En keramiker på Väddö

Var i helgen på Väddö för att fira min barndomsvän Peter. Han och partnern Helena Sundstedt köpte hus i våras och nu var det kombinerad inflytt/födelsedagsfirande. Vad de på kort tid skapat tycker jag är ett spännande inslag i debatten kring landsbygdsutveckling men också upplevelsebaserad handel. Därför ger jag här plats åt blogginlägg om deras Solbacken från Kulturbilder.

Kulturbilder

I ett mysigt gammalt hus på Väddö i Roslagen har keramikern Helena Sundstedt slagit upp portarna. Helena är en erkänt duktig keramiker med lång erfarenhet bakom sig. Hon är också medlem i 125 Kvadrat som driver butik på Kocksgatan 17 i Stockholm och finns representerad där.

Ett besök i butiken och verkstaden på Väddö rekommenderas starkt både för den trevliga lantliga miljön och för de fina produkter hon tillverkar. Hennes produkter har också fått uppmärksamhet i inredningstidningar.

Öppettider under sommaren är torsdagar-söndagar 11 – 17.

Bara några hundra meter därifrån ligger Nickas sommarbutik som också är värd ett besök.

helena-sundstedt-keramiker1helena-sundstedt-keramiker2helena-sundstedt-keramiker3helena-sundstedt-keramiker4helena-sundstedt-keramiker5helena-sundstedt-keramiker6helena-sundstedt-keramiker7helena-sundstedt-keramiker8helena-sundstedt-keramiker9helena-sundstedt-keramiker98helena-sundstedt-keramiker99

Fler kvalitetsföretag här.

kulturbilder.wordpress.com

View original post

Changing behavior through social marketing | Customer Engagement & Marketing | 2degrees

Det förtjänstfulla nätverket(community) 2degrees publicerar många välskrivna och intressanta artiklar kring hållbarhetsfrågor.

Organisationens namn är hämtad från forskarnas uppskattning om att en tvågradig höjning av jordens medeltemperatur är max av vad som fungerar utan katastrofala följder.

Ett område de bevakar är hur man bäst bedriver förändringsarbete hos allmänhet för att få till mer klimatsmart beteende. Social marketing(social marknadsföring) är en disciplin som i denna artikel behandlas.

Själv läste jag ämnet under studier i USA redan 1991 och har alltsedan dess följt området med stort intresse.

Nedan länk till orginalartikel

Barriers and benefits: Changing behavior through social marketing | Customer Engagement & Marketing | 2degrees.

Podcast om vikten av Third Place i platsutveckling

Community Matters är en intressant organisation med massor av matnyttig information på sin hemsida. Verksamma i USA med dess långa avstånd har de valt att intervjua ledande auktoriteter inom platsutveckling via telefon som kan avlyssnas ”live” genom telemöte där möjlighet till frågor från lyssnare ges. Dessa inspelning kan sedan avlyssnas vid senare tillfälle vilket ofta passar oss svenskar bättre med tanke på tidsskillnader.

En sådan inspelning avhandlar det centrala begreppet third place som är speciellt relevant för utveckling på landsbygd och i mindre orter. Nedan kortare beskrivning av begreppet.

Your ”first place” is home, where you kick back and relax. Your ”second place” is work, where you probably spend most of your time. But where’s your ”third place?” If you’re lucky, your town has plenty of third places to choose from – the corner coffee shop where you can nurse a latte all day, a neighborhood bar where everybody knows your name, a library, a church, or a park. Join us to hear why third places are crucial to strengthening your town’s economy, community, and culture – and how you can help to build them.

Du kan lyssna på inspelningen här  

Image

 

9 tips för publik medverkan i stadsutveckling

Kapstaden i den unga demokratin Sydafrika vill öka medborgarmedverkan i sin stadsutvecklingsprocess. Efter möte med deltagande från såväl myndigheter som organisationer kring idéer för att uppnå detta mål fastställdes några väsentliga områden i denna strävan.

