Konst i köpcentrum

KF Fastigheter satsar på konst och upplevelser för att attrahera kunder till Bromma Center i västra Stockholm. Nyligen installerades en unik, 12 meter hög vattenskulptur av kände brittiske vattenskulptören William Pye i hangar 3, den största byggnaden på Bromma Center. Andra konstnärer som engagerats är Orrefors glasformgivare Ingegerd Råman och arkitekten och möbeldesignern Thomas Sandell.

– Det blir allt viktigare att kunna erbjuda mervärden för besökarna på en handelsplats, utöver det kommersiella utbudet. Vi gör därför en mycket ambitiös satsning på konst och upplevelser när vi utvecklar hangar 3 på Bromma Center, som ska attrahera den medvetna målgrupp som vi vänder oss till. Mig veterligen är det första gången som mycket kända konstnärer svarar för den konstnärliga gestaltningen i denna typ av anläggning, säger Bernt-Olof Gustavsson, VD på KF Fastigheter.

Vattenskulpturen Coldstream blir William Pyes första verk i Sverige. Sedan tidigare är han representerad i en rad europeiska länder, såväl som i USA, Japan och Hongkong.

– Ljudet av vatten från Coldstream är lugnande och ger möjlighet till eftertanke. Den 12 m höga pelaren av rostfritt stål sträcker sig hela tre våningar genom byggnaden. Längs med pelaren strömmar vatten ner, vilket gör att verket hela tiden lever och förändras. Skulpturen bidrar också till att känslan av rymd bibehålls i den gamla K-märkta hangarbyggnaden, säger Bernt-Olof Gustavsson, VD på KF Fastigheter.

Tanken bakom konsten på Bromma Center är att skapa en varierad och inspirerande miljö. Som kontrast till den rogivande skulpturen finns de böljande kullarna som har tagits fram av arkitekten och möbeldesignern Thomas Sandell. Här ligger fokus på interaktivitet.

– Kullarna fungerar som en mötesplats du kan sitta, klättra, krypa eller stå på. Här använder vi oss även av belysning på ett intressant sätt för att förhöja upplevelsen ytterligare när det är mörkt, säger Thomas Sandell.

De tre ljuskronorna som kommer finnas i hangaren är framtagna av glasformgivaren Ingegerd Råman och inte helt lätta att beskriva med ord. När hon ändå försöker säger hon att man kan se dem som ett asymmetriskt plockepinliknande kluster med stora glober längst ut på pinnarna. Det skapar en slags lekfullhet och stringens på en och samma gång.

– Globerna är både enkla och komplicerade. De kan ses som en kula eller en sfär. Utmaningen i en sådan här kommersiell miljö är att skapa något som känns nytt men samtidigt ger igenkännbarhet. Och så ska ljuskronorna kunna ses från olika håll och nivåer, säger Ingegerd Råman.

Invigningen av hangar 3, och därmed också konstverken, sker den 23 september 2010.

Annons

Arvika satsar på stadsmiljön

nwt.se – Stadsmiljögrupp fixare.

Allt fler kommuner får upp ögonen för betydelsen av stadsmiljöns estetiska värden. Som forskaren Richard Florida konstaterar i sin bok ”Who´s your city?” är trivsel och estetisk skönhet inte bara grädde på moset utan lika väsentligt som basservice i en kommun vid utvärdering av hur nöjd man som boende är.

Har man som i Sveriges fall överlag hög nivå på basservice blir det något som förväntas och därmed en hygienfaktor som inte särskiljer. Därmed blir skönhet än viktigare för att kunna utmärka sin stad för boende, besökare och näringsetableringar.

Förtätning framgångsfaktor för växande städer

Förtätningar i en urban region

Nya förtätningar uppstår efter nya transportleder och nya korsningspunkter mellan transportleder. När de uppstår har de en attraktionskraft som drar till sig nya förtätningar. Förtätningsmönstret följer de transportleder som finns. En ny urban region växer fram ur tillkomsten av nya förtätningar och i viss mån intill redan etablerade förtätningar. Varje centras närhet till andra förtätningar avgör lokaliseringens lönsamhet.

Kommuner i stadsregioner växer

Det finns en koppling mellan stadsstorlek och regionstorlek. Tillväxt återspeglar attraktivitet. Där fler vill vara i regionen än vad det i varje ögonblick finns plats för, är en attraktiv region. Stadsregioner som är attraktiva och där ekonomin växer har mer tjänster och aktiviteter än andra regioner.

