Reinvent the High Street – Telegraph

Att England(UK) ligger långt före Sverige i att adressera de utmaningar som stadskärnehandel genomgår är uppenbart.

Regeringen har lyft frågan i en utredning som leddes av handelsprofilen Mary Portas. När den avrapporterades följde insatser för att stötta den brittiska stadskärnehandeln.

Ytterligare exempel på hur högt upp på agendan denna fråga är manifesteras av att den nationella dagstidningen The Telegraph i sin digitala edition har en hel sektion dedikerad åt deras kampanj: Reinvent the High Street!

Det är en värdefull källa till artiklar i ämnet och även om fokus givetvis ligger på just Storbritannien så är de underliggande strukturella orsakerna desamma som svenska stadskärnor omfattas av.

Följ nedan länk till deras bevakning av området

 

Reinvent the High Street – Telegraph.

Annonser

Samverkan för platsutveckling stärker sociala kitet

Bra, tredelat gästblogginlägg från unge och välutbildade Barett Steenrod  på högintressanta Strong Towns där han systematiskt går igenom vad s k micro cities(orter som faller mellan storstäder och ren landsbygd) kan göra kring place making.

”There are a number of best practices/principles that appeared to be most important, as I found them to show up with regularity in my research. 

The identification of assets and conversion of liabilities into assets is very important. 

Focusing on improving the quality of life for residents and visitors is important, as is growing the social network of a city. 

Starting small with events or initiatives and growing them into larger affairs is also key. 

Lastly, an investment of infrastructure is also considered important, and in some situations, critical for the success of some programs. ”

Steenrod skriver om betydelsen att identifiera stadens tillgångar i stadsrummet och även dess brister eller outnyttjade resurser för att kunna vända även dessa till tillgångar.

Det sociala nätverket stärks genom evenemang där skilda grupper samverkar och nya kontaktvägar uppstår. I andra delen pekar han just möjligheterna att stärka det sociala nätverken, eller det sociala kapitalet som vissa kallar det, om individer och grupper kan förmås enas kring ett framgångsrikt genomförande av en aktivitet.

”Even if a group of people have sincerely held legitimate differences based on ideology, they should still be able to work together for the purpose of creating something that is fun and independent of ideology. 

Someone who is left-of-left politically may find it hard to agree with someone who is right-of-right, but if these two people are paired together as volunteers to insure the success of the registration table at their community’s First Annual Gus Macker Tournament, as mature adults, they should be able to work together successfully. 

I believe this because each person will understand that the outcome of the event depends on their willingness to put the success of the event ahead of personal grievances over ideology. 

The power of creating programs and events in one’s community is that the collaboration that is required of individuals by the event serves as the basis for helping a community grow its social network. 

The stronger the social network of a community, the easier it becomes for a community to cast a vision for itself and then go and make the vision a reality.”

The Micro City Beautiful: Programming Drives Investment (Part 1) – Strong Towns Blog – Strong Towns.

Samproduktion- ett ledmotiv för 2012

Julian Dobson skriver intressant på brittiska Urban Pollinators hemsida om trenden och behovet av samproduktion mellan intressegrupper för att bättre tillgodose sociala behov i samhället. Inlägget i sin helhet kan läsas här

”For the uninitiated, co-production is the idea of ‘delivering public services in an equal and reciprocal relationship between professionals, people using services, their families and their neighbourhoods’. The thesis is that services are better in quality and in value (including value for money) when the recipients are also the creators, designing and delivering services tailored to the needs that they can uniquely understand.”

Dobson menar att det inte bör vara spariver som vägleder arbetet med att öka medborgarinvolvering i lösningar för välfärdsbehov. Istället bör målet vara att skapa uthålliga samhällen med ett starkt socialt kitt.

”So we need to return to and expand that broader vision of co-production …. That means breaking out of the public service corral and understanding that what is on offer is a different way of thinking about the places we live in and the way we do business there, not just a sociopolitical fix.”

”If the vision of co-production is one in which all share in creating the frameworks and infrastructure for their lives, where we live and how we work must be key elements of that approach. That includes, but goes well beyond, the services provided by central and local government.”

Dobson exemplifierar genom att peka på hur de många stadskärnors vikande handel är ett område som lämpar sig för samproduktion och samverkansinitiativ över intressentgränser. Som tankesmedja bidrog Urban Pollinators med remissförslag till den utredning Mary Portas fick i uppdrag av Premiärminister David Cameron att sammanställa.           Där listas orsaker till stadskärnehandelns(High Street) dramatiska tillbakagång och tänkbara motåtgärder.

