Sök bidrag från Delegationen för Hållbara Städer!

Peter Örn leder Delegationen för Hållbara Städer som har tilldelats en rejäl summa pengar att tilldela projekt runt om i Sverige som syftar till att nå visionen om just hållbara städer. Begreppet syftar på den tredelade sammanvägda målsättningen om ekonomisk, ekologisk samt social hållbar utveckling.

Frågan om ekonomisk hållbarhet känns väl adresserad då kommuner, stat och landsting har lång tradition av budgetarbete även om det givetvis finns utrymme för nytänkande.

Ekologisk hållbarhet är ju dagsaktuellt med Köpenhamnsmötet i åtanke. Här finns givetvis massor att göra vilket också kan bidra till en ny och mångfacetterad industri liksom IT lyfte ekonomier tidigare.

Den sociala dimensionen känner jag är mest eftersatt vad gäller visioner och handlingsprogram. Vi har ju denna höst hört hur bilbränder spritt sig över landet med rapporter från Malmö, Uppsala och Göteborg. Dessa symtom på hur många miljonprogramsmiljör inte lyckas ingjuta hopp i uppväxande generationer.

I Sverige har vi lång tradition av föreningsverksamhet. Mycket av fokus ligger på idrott, men givetvis finns en mängd inriktningar för kultur, djurintresse, politik, livsåskådning mm. Den sociala välfärden har i den svenska modellen legat på det offentliga att ordna. I mångt och mycket ett utslag av tanken att rättigheter till hjälp är mindre kränkande för individen än hjälp från enskilda eller organisationer.

Det offentliga skyddsnätet sägs ibland ha stora maskor och resurserna kommer alltid att vara begränsade av den budget som tilldelats. Därför lär behovet i ett framtida Sverige av ickeoffentliga lösningar öka. En trend är s k socialt entreprenörskap, dvs verksamheter som drivs enligt företagsekonomiska principer med med sociala målsättningar som komplement till lönsamhetsmål.

Sociala dimensioner såsom integration, jämnställdhet mellan könen, acceptans för avvikande sexuell läggning, handikappanpassning och en lång rad andra dimensioner av livsvillkoren i en stad för alla måste mer aktivt diskuteras i Sveriges städer så att de finns i åtanke vid planering för socialt hållbara städer.

Vad som först kan upplevas som måsten och krav kan bli energigivande injektioner i en planeringsprocess präglad av invant spårtänkande. Tolerans har fastslagits i undersökningar som en av framgångsfaktorerna för positiv tillväxt i städer och regioner. Så låt oss öka takten!

Annons

Fokus på hållbara städer i framtiden!

Kairos Future har gjort en förutspåelse för trender av betydelse under 2010 och åren därefter. Man tror på ett stort skifte i fokus inom en rad områden. De menar att teknik, människor och politik/institutioner är de tre faktorer som styr utveckling. Teknik som möjliggörare, människor som väljer att utnyttja teknikens möjligheter och institutioner som hämmar eller stöttar utvecklingen.

Ett kort urdrag från resonemang kring kommande fokus på grön IT: ”På samma sätt tar investeringarna i hållbara städer fart. Och sammantaget talar mycket för att medan vi skördar frukterna av IT-investeringar i det förflutna, så kommer 2010-talets investeringar göras i en ny grönare infrastruktur för det 21a århundradet.”(min markering)

Läs gärna hela rapporten via nedan länk

http://www.kairosfuture.com/sites/default/files/publications/What_s_on_2010.pdf

Spännande kampanj från stadskärnesamverkan!

Landskronas citysamverkan har satsat på en video inför julhandeln som lyfter fram stadskärnans trivsel. Samtidigt lanseras ny tagline ”I (rött hjärta=love) LA”,  en flirt med Los Angeles efterföljare av orginalet från New York. I Nyköping har man sedan tidigare tryckt tröjor med just I (rött hjärta) NYK.

En kul blinkning men knappast något att bygga långsiktigt på med så välkänd förlaga känns det annars som idéfattigt kopierande.

Idéen att sprida filmen genom youtube och medverkande företagares hemsidor känns lyckat och uppenbarligen hänger pressen på så man kan nog räkna hem kostnaderna redan. Filmen i sig är OK, men inte mer. Initiativet får dock tummen upp av mig.

http://hd.se/landskrona/2009/12/15/halla-dar/

Kommunala varumärken

Alla Sveriges kommunen jobbar i större eller mindre utsträckning för att framgångsrikt attrahera tre huvudsakliga målgrupper; potentiella inflyttare, näringslivsetableringar samt turister. Kanske tycker du att jag glömt kommuninnevånare, men liksom många kortsiktigt tänkande företag tas ofta ”lojala” kunder för givet eller förväntas känna stark lokalpatriotism per automatik och agera obetalda ambassadörer ”för den goda saken skull”.

Det är inte helt ovanligt att kommuner känner behov av att inrätta marknadsbolag för att bearbeta dessa tre målgrupper. Anledningen kan vara att slippa den insyn kommunal verksamhet omgärdas av, slippa lagen om offentlig upphandling och rent generellt vara öppna för delfinansiering via sponsorer och samarbetspartners. Inget fel i detta!

Dessvärre gör man ofta separata enheter inom kommunen eller bolag för sina satsningar inom turism, konferens och event, näringslivutveckling samt de näst intill obligatoriska bokampanjerna.

Kommuners satsningar på besöksnäringen bör integreras med kampanjer för inflyttning, näringslivsbolag, högre utbildning samt kommunala kulturevenemang.   Anledningen är att såväl boende och potentiella inflyttare vill ha bra utbildningsmöjlighet för barn och egen fortbildning, en god arbetsmarknad och stimulerande miljö för egen verksamhet samt bra utbud av handel, service, kultur och rekreation.

Precis samma saker som lockar näringslivsetableringar av den enkla anledning att  dessa görs av just individer(undersökningar pekar på att avgörande betydelse för företagsetableringar är att ägaren helt enkelt vill bo på vald ort).

Individer är även de som utgör den s k besöksnäringen. Givetvis  är handels-, service- och kulturutbudet i stadskärnan av stor betydelse för deras val av destination oavsett om vi avser dagbesökare(shopping/dagkonferens/sport- och kulturevent mm) eller övernattningsgenererande turism.

Sammantaget anser jag det mest verkningsfullt om kommunen står som initiativtagare till upprättandet av en samverkansorganisation(marknadsbolag alt ekonomisk förening).

Denna delfinansierias av kommun, fastighetsägare samt relevanta näringsidkare och deras branschorganisationer enligt nedan förslag:

• handel- och besöksintensiv servicenäring genom Centrumföreningen/Köpmannaförening,  Svensk Handel 
• större fastighetsbolag direkt samt genom Fastighetsägarna
• större hotell direkt samt genom SHR som också representerar restaurang och café
• Större bank och/eller försäkringbolag samt lokaltidning kan också vara lämpliga intressenter

Denna samverkansorganisation tillsätter genom styrgrupp en Centrumutvecklare som koordinerar satsningar inom olika undergrupper så att maximal synergi erhålls.