Stadskärnor, lär av shoppingcenter!

I tidigare text beskrev jag svårigheten för små, enskilda butiker att ta språnget mot större etableringar i bättre lägen. Glädjande läser jag idag i Dagens Handel att Kista Galleria aktivt söker sådan mix i sitt utbud och möjliggör för mindre etablerade butikskoncept att hyra till subventionerade hyror. Förbehållet är att de avsäger sig besittningsrätten. Detta ger nya butikskoncept möjligheten att exponeras mot fler konsumenter samtidigt som gallerian får uppskattat komplement till de stora kedjedetaljisterna.

Denna framsynta strategi underlättas i ett köpcentrum av att det finns en ägare. I stadskärnan är bilden dock mer fragmenterad. Genom samverkan bör fastighetsägare dock kunna ta fram ytor som kan upplåtas till butikskoncept som vill pröva vingarna i A-läge.

Detta kan ge stadskärnan en intressant funktionsuppdelning där uppstartsbutiker finns i kluster med naturligt låga hyror och därmed känns mer personlig och erbjuda annan upplevelse än kedjeetableringarna i naturliga A-lägen.

Annons

Vad ska avses med kundlojalitet i handeln?

Låga priser bygger mest lojalitet

Länken till artikel i Tidningen Market som inleds med följande med koppling till rubriken ovan:

”Detta enligt en ny undersökning som Colloquy har gjort i USA. Undersökningen, som kallas Loyalty Index 2010, gjordes även 2008 och då toppade kundservicen lojalitetsfaktorerna. Servicen följdes då av butiksmiljö, och ett brett sortiment. Nu har låga priser tagit över tronen.”

Min reflektion är att termen kundlojalitet i detta sammanhang används på annat sätt än vad jag stött på i litteratur om begreppet.

Det känns missvisande att tala om lojalitet och låg prissättning i samma mening. Jag förstår att man med lojalitet i detta sammanhang avser preferens under en tidsbegränsad period.

Med kundlojalitet avses vanligtvis långsiktiga relationer mellan köpare och säljare som bygger på ett förtroendefullt utbyte, en lärande relation, där säljarens anpassning till köparens behov och önskemål ständigt förfinas för att maximera livskundvärdet .

Inom handeln hävdar vissa att dagligvarusektorn är undantaget där få konsumenter skulle ha önskemål om sådan fördjupad relation. Sådant resonemang tycker jag känns märkligt när man betänker hur viktig livsmedelsbutiken är för många marginaliserade grupper i samhället såsom äldre, landsortsbor, vuxna utanför arbetsmarknaden mfl.

Även övriga konsumentgrupper uppskattar vanligtvis mänskliga relationer, att bli uppmärksammad som kund och andra huvudområden i en kundfokuserad strategi.

Givetvis kan handelsaktörer med uttalad lågprisprofil också arbeta med kundfokus, värdskap och mer relevant marknadsföring.

Lågt pris är i min mening inte en källa till långsiktig lojalitet då prisledarskapet aldrig kan garanteras och då en genuin kundlojalitet inte finns kommer priskänsliga konsumenter söka nya aktörer om sådana etablerar sig, således är nuvarande preferens allt annat än en lojalitet.

Stöd små enskilda butiker att nå framgång

Tidningen Market rapporterar om lista över de vanligaste misstagen små enskilda butiker gör(se nedan)

En topp 10 lista över varför enskilda småbutiker får skylla sig själv? Hur rättvisande denna orsaksredovisning än är kan jag inte få annan känsla än att det sparkas på dem som ligger.

Mina sympatier går till dessa handelsaktörer som sällan pryder branschtidningarnas omslag då de med små medel försöker skapa sig en försörjningskälla.

Tyvärr upplever många butiksägare i denna kategori att de varken har råd eller tid att nätverka i bransch- eller intresseorganisationer, delta i vidareutbildning eller hålla sig à jour med trender, branschinformation eller generell omvärldsbevakning.

Intresse och kompetens finns inom någon del av verksamheten och andra aspekter av betydelse för framgång blir eftersatta.