”Over the last year the spotlight on the decline and demise of many of our high streets has revealed a major opportunity for the co-production of place. Last June Urban Pollinators coordinated a submission to the Mary Portas review outlining the idea of a ‘21st century agora’ where town centres are defined by their communities, not just by the demands of property owners and retailers.”

En av många idéer Urban Pollinator lämnade och som kom med i den slutgiltiga rapporten var tanken på ”Town Team”. Dessa kan bestå av engagerade representanter från allmänhet, föreningsliv, bransch- & intresseorganisationer likväl som handel, fastighetsägare och lokala politiker och tjänstemän.

Människors behov och önskningar kring den fysiska planeringen i stadsrummet bör enligt förslaget sättas i fokus.             De kommersiella aktörernas intressen får anpassa sig till platsens unika indentitet då ekonomiskt kapital erhålls först när socialt kapital finns. Utan människor ingen marknad!

Starka nationella och globala detaljistkedjor önskar likformighet i sina butikskoncept av såväl stordriftsskäl som tydlig varumärkeskommunikation. Tyvärr medför det risk att stadskärnor blir till förväxling lika och man kan tala om klonstäder som saknar unik själ eller platskänsla.

”Town teams will only ever be as good as their vision and understanding, however. The ideas of co-production can help here: if we see the town centre or high street as belonging to the wider public rather than simply serving their requirements as consumers, we can end up with very different visions of what can be achieved in these spaces.        From space for start-up business to learning centres and voluntary projects, we can reinvigorate high streets with ideas and projects that spark social and business relationships. That means moving from community consultation to community-led design.”

Det lokala styret såsom kommunalpolitiker och tjänstemän i Sverige bör då anta rollen av facilitator eller lots i arbetet över intressegränser.

”The concept of co-production weaves together the processes of public agencies and private business with the initiative and agility of community projects, developing forms of dialogue that respect the talents and energy of all rather than pitching parties against each other. This is especially important when it comes to the role of the local authority, which needs to be a facilitator and steward in developing and animating places.”

 

 

Ansvarsområden vid stadskärneutveckling

TOWN CENTER MANAGEMENT ACTIONS Print
Encourage mutually beneficial collaboration and set up a well-balanced and active partnership between the public and the private sector.

Develop a network of stakeholders to encourage the development of the town centre.

Create a place for exchange and dialogue between all stakeholders.

Produce an unbiased opinion on the guidelines drawn up by the public sector in the field of urban management.

Establish a short, medium and long-term action plan (business plan).

Implement actions that produce effects on the urban environment, accessibility, parking, security, investment, retail attractiveness, living environment, etc.

Develop an urban environment which is favourable to investors and users.

Allow a better integration of investment projects in the town centre in order to encourage cohesion and a ratchet effect.

Help town centres to develop and remain competitive.

Make town centres pleasant, safe and accessible places.

Give each town centre its own proper identity.

(Källa: AMCV hemsida http://www.amcv.be/index.php )

 

Vad innebär stadskärneutveckling?

AMCV, Belgiens motsvarighet till vår Föreningen Svenska Stadskärnor, förklarar på sin hemsida vad strukturerat stadskärnearbete innebär.

WHAT IS TOWN CENTRE MANAGEMENT?

Print
Nowadays, town centres are regarded as being one of the key elements of sustainable development for the 21st century.

The challenge that has to be addressed is twofold: attracting new inhabitants whose needs in terms of living environment can no longer be answered and developing a lasting form of economic activity. In order to rise to these challenges, town centres must implement active reinvestment policies allowing the reestablishment of favourable social and economic development environments, while at the same time managing urban space collectively.

 

The aim is to help players recognise that they have a mutual interest in collaborating by encouraging positive effects throughout the entire town centre.

 

Every town centre is unique: this is why Town Centre Management supports the development of partnerships that reflect the reality out in the field and works with groups that are the most appropriate to promote its development.

 

The general operational structure, the work methods and the underpinning philosophy remain identical.

 

City- & bostadsnära handel tar stryk av externhandeln

Handeln flyttar ut från stadskärnan

Ett flertal artiklar liknande denna från Tidningen Market innan jul bekräftar att externhandelns exempellösa framgång medför stora problem för andra handelsplatser såsom city- och bostadsnära handel. Anledningarna är flera och kan härledas i samhällsutvecklingen med ökad sprawl(utspridda bostadsområden, villa- & radhusbebyggelse allt längre från tätortscentrum), ökat bilinnehav/bilberoende samt att produktutbudet har exploderat med den ökande globaliseringen.

