Förändrade köpmönster i finanskrisens kölvatten?

The New Consumer Behavior Paradigm: Permanent or Fleeting?

Hittade detta sammandrag från rapport som PWC lät publicera i våras. Utgår givetvis från amerikanska marknaden men en del av värde finns att hämta.

Krisen har gjort att stora delar av konsumentkollektivet har anammat ett mer rationellt sätt att konsumera. Förutom att hämta digitala rabattkuponger, söka bästa pris och givetvis handla på nätet finns fler beteendeförändringar.

Man söker mer tidlösa modeller med upplevd lång livslängd. Vidare går man ner i kostnadsläge vid kapitalvaror och avstår de dyraste modellerna.

När krisen sakta avmattas kan dessa nya köpmönster kvarstå då samtidigt trenden kring ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor gjort ökad sparsamhet till en personlig värdering. Speciellt hos de antalsmässigt viktiga ”babyboomers”, jmf efterkrigsgenerationen, då dessa ser pensioneringen hägra och hushållandet med pengar därmed kommer bli viktigt.

För handelns del får man förlita sig på Generation X och Y där särskilt den senare är van att tillfredsställa sina önskemål och där senaste årens sparsamhet dämt upp ett stort intresse för att åter konsumera och unna sig sånt man måst försaka.

Annonser

Frihet efterfrågas från framtidens städer

Framtida staden människors identitetsmarkörer

Kairos Future sammanställer resultatet från undersökning kring vad man efterfrågar i framtidens städer(typexempel Stockholm).

Spännande att se hur staden förväntas skänka utrymme för personlig frihet att uttrycka sin personlighet, att få pröva sig fram utan begränsande normer.

Bruks- och småstadsmentalitet kan kanske förklara varför större städer lockar så många unga att bryta upp.

Hur möter dessa samhällstyper utmaningen att bli mer toleranta?

Nu på Facebook: Hållbar utveckling i Nyköping

För den med intresse för hållbarhetsfrågor och bor eller verkar i Nyköping finns nu möjligheten till kreativ och konstruktiv debatt på Facebook.

Gruppen som är öppen för alla kommer omfatta hela spektrat att frågeställningar kring hållbar stadskärneutveckling med de tre huvudspåren ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling.

Kreativitet kan ta sig många uttryck såsom konst, kultur, entreprenörskap(såväl socialt som kommersiellt). Till de sociala entreprenörskapen kan räknas icke vinstdrivande verksamheter som föreningsliv, intresseorganisationer, välgörande ändamål med fler där målet är att tillhandahålla en lösning på samhälliga behov utan vinstintresse.

Det ekonomiska aspekterna i hållbarhetsarbete i kommun kan t ex gälla hur man löser utmaningar med en allt mer åldrande befolkning där färre i arbetsför ålder skattemässigt ska försörja välfärdslösningar åt barn, ungdomar, äldre och andra tillfälligt eller permanent utanför arbetsmarknaden.

Fördelningspolitiken(skatter och bidrag) förs primärt på nationell nivå av Riksdag och Regering men kommunala prioriteringar har också stora effekter på uthållig ekonomisk balans.

Ekologiska aspekter inkluderar klimatfrågan, markanvändning, biologisk mångfald mm.

På den sociala agendan finns utmaningar kring integration, ungdomsarbetslöshet, droger och kriminalitet samt den fysiska och psykiska folkhälsan.

Det saknas alltså inte ämnen att diskutera i den nya gruppen.

Välkommen att delta!