Sammanfattningsvis kan sägas att:

• Många kärnkommuner i medelstora städer växer
• En regions attraktivitet relateras till kärnstaden och dess centrums mångfald
• Konsumtionsmångfald är upplevelserikedom
• Mångfald av arbetstillfällen och arbetsutbud

Mångfald skapas enklast där förtätningen är störst

Mångfald som gäller företagens möjlighet att få arbetskraft, företagstjänster, konsumtionsmångfald och upplevelserikedomen i stadskärnan. Detta bärs inte bara upp i den centrala delen, utan i sammanfattningarna av vad alla förtätningar har att erbjuda som är regionens totala täthet. Varje förtätning drar fördel av mångfald i varje annan förtätning som finns i varje kärnstad.

Kärnstaden drar i sin tur nytta av sitt omland. En medelstor stad växer på omlandets bekostnad. Stadsregioner som växer gör det för att företagets tjänster växer. Varje boendeförtätningsplats bestäms också av lägets tillgänglighet av den upplevelse som stadsregionen erbjuder. Tillgängligheten reagerar på om det blir tidsfördröjning i systemet, då sjunker tillgängligheten.

(Börje Johansson, professor på Internationella Handelshögskolan i Jönköping inledde som första talare på Nordic Urban Forum 2008. Börje talade om staden som en fraktal struktur av förtätningar. Fraktalen står för att vi kan titta på staden ur olika vinklar.)

Prestigefullt internationellt pris till Malmö Citysamverkan

Jag hade planer på att besöka den stora konferensen i London tidigare i juni men fick välja bort detta. Malmö fanns dock representerat och kom hem med fint pris. Nedan text saxat från Fastighetsägarna.

Malmö Citysamverkan firar 15-årsjubileum och lagom till jubileet fick Pia Sandin, VD för Malmö Citysamverkan, ta emot den internationella utmärkelsen, ATCM Partnership of the year. Ett mycket prestigefullt pris som delades ut i London på en världskongress i stadskärneutveckling.

-Vi fick priset för att vi bland annat har ett utvecklat och gott samarbete mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv som gynnar alla parter, berättar Pia Sandin.

Något, som enligt juryn har resulterat i en stadskärna av världsklass.

-Priset betyder givetvis mycket som uppmuntran och bekräftelse på vårt arbete i Citysamverkan. Vårt samarbete med Malmö Stad, fastighetsägare och handlare fungerar verkligen bra och givetvis hoppas vi på att ett sådant här pris sätter Malmö på världskartan, lockar hit människor och att det i sin tur gynnar handeln och näringslivet. Att delta på en sådan här stor kongress ger också inspiration att fortsätta utvecklas, säger Pia.

Malmös stadsträdgårdsmästare, Gunnar Eriksson, var som ende svensk inbjuden att delta som föredragshållare på kongressen

Så här löd juryns uttalande:
Malmö Citysamverkan is a fantastic best practice example in city centre development. It has great strength of involvement from both the private and public sectors and boasts a wide remit of achievements. The effect of the work proves this is a truly worthwhile investment for all partners and has resulted in a city centre of world class standard.

Fakta
Kongressen hölls den 16-19 juni i London. Kongressen besöktes av ca 400 delegater från alla världsdelar. Dagarna hade fokus på People, Place, Partnership och Policy och innehöll ett digert program om allt från hållbart byggande till sociala medier.En världskongress hålls vart tredje år. Förra gången var 2007 i New York och nästa gång är i Montreal 2013. Det är första gånger på ca 10 år som kongressen har hållit i Europa.

Stadsplanera för cykel

Tätorterna Sverige har länge präglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln är några faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgår idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock länder där cykeltrafiken idag uppgår till 30 – 40 %. I Sverige är idag ca 60 % av persontransporterna kortare än 5 kilometer, och av dessa sker nästan hälften med bil.
(från Anna Nilssons magisteruppsats Ökad cykling -en studie om möjligheterna till att överföra korta resor med bil till cykel i Växjö)

Det finns flera goda argument för att i stadsplaneringen stimulera cykel för kortare resor. Förutom uppenbara miljö- och folkhälsoaspekter minskar behovet av utrymmeskrävande parkering och andra trafiklösningar för privatbilism. Ytor som kan användas till annat och därmed bidra till förhöjd trivsel, ökat utbud av tjänster eller eftertraktat stadsboende.

I veckan kom besked om att effekten på trängseln i Stockholm inte på något märkbart sätt skulle minska om de korta resorna med bil istället valde cykel. Nedslående kan tyckas för dem som vurmar för cykeln. Själv tror jag att just Stockholm är ett missvisande exempel. Få väljer idag bilen för kortare resor inom tullarna och därmed blir resultatet av en sådan beräkning marginell för hela trafikbelastningen.

I mindre städer lär effekten vara mer påtaglig.