1 Avsätt budget i planeringen för medborgarmedverkan

2 Kommunicera en vision, dvs visualisera tänkbara/önskade framtidsbilder

3 Låt medborgaråsikter ha en reell del i beslutsunderlaget vid investeringar

4 Flexibilitet så att projektplaner kan göra mindre förändringar utan att behöva nya beslutsprocesser

5 Eftersträva lokalt ”ägarskap” av projektet vilket ökar förutsättningar för goda effekter, minskad skadegörelse och andra framgångskriterier

6 Lokal medverkan i projektets styrgrupp

7 Aktivt ge förutsättningar för att medborgarna kan medverka inte bara passivt skapa rum för sådan medverkan. 

8 Publik medverkan tidigt i processen, inte som alibi för beslutade projekt

9 Uppmuntra och stötta organisationer som verkar frågor av vikt för stadsutvecklingen.

Bra påminnelser om några av de förutsättningar som krävs för att nå medverkan från allmänhet och andra intressenter kring stadsutvecklingsfrågor. Trots att det inte är några stora överraskningar i listan från utvecklingslandet Sydafrika kan jag konstatera att vi här i Sverige inte nödvändigtvis har kommit så mycket längre.

Som belysande exempel kan tas från min bostadsort Nyköping där jag kan kommentera följande kring punkterna inklippt i orginaltexten nedan:

1.  Ensure adequate budgeting and planning:

Ensure that a significant percentage of the project budget is allocated for the public participation process, and that this process is properly planned and delineated as part of the overall building scheme. Ingen eller marginell budgetallokering för publik medverkan görs för kommunens översikts/detaljplaner.

2.  Communicate a vision:

Designers and planners should submit mock-ups of their designs and buildings models where relevant, to the affected communities for scrutiny and comment. This could be done by creating a mini-exhibition at the nearest town hall or public space, or by creating an informational website. För ett fåtal detaljplaneområden har mycket basala visualiseringar gjorts men annars främst kartmaterial.

3.  Give the public a stake in decision making:

A significant proportion of the weighting of the final choice of project should be given to the community. For example, a proposed public building should allow for 5-20% (or higher) of the final choice of design to be decided by public vote. I dagsläget insamlas inte allmänhetens åsikter på ett strukturerat sätt för att fylla en väsentlig roll i beslutsprocessen.

4.  Plasticity:

Minor changes to project scope or design should be easier to action, without the extensive application process they currently have to undergo. These changes should not affect projects in other parts of the city. Givetvis lyder processer under tvingande regler från t ex Plan & Bygglagen(PBL) som i sin senaste uppdatering sökt större flexibilitet men exempel från framgångskommuner såsom Åre har visat att politikers och tjänstemäns pragmatism kan göra att ständig hänvisning till tvingande lag inte blir standard.

5.  Build local ownership:

Local ownership of the project should be fostered from the get-go, through engagement, education and community involvement in the process. This will help reduce vandalism and other forms of property crime. Initiativ finns säkert liksom vilja men en ovana att involvera lokala organisationer i kommunalt utförda stadsbyggnadsprojekt gör tjänstemän osäkra på om det är tillåtet och tillrådigt. Kommuner måste bli mer öppna för nya samverkansformer över organisatoriska gränser.

6.  A representative committee:

The creation of a project steering committee that has significant and representative numbers of locals sitting on it. Samma kommentarer som ovan. I dagsläget är många tjänstemän och lokalpolitiker tveksamma till att skapa styrgrupper för hel- eller delfinansierade kommunala projekt med representanter från lokala organisationer. Som exempel kan ges oviljan att skapa en samägd cityorganisation som är en förutsättning för långsiktig och framgångsrik stadsutveckling kring handel, service och besöksnäring.

7.  Empowerment of people:

It is not simply enough to create a neutral space for comment, one must ensure that the voiceless are empowered to make themselves heard. Extensive investment in engagement becomes a tool for educating communities about civic issues, and will build a culture of active citizenship over time. Flera medborgarförslag kring mer deltagande former för samråd har ignorerats och ortsutvecklingsprojekten har kommit långt efter grannkommunernas insatser och är långt mindre ambitiösa än i t ex Flen och Gnesta. 

8.  Timing of public participation:

Stakeholders are generally only brought in for participative processes after the parameters of a project have already been set (for example, by city planners), and the public can then only respond within that framework. Participatory planning should allow the public to help define the questions that need to be answered by the planning process. This applies mostly to statutory processes like developing a Spatial Development Framework, not to developer-led proposals. Som tidigare kommentarer visar finns stort utrymme för förbättring avseende medborgarinvolvering i planprocessen och visionsarbetet för stadsutvecklingen. Min uppväxtskommun Huddinge har årliga medborgardagar, heltidsanställd kring just medborgarinvolvering och Nyköping är i dagsläget ljusår från föregångskommuner.

