9 tips för publik medverkan i stadsutveckling

Kapstaden i den unga demokratin Sydafrika vill öka medborgarmedverkan i sin stadsutvecklingsprocess. Efter möte med deltagande från såväl myndigheter som organisationer kring idéer för att uppnå detta mål fastställdes några väsentliga områden i denna strävan.

1 Avsätt budget i planeringen för medborgarmedverkan

2 Kommunicera en vision, dvs visualisera tänkbara/önskade framtidsbilder

3 Låt medborgaråsikter ha en reell del i beslutsunderlaget vid investeringar

4 Flexibilitet så att projektplaner kan göra mindre förändringar utan att behöva nya beslutsprocesser

5 Eftersträva lokalt ”ägarskap” av projektet vilket ökar förutsättningar för goda effekter, minskad skadegörelse och andra framgångskriterier

6 Lokal medverkan i projektets styrgrupp

7 Aktivt ge förutsättningar för att medborgarna kan medverka inte bara passivt skapa rum för sådan medverkan. 

8 Publik medverkan tidigt i processen, inte som alibi för beslutade projekt

9 Uppmuntra och stötta organisationer som verkar frågor av vikt för stadsutvecklingen.

Bra påminnelser om några av de förutsättningar som krävs för att nå medverkan från allmänhet och andra intressenter kring stadsutvecklingsfrågor. Trots att det inte är några stora överraskningar i listan från utvecklingslandet Sydafrika kan jag konstatera att vi här i Sverige inte nödvändigtvis har kommit så mycket längre.

Som belysande exempel kan tas från min bostadsort Nyköping där jag kan kommentera följande kring punkterna inklippt i orginaltexten nedan:

1.  Ensure adequate budgeting and planning:

Ensure that a significant percentage of the project budget is allocated for the public participation process, and that this process is properly planned and delineated as part of the overall building scheme. Ingen eller marginell budgetallokering för publik medverkan görs för kommunens översikts/detaljplaner.

2.  Communicate a vision:

Designers and planners should submit mock-ups of their designs and buildings models where relevant, to the affected communities for scrutiny and comment. This could be done by creating a mini-exhibition at the nearest town hall or public space, or by creating an informational website. För ett fåtal detaljplaneområden har mycket basala visualiseringar gjorts men annars främst kartmaterial.

3.  Give the public a stake in decision making:

A significant proportion of the weighting of the final choice of project should be given to the community. For example, a proposed public building should allow for 5-20% (or higher) of the final choice of design to be decided by public vote. I dagsläget insamlas inte allmänhetens åsikter på ett strukturerat sätt för att fylla en väsentlig roll i beslutsprocessen.

4.  Plasticity:

Minor changes to project scope or design should be easier to action, without the extensive application process they currently have to undergo. These changes should not affect projects in other parts of the city. Givetvis lyder processer under tvingande regler från t ex Plan & Bygglagen(PBL) som i sin senaste uppdatering sökt större flexibilitet men exempel från framgångskommuner såsom Åre har visat att politikers och tjänstemäns pragmatism kan göra att ständig hänvisning till tvingande lag inte blir standard.

5.  Build local ownership:

Local ownership of the project should be fostered from the get-go, through engagement, education and community involvement in the process. This will help reduce vandalism and other forms of property crime. Initiativ finns säkert liksom vilja men en ovana att involvera lokala organisationer i kommunalt utförda stadsbyggnadsprojekt gör tjänstemän osäkra på om det är tillåtet och tillrådigt. Kommuner måste bli mer öppna för nya samverkansformer över organisatoriska gränser.

6.  A representative committee:

The creation of a project steering committee that has significant and representative numbers of locals sitting on it. Samma kommentarer som ovan. I dagsläget är många tjänstemän och lokalpolitiker tveksamma till att skapa styrgrupper för hel- eller delfinansierade kommunala projekt med representanter från lokala organisationer. Som exempel kan ges oviljan att skapa en samägd cityorganisation som är en förutsättning för långsiktig och framgångsrik stadsutveckling kring handel, service och besöksnäring.

7.  Empowerment of people:

It is not simply enough to create a neutral space for comment, one must ensure that the voiceless are empowered to make themselves heard. Extensive investment in engagement becomes a tool for educating communities about civic issues, and will build a culture of active citizenship over time. Flera medborgarförslag kring mer deltagande former för samråd har ignorerats och ortsutvecklingsprojekten har kommit långt efter grannkommunernas insatser och är långt mindre ambitiösa än i t ex Flen och Gnesta. 

8.  Timing of public participation:

Stakeholders are generally only brought in for participative processes after the parameters of a project have already been set (for example, by city planners), and the public can then only respond within that framework. Participatory planning should allow the public to help define the questions that need to be answered by the planning process. This applies mostly to statutory processes like developing a Spatial Development Framework, not to developer-led proposals. Som tidigare kommentarer visar finns stort utrymme för förbättring avseende medborgarinvolvering i planprocessen och visionsarbetet för stadsutvecklingen. Min uppväxtskommun Huddinge har årliga medborgardagar, heltidsanställd kring just medborgarinvolvering och Nyköping är i dagsläget ljusår från föregångskommuner.

9.  Empowerment of citizen organizations:

If citizens are to be empowered to engage actively in city-making issues, NGOs and community-based organisations that deal directly with urban development issues need to be encouraged and supported with development strategies and funding. It was noted that there has been a scarcity of these sorts of much-needed organisations in South Africa since 1994. Visst tycktes lokalpolitiker och tjänstemän välkomna det föredömliga gräsrotsprojektet Storstad Nyköping men något reellt stöd tycks föreningen inte ha fått och upplöses nu. Man verkar också sakna former för dialog med det föreningsliv som finns med intresse för stadsutvecklingen i bred definition.

Man kan alltså fråga sig om en normalkompetent svensk kommun som Nyköping kommit just så mycket längre än det progressiva utvecklingslandet Sydafrika avseende medborgarmedverkan i stadsutvecklingen.Image

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s