Min erfarenhet är att man oftast finner dessa butiker i stadskärnans B- och C-lägen. Jag tycker därför att köpmannaföreningar, lokal representation av Svensk Handel samt kommunens näringslivsenhet bör engagera sig mer för denna kategori handlare.

Stadskärnans fastighetsägare kan fås att samverka kring smidig lokalanvisning när lyckosam småskalig satsning kräver större och mer centralt belägna lokaler. Detta språng upplevs ofta som ytterst utmanande och med ett fastställt program för hur det kan underlättas.

Alla vinner på att satsningar faller väl ut och att de starka stråken i stadskärnan får nya butikskoncept med viss kontinuitet. Om utvecklingsvägen är tydlig vid småskalig lansering riskerar inte i grunden starka koncept att fastna på otillfredsställande intäktsnivåer och gå en förtida död till mötes.

Sök hjälpa snarare än stjälpa dessa tappra kämpar!

Den lilla butikens tio vanligaste misstag

10-05-25 09:15

Fristående handlare anställer fel personer, fokuserar bara på pris och gnäller för mycket på regeringen och onlinekonkurrenter.

I sin nya bok, The Retail Doctor’s Guide to Growing Your Business, listar Bob Phibbs de vanligaste misstagen fristående handlare gör.

Till stor del handlar det om brister i personalpolitiken, men även konkreta misstag när det gäller sortiment och prissättning.

Här är de tio vanligaste misstagen som skadar verksamheten mest enligt Bob Phibbs:

1. Anställer personer som liknar dem själva i sättet att tänka och agera. Risken är uppenbar att man missar infallsvinklar.

2. Fyller butiken med produkter som valts med magkänsla. Sortimentsanalyser saknas.

3. Uttalad försäljningsprocess saknas. Personalen blir passiv.

4. Varorna exponeras utan finess, kreativitet eller systematik. Oftare en tråkig prisskylt än ett kreativt budskap.

5. Bristande hemsidor. Även den mest grundläggande informationen saknas.

6. Undermålig ledarskapsutbildning. Att vara chef innebär bara att ”svara på alla dumma frågor” när ordinarie chef är ledig.

7. Ger inte anställda feedback på sitt beteende. Vilket leder till att ingen utvecklas.

8. Man fokuserar för mycket på att konkurrera med pris. Det är förödande för lönsamheten.

9. Det saknar helt närvaro i sociala medier. Vilket innebär att de missar vad som sägs om dem.

10. De gnäller över att ekonomin, regeringen och onlinekonkurrenterna förstör affärerna för dem. Inser inte att ansvaret ligger hos dem själva att skapa en lönsam verksamhet.

”Påtvingat” samarbete ibland nödvändigt!

Den amerikanska affärstidskriften Fast Company listar 10 städer som lyckat bra med olika initiativ baserade på medvetna strategier, starkt samarbete. I texten kring Cleveland vars satsning på bioteknik fallit mycket väl ut säger att framgången byggde på att ta reda på vad riskkapitalet var intresserat av, identifiera sådan verksamhet, stötta nystartsverksamheter med biomedicins expertis, forskning i världsklass och pengar. Bara företag med en klart affärsidé och en klar väg till framgång var aktuella, inte ett socialt projekt.

Detta marknadsdrivna angreppsätt att möte stora utmaningar för städer och regioner tror företrädarna kan användas för andra geografiska regioner med problem. Vad dessa regioner saknar är samarbete mellan aktörer som historiskt ser varandra som konkurrenter. Ett forcerat samarbete när krismedvetenheten finns kan ge stor utveckling.

Jag ser personligen kopplingar till region- och stadsutvecklingsprojekt som nästan alltid initieras när man upplever ett yttre hot. Först då lyfter aktörerna blicken från det lokala och historiska ställningskriget till att fokusera på gemensamma utmaningar som akut måste adresseras på ett kraftfullt och koordinerat sätt. 

Av initiativtagarnas organisationer krävdes aktivt deltagande från VD eller dess styrelse.

http://www.fastcompany.com/magazine/145/fast-cities-venture-capital-mind-set-cleveland.html

Posted using ShareThis