9.  Empowerment of citizen organizations:

If citizens are to be empowered to engage actively in city-making issues, NGOs and community-based organisations that deal directly with urban development issues need to be encouraged and supported with development strategies and funding. It was noted that there has been a scarcity of these sorts of much-needed organisations in South Africa since 1994. Visst tycktes lokalpolitiker och tjänstemän välkomna det föredömliga gräsrotsprojektet Storstad Nyköping men något reellt stöd tycks föreningen inte ha fått och upplöses nu. Man verkar också sakna former för dialog med det föreningsliv som finns med intresse för stadsutvecklingen i bred definition.

Man kan alltså fråga sig om en normalkompetent svensk kommun som Nyköping kommit just så mycket längre än det progressiva utvecklingslandet Sydafrika avseende medborgarmedverkan i stadsutvecklingen.Image

 

 

Fastställd skillnad på mentalitet mellan stad och landsbygd

Att stadsbor och landsbygdsbor har olika värderingar och mentalitet är en gammal ”sanning”.

Forskare tycker sig nu ha funnit belägg för att skillnaderna mellan lantliv(och småstad) och storstadsliv påverkar människors mentalitet.

På landet och i mindre städer är livsbetingelserna mer förutbestämda och förändringar går mer långsamt. Beroendet av att underkasta sig auktoriteter har också traditionellt varit större. Samtidigt finns en annan gemenskap och behovet av att hjälpas åt skapar sammanhang.

I städer där många möjlighet finns och större ekonomiska tillgångar skapas utvecklas mer individualistiska värderingar. Konsumtion och status blir mer väsentligt.

Frågan jag ställer är hur(och var) man kan finna balans mellan öppen mentalitet där individer känner stor frihet att själva definiera sig själva, välja livsväg, utan starka uttalade och underförstådda normer samtidigt som gemenskap och samverkan kan skänka mening i tillvaron.

Några förslag?

Länk till orginalartikel

 

200 Years of Books Prove That City-Living Changes Our Psychology – Emily Badger – The Atlantic Cities.

Event i handelsplatsers marknadsföring

Image

Korta uppträdanden av tonårsidoler i handelsmiljö har blivit en industri som används alltför slentrianmässigt. Proffsiga skiv/bokningsbolag med färdiga koncept med artister kända från TV blir dyra men flärdfulla uppdrag åt centrumledning.

Största dragningskraft har dessa artister på fans i 9-12 års åldern(s k preteens). Dessa är relativt självständiga och kommer därmed inte alltid i vuxens sällskap.

Trängseln och volymen som dessa uppträdanden medför kan upplevas störande för mer köpstarka målgrupper varför nettoeffekten på butikernas försäljning inte självklart är positiv.

Event bör väljas och utformas efter djupare analys av butikernas kundgrupper. Då dessa skiljer sig åt bör event skapas i samverkan med butiker med överlappande kundsegment. Eventen har då verklig möjlighet att fördjupa relationen mellan kund och näringsidkare och därmed även handelsplatsens ställning.

Dessutom blir många nyfikna även på specialområden man inte har djupare kunskaper om när de presenteras på ett tilltalande sätt vilket kan bredda målgruppen för handelsplatsens aktörer.

Då sådana arrangemang måste skapas i samverkan mellan centrum- och butiksledning samt ev eventarrangör eller intresseorganisation så ratas de och väldrillade koncept som utgör skiv/bokningsbolags promotionplaner för sina artister förutsätts ha bred och målgruppsöverskridande attraktion.

Varför trend mot flagship stores?

Det är naturligt att detaljhandelsleverantörer vill kontrollera kundupplevelsen i butik och därför experimenterar med att driva flagship stores, dvs fullsortimentsbutiker i prestigelägen som fullt ut kan kommunicera önskade värden.

Butiken som showroom och som vallfärdsort för varumärkets tribe. Där kan kunnig personal från de egna leden överföra önskad kompetens och servicenivå.

Möjligheten att utan konkurrens om uppmärksamheten från andra varumärken få visualisera varumärket och dessutom få chans till direkt interaktion med kund- och målgrupper är lockande.

