Charette-samråd på franska!

Marknadsföringsgurun Seth Godin nämnde nyligen i sin blogg begreppet charette. En länk till Wikipedia bjöd en spännande beskrivning av tänkbar härkomst och samt innebörd för ett begrepp med potential att bli ett buzz word(modeord).

Arkitekturstuderande i 1800-talets Paris kunde ses frenetiskt jobba på sina projekt på väg i vagn(en Charrette) in i det sista inför inlämning på skola. Begreppet kom att i arkitektkretsar stå för intensivt arbete in i det sista inför deadline.

Politiker och andra makthavare i 1600-, 1700- och 1800-talets Europa samordnade längre resor mellan städer så att tiden kunde nyttjas åt förhandlingar för att nå lösningar på uppkomna problem.

I nutid används begreppet i engelskspråkiga länder för teknik som används vid samråd i ”urban planning”, dvs stads- och transportsystemsplanering.

Tekniken innebär vanligtvis intensiva, även flerdagliga, möten mellan kommunala företrädare, utvecklare och allmänhet. Målsättningen är att tidigt i planeringen få en allsidig genomlysning från en mångfald av intressenter. Framgångsrika charetter strävar efter att lösningar ska ägas gemensamt och söker mildra de känslor av konfrontation som ofta finns mellan allmänhet och utvecklare.

Medverkande från allmänheten är inte nödvändigtvis representativ för invånarna eller har mandat från dessa utan är engagerade och har hörsammat uppmaningen att delta. Dessa representanter får information tidigt om planeringsprocessen för reell delaktighet.

Målsättningen för utvecklare och kommunföreträdare är givetvis att processen ska löpa mer friktionsfritt samtidigt som man efterlever juridiska krav på samråd och medborgarinflytande.

Annonser

Kommunikation centralt vid stadskärneutveckling!

Kommunikationens roll i samverkansorganisation

Vid stadskärneutveckling krävs samverkan mellan huvudintressenterna kommun, fastighetsägare och näringsidkare. Samverkansorganisation måste upprätta och befästa såväl ideologiskt som kontextuellt ledarskap för utvecklingsarbetet.

Det ideologiska ledarskapet avser att personifiera den visionen som vägleder utvecklingsarbetet. En eldsjäl som blir ambassadör för visionen och tydlig portalfigur för media att hänga upp sin rapportering kring.

Det kontextuella ledarskapet som samverkansorganisationen ska nå genom kommunikation avser arbetet med att befästa organisationens status i nätverket av intressenter som överordnande i utvecklingsfrågor i stadskärnan. Man ska också verka för förhöjd kommunikationskompetens hos alla nätverksintressenter samt föra in nya impulser och kompetens från t ex forskningsfronten för att motverka ev spårtänkande.

Därför är handeln på Öster svag!

Handeln i Nyköpings stadskärna ligger historiskt utmed gamla Riksettan, dvs Östra- och Västra Storgatan. En centrumvandring, dvs förflyttning av handelns tyngdpunkt, har genom åren stjälpt den jämnvikt som tidigare fanns mellan Öster och Väster.

Med gågatan och galleriornas etablering på Väster blev Öster ofrånkomligen ett B-eller C-stråk.

Bilderna i galleriet visar på problem med Öster som handelsplats(mobilkamera, ursäkta kvalitet). Handel föder handel och viktiga begrepp är ”god granne”, kluster och stråk. Utan samordning och gemensam vision tynar handelsplatsen bort och en nedåtgående spiral börjar. Lägre besöksantal ger sämre omsättning för handlarna, hyresförmågan sjunker, vakanserna ökar och fastighetsägare som inte fonderat pengar blir ovilliga att satsa på att uppgradera sina butikslokaler, marknadsföra området och blir mindre nogräknade med hyresgäster vid vakans.

Åtgärdsförslag

Fastighetsägare med butikslokaler på Öster måste träffas! Detta kan ske i Fastighetsägarna Ost regi och diskussion om hur gemensam syn på ”handelsdestinationen” Öster nås. Förståelse för betydelsen av butiksmix, stråk- och klusterbildningar måste erhållas eventuellt m h a Svensk Handel.

Fastighetsägarna måste ta sitt ansvar för Östers profil vid vakanser och söka rätt hyresgäst, göra nödvändiga uppgraderingar av lokalerna vid behov samt införa s k cityklausul i sina kontrakt. Cityklausul innebär att hyresgäst för butiks- eller servicenäringslokal förpliktar sig att vara medlem i den lokala köpmannaföreningen, i Nyköpings fall Centrumföreningen(om inte lokal organisation för Öster skapas).

Man kan också överväga överenskommelse med Nyköping Kommun om upprättande av BID(Business Improvement District) för Öster där förslag om förbättringsåtgärder(säkerhet, renhållning, fysisk förändring, marknadsföring, event) genom omröstning fastställs och alla intressenter solidariskt inom fastslaget område medverkar finansiellt enligt beslutade fördelningsnycklar vid majoritetsbeslut. Detta påskyndar förändringsarbetet då passiva hyresgäster(och hyresvärdar?) utan intresse av att utveckla handelsdestinationen väljer billigare lägen för sin verksamhet.

För att realisera den möjligheten till ökad omsättning för handeln i området, ökad hyresförmåga och höjda fastighetsvärden krävs samverkan. Denna samverkan kräver processledare som ej representerar vare sig kommun, fastighetsägare eller handlare, dvs en oberoende processledare.

Nyköping behöver en samverkansorganisation i form av gemensamägt bolad eller ekonomisk förening med representation och delfinansiering från kommun, fastighetsägare och näringsidkare inom handel och besöksintensiv servicenäring(genom Centrumföreningen). Denna organisation måste ha minst en heltidsanställd centrumutvecklare.