Kort om förtroende

Förtroende är en grundbult i allt varumärkesbyggande. Det är nödvändigt för att kommunikationens målgrupper ska tillägna sig budskapet och hörsamma uppmaningar till aktivitet(köpa, rösta, följa uppmaning etc).

I anteckning ser jag att modell anger att förtroende bygger på fyra delar som sammantaget ger den trygghet som krävs:

Kompetens/Kunskap(vet vad som ska göras och varför)

Förtrogenhet(kan utföra det som ska göras)

Intigritet (motsats till hyckleri, dvs ”walk the talk”)

Inge känsla att man har målgruppsindividens bästa för ögonen(inte drivs av egenintresse)

Fotboll och politik- lika som bär!

Ikväll börjar den dokumentära serien ”Kommunpampar” i SVT1. I fyra avsnitt följer SVT fyra kommunpolitiker och deras arbete i deras respektive hemkommuner.

För några månader sedan läste jag boken ”Dom bara pratar: prat, press, politik” av Lars Molin. Jag hittade idag några anteckningar jag gjorde under läsningen och måste ha imponerats av sifferexercisen: 24 ministrar, 349 riksdagsledamöter, 4592 landstingspolitiker, 42 231 kommunpolitiker, 5000 anställda vid Regeringskansliet, fler än 100 myndigheter etcetera.

Det produceras kring 100 offentliga utredningar per år. Därtill kommer de som görs av tankesmedjor, bransch- & intresseorganisationer, politiska partier och hela den ”politiska bransch” som har sitt årliga konvent i vad som kallas Almedalsveckan.

Melins bok är intressant då den tydliggör det politiska språkets natur där han skiljer på sakfråga och språkfråga.

Den senare kan vara en s k symbolfråga av liten faktisk betydelse(han ger exemplet att max 100 kvinnor i Sverige bär heltäckande klädsel, burka, men många har haft behov av att redogöra för sina åsikter om bruket av denna klädedräkt).

Symbolfrågor har signalvärde och hur politiska aktörer motiverar sin inställning innebär en chans att profilera sig. Det enorma åsiktsmaskineri vi kan bevittna i twitterflöden och andra sociala medier liksom i insändarspalter och morgonsoffor är en arena för organisationers och/eller individers varumärkesbyggande.

Som fotbollsintresserad har jag under sommaren följt det s k transferfönstret(då spelare kan byta klubb om alla parter kan komma överens). Silly season kallas företeelse och syfta vill jag tro på den enorma spekulationsfabrikation som media gärna vidarebefordrar.

Spelare och deras agenter kan ha intresse av att underblåsa vissa rykten i syfte att få igenom önskade klubbtransfers, omförhandla villkor med existerande klubb eller rent generellt höja medieintresset för spelaren i syfte att bygga det personliga varumärket.

Det är nämligen inte enbart de fotbollsmässiga kompetenserna som ersätts i proffsfotboll. David Beckham är ett sådan typexempel där utseende, privatliv, mediemässighet kan öka värdet bortom avgörande frisparksmål, räddade straffar eller andra bragder på plan.

ITK, ”In the Know”, är en term som använts för namnlösa källor som sägs stå nära händelsernas centrum. Källkritiken under fotbollens silly season är således närmast obefintlig varför rykten skapas och sprids av intresserade som fascineras över att se ”sin” uppdiktade(ofta önskedröm) få medial exponering.

Politiken liknar fotbollen i detta hänseende och det var länge sedan en medialt svag men handlingskraftig politiker hade någon chans i rikspolitiken. Göteborgs starke man under många år, Göran Johansson(S) ,var aldrig ens påtänkt för mer framträdande roller inom Socialdemokraterna på grund av sitt mindre mediala utseende(bild nedan).

Image

Fotboll och politik hör inte ihop tycker FIFA, UEFA och de flesta sportintresserade men likheterna är åtminstone slående!

 

Passion och värdering i varumärkeskommunikation

Mitt intresse för hållbarhetsaspekter för platsutveckling går tillbaka till tidiga studier inom marknadsföring. Jag gjorde(tillsammans med min fru, så kan de gå vid intensiva samarbeten 😉 ett fördjupningsarbete om Cause-Related Marketing under våren 1991.

Idag tror jag företeelsen går under namnet Cause Marketing och går ut på att kommersiella varumärken kopplar marknadsföringskampanjer till insamlingsinsatser till förmån för behjärtansvärda ändamål(ofta hanterade av ideella organisationer). Rosa Bandet kampanjen(som kan ses som många samordnade) som syftar till att uppmärksamma bröstcancer och samla in medel till forskning och informationsinsatser är ett välkänt exempel i Cancerfondens regi.

Vid studier i USA hösten 1991 följde jag upp detta intresse med kurser inom Social Marketing och Marketing for Non-profit organizations.

Social Marketing saknar bra svensk term efter att ”social marknadsföring” för många tolkas som marknadsföring genom sociala medier.

Det handlar dock om marknadsföring för samhälligt eftersträvansvärda beteenden(förändring eller förstärkning). Målet är alltså inte finansiella(även om t ex besparingsskäl av gemensamma medel kan finnas)Image

Som exempel kan nämnas kampanjer för ökat bilbältes- & flytvästanvändande, mot langning av alkohol till minderåriga och ökad källsortering av hushållssopor.

Starka trender gör nu att traditionellt kommersiell marknadsföring allt mer går mot att efterlikna Social och Cause Marketing. Bakgrunden till detta förklaras i en förtjänstfull artikel i Guardian där nedan saxats ur:

No amount of strategic repositioning, cause washing or marketing window dressing can compete with an authentic alignment of a brand’s mission, values and practices. In fact, the road to sustained prosperity for corporations is less about marketing and more about finding its purpose in our context of a mutually dependent and intimately connected world.

Anledningen är att konsumenter ställer allt högre krav på att privata företag tar ansvar långt utöver tvingande lagkrav. I en värld av hyperkonkurrens och överutbud av varor och tjänster söker konsumenter efter autencitet/äkthet. Vår konsumtion är delar av vårt identitetsskapande(vad man än tycker) och därför attraheras vi av varumärken som speglar passion och värderingar vi delar.

Konsumentmakten har ökat med digitala och sociala medier då ofördelaktig information om företags brister inom ekonomi, miljö- eller sociala områden snabbt sprids. Konsumentaktivismen har också gått framåt då nya generationer väljer denna väg att visa missnöje hellre än gräsrotsengagemang i föreningar och partier.

Länk till orginalartikel här

 

 

Place Branding – The Basics of Marketing Communities | places | brands

I en kärnfull text går Noel Toolan på bloggen placesbrands igenom hur traditionellt varumärkesarbete bör anpassas vid platsmarknadsföring(place branding).

Givetvis är en plats såsom en stad en enormt komplex ”produkt” att marknadsföra. Skribenten hävdar dock att man med vissa anpassningar kan använda traditionella varumärkesteorier.

Länk till orginalartikel nedan

 

Place Branding – The Basics of Marketing Communities | places | brands.