ImageEgna butiker öppnar också för utvecklandet av koncept med upplevelsedimensioner såsom ljud(musik eller stämningsljud), doft, smak samt fördjupad produktkunskap, service och event.

Även om andra detaljister kan uppleva att deras satsningar på att föra leverantörens sortiment framstår som fjuttiga i jämförelse med en dedikerad varumärkesbutik så sätter leverantörens egna modellbutiker en mall för hur de önskar varumärket exponerat även hos fristående detaljister.

För handeln som helhet och upplevelsesökande konsumenter är utvecklingen troligen av godo.

Butiker som stimulerar alla sinnen!

Nedan text skrev jag åt Storstad Linköping och publicerades där för några år sedan. Sedan dess har trenden ytterligare förstärkts varför jag väljer att lyfta fram den här igen.

Image

Att e-handeln växer meddelas med jämna mellanrum och trenden är tydlig. Då dess andel av totala handeln fortfarande är begränsad har den länge avfärdats som marginell företeelse eller hot enbart för specifika produktslag såsom musik och böcker.

Dess indirekta betydelse för information och prisjämförelse tenderas att glömmas bort. Det gäller även konsumenters önskemål om enkla kontaktvägar med handelsföretag såväl inför som efter köp.

Rapport som nyligen publicerades visar att konsumenter som informationsökt på nätet och sedan köpt i fysisk butik är mest nöjd med sitt köp.

En högst naturlig strukturförändring inom handeln som dess aktörer kan välja att anpassa sin verksamhet till eller ignorera med potentiellt förödande effekt för de fysiska butikerna, dess personal och i förlängningen stadskärnornas miljöer.

Annan undersökning visar att detaljister som erbjuder såväl fysiskt butiksnät som god närvaro på nätet i form av e-butik eller hemsida, Facebook, Twitter och andra sociala nätverkstjänster når högintressanta målgrupper som köper för 30-50% mer än normalkunden.

Att man dessutom kan effektivisera sin kundtjänsthantering, bygga förtroendefulla relationer och befästa expertroll inom sitt produkt- & tjänsteområdet är fördelar som bidrar till långsiktig framgång.

Man ska följaktligen vare sig skrämmas, eller förminska betydelsen, av denna strukturförändring.

Bäst lyckas de som nyfiket strävar efter att förstå sina målgruppers användning, behov och önskemål med avseende på information och kontakt via nätet.

Troligtvis kommer e-tjänster att framöver primärt nyttjas med mobila gränssnitt såsom allt mer avancerade mobilenheter, läsplattor, små bärbara datorer, fordonsknutna informationssystem, spelkonsoler, armbandsur etc. Som exempel på hur trådlös access byggs in i allt billigare apparater kan tas den batteridrivna väckarklocka för under hundralappen hos Lidl som inom 150 mils radie från Düsseldorf via radiovågor hämtar rätt tid, datum, månfas etc.

Vad ska vi då ha den fysiska butiken till?

I en framtid som inte är alltför avlägsen kommer besök i fysisk butik huvudsakligen att motiveras av strävan efter upplevelse och mänskliga kontakter. Vi vill känna på material, prova, lära mer av kunniga och engagerade experter och inspiratörer.  Dessa behöver inte nödvändigtvis vara butikens anställda utan kan även inkludera entusiastiska användare med fördjupad kunskap och produkterna och dess möjligheter.

I en amerikansk artikel beskrevs hur en pensionerad HP-medarbetare varje helg frivilligt och oavlönat demonstrerade HP datorer på den lokala datorbutiken. Det finns massor av duktiga människor som gillar att dela med sig och att träffa likasinnade och butikens uppgift blir att skapa ett forum för sådant utbyte.

 

En arena där lojalitet och ambassadörskap uppmärksammas. En relevant  jämförelse kan vara  nattklubbar som vårdat sina stam- och nyckelkunder med VIP-inbjudningar, kösystem med företräde, bordsreservationer för att visualisera betydelsen av deras viktigaste kunder och skapa en ”scen” och en klubbkänsla som målgruppen ska finna attraktiv att höra till.

Detta finns naturligt i många detaljhandelsbutiker som riktar sig mot hobbies och intressen där det sociala utbytet med såväl personal som andra kunder alltid attraherat. Harley-Davidson har sina HOG´s(Harley Owners Group) och på det lokala planet är musikbutiker(såväl skivor som instrument) ofta informella noder med anslagstavla där band söker medlemmar, begagnad utrustning säljs, konserter annonseras etc.

Man kan vidare tänka sig att butiker i bra lägen går över till en affärsmodell där försäljning är sekundärt. Man blir ett showroom, ett upplevelsecenter för inspiration och förstärkning av varumärkets kärnvärden och dess ”tribe”, dess mest lojala och entusiastiska kunder, ambassadörerna.

Producent får sedan betala för exponering och support jämförbart med monterhyra och inhyrd personal på en mässa. Beställningar som genereras i showroom via personal eller självserviceskärmar samt från mobila terminaler i dess absoluta närhet kan ge ytterligare rörlig intäkt för att motivera säljdrivande insatser.

Allt mer avancerade varuautomater kommer också att ersätta personlig försäljning i butik för delar av sortimentet som en förlängning av shop-in-shop trenden. De kan även användas utom ordinarie öppettid vid resecenter och andra lokaler med generösa öppethållande och relevant bevakning.

ULP – Urban Lifestyle Point?

AMCV, Association of Town Centre Management(förkortning dock för dess franska namn), är en organisation med säte i Belgien med europeiskt arbetsfält.

Det finns en hel del läsvärt på deras hemsida där mycket kan läsas på engelska även om vissa dokument är skrivna på franska(kanske skoj för dig som har skolfranska i bagaget, oops, franskt låneord).

Ett koncept de presenterar är ULP som står för Urban Lifestyle Point. Det sistnämnda ska inte tolkas som poäng á la eurovisionslagerfestivalens klassiska poängredovisningar utan som plats.

En fysisk plats i stadsmiljö som man medvetet jobbar med för att lyfta dess upplevda värde för boende och besökare. Metodiken tycks påminna om det som PPS, Project for Public Spaces, sedan 1975 arbetat med i USA. De kallar sitt arbetssätt för Lighter, Quicker, Cheaper och kanske är mer av DIY och gräsrotsinitiativ än ULP men med samma drivkraft.

Tyvärr ser jag inte mycket av någondera i våra svenska städer än så länge men jag tar gärna emot information om sådant jag missat.

ULP – LICI – Lively Cities – Place Making – Place branding – Qu.

Bör cheftjänstemän vara utbytbara?

Jag har många gånger funderat över de begränsningar som den svenska modellen i den kommunala förvaltningen har.

Den demokratiska tanken med representativt styre där medborgarnas företrädare väljs i allmänna val innebär att politisk vilja(och i många fall politisk kompromiss) ska styra hur kommunerna utför sina åtaganden mot medborgarna.

Beställar och utförarmodellen där politiker beslutar och tjänstemannaorganisationen utför har vissa inneboende konsekvenser(goda enligt vissa, dåliga enligt andra).

Tjänstemännen med (förväntad) specialkompetens har stor frihet att finna lösning på beslutade politiska viljeriktningar. Speciellt gäller det de som leder verksamheterna. Dessa arbetar ofta över flera val och i många fall under olika politisk ledning.

Kontinuitet är ofta bra men förändringsovilja är det sällan. Starka chefstjänstemän kan ofta helt motarbeta den i val manifesterade politiska viljan genom det sätt de prioriterar och utför sina beställares uppdrag.

Därmed har vi en svensk situation där först det politiska styret utgörs av allianser och samregerande så att det som varje enskild väljare har valt inte ens vid valvinst obetingat kan genomföras.

När sedan tjänstemän självsvåldigt kan påverka dessa kompromisslösningars realisering är vi än längre från vad de röstberättigade i val har önskat. Mig veterligen är det bara kommunchefen som kan sparkas men då vanligtvis mot generösa avgångsvederlag och överslätande orsaksredovisning.

Jag tror därför i kommunalpolitiken på en modell som liknar den amerikanska där en borgmästare välj i personvalskampanjer. Väl vald kan denne(hen) tillsätta sin ”administration” för att på bästa sätt realisera den politik som gav segern.

I nedan länk kan man läsa om att nye borgmästaren i Los Angeles låter sina 37 underordnande cheftjänstemän söka om sina tjänster efter personligt möte där förbättringsplaner ska presenteras.

Väl värt att ta efter även i Sverige!

New L.A. Mayor Asks City Department Heads to Reapply for Jobs.