Konsumenterna önskar därför allt större utbud av varor samtidigt som konkurrensen från e-handel och allmänhetens större tillgång till information genom IT krävs bra priser. Sammantaget driver detta en utveckling mot mycket stora butikslokaler som kan rymma efterfrågad produktsortimentsbredd(och djup). De efterfrågade låga priserna ska enligt gällande affärslogik möjliggöras genom stora inköpsvolymer, hög omsättningshastighet och få anställda per vald enhet(försäljning, yta, antal kundbesök).

Dessa aktörer behöver stora handelsytor som inte enkelt kan tillskapas i tät bebyggd stadskärna och externt/halvexternt läge har därför varit normen. Priskonkurrensen har också förutsatt relativt låga hyror för de stora ytor som krävs och enkla, prefabricerade lagerliknande byggnader gäller för de s k boxshops.

Bostadsnära handel såsom kvartersbutiker, stadsdelscentra och liknande kan vare sig erbjuda efterfrågad sortimentsbredd eller de låga priserna välinformerade konsument söker. Butikerna reduceras till kompletteringshandel och sortimentet vrids mot högmarginalprodukter som läsk, öl, snack, tobak mm. Utvecklingen mot servicehandel gör att enheten vare sig sortiment eller prissättningsmässigt kan utgöra huvudsaklig butik för inköp av livsmedel.

I USA har man konstaterat att vissa områden helt saknar butiker med försäljning av grönsaker och frukt. En halvtimmes bussresa för de resurssvaga att nå närmsta frukt- & grönsaksförsäljning. Utvecklingen mot ökad ohälsa blir därmed uppenbar.

Sverige har idag inte lika synliga problem men utan kommunernas genomtänkta handelsstrategier kan en trenderna inom handeln få liknande konsekvenser även här. Idag saknar en övervägande majoritet av sveriges kommuner handelspolicies baserade på genomförd handelsutredning.

E-handel, hot eller möjlighet för butiksförsäljning?

e-handel hotar butiksförsäljning

I denna notis från Tidningen Market lyfter man fram hur det upplevda hotet från e-handel ökar hos ansvariga för butiksförsäljning.

Efter att många år ha avfärdat e-handel som marginell företeelse eller enbart tillämpbar för vissa produkter har allt fler upplevt att nätbaserad handel tar andelar från det egna verksamhetsområdet.

I en butik i min hemstad har butik infört fotoförbud som ett (fåfängt?) försök att hindra butiken att reduceras till show room och provhytt. Jag tror dock att det är fel väg att gå. Många undersökningar pekar på att multi-channel (marketing &) retail är långt mer framgångsrik strategi.

Kortfattat innebär det att man möter målgruppen i fler kanaler där butiken bara är en av flera. Webbshop/infosajt, sociala medier såsom Facebook, Youtube mfl blir då viktiga i en samlad och koordinerad kommunikation med verksamhetens intressenter. En sådan ansats ger förutom möjligheterna att lära mer om målgruppens preferenser också tillfälle att stärka de emotionella banden till det egna varumärket.

En sådan strategi skulle säkert göra att man tydligare såg butikens roll som kanal. Då kanske mer krut läggas på dessa värdefulla möten IRL med målgruppen och maximal upplevelse i form av miljö, kompetens, service eftersträvas.

Tveksamma slutsatser från handelsforskning

Forskning vid Lunds Universitet ska enligt denna artikel från Market ha kommit till slutsatsen att pris och varusortiment är det som gör konsumenter benägna att prata om butiken. Därmed skulle servicenivå, inredning, upplevelser och liknande konkurrensmedel inte ha samma betydelse för chansen att via mun-till-mun reklam generera rekommendationer och fler besökare.

Man hävdar att kundnöjdheten inte skulle ha någon koppling till sannolikheten för konsument att rekommendera butiken något som spontant väcker frågor. Relationsmarknadsföring som starkt påverkat de flesta verksamheter de senaste 10-15 åren bygger ju just på sambandet mellan kundnöjdhet och tanken att kultivera fram ”ambassadörer” för varumärket(inkl detaljhandelskoncept).

Jag får en känsla av att man hanterar begreppet kundnöjdhet alltför trubbigt i denna studie. När jag sedan läste artikel på nedan länk upplevde jag att det klarnade. Den gör skillnad på logisk och emotionell kundnöjdhet och det verkar som om den senare är mer trolig att generera referenser. Troligtvis har studiens fokus avseende kundnöjdhet dragit åt det logiska hållet som inte engagerar konsumenten tillräckligt för att motivera att man för vidare sina erfarenheter, Seth Godin skulle kanske säga att det inte var ”remarkable”.

Det är just därför slutsatserna i rapporten blir så olyckliga då det är just upplevelser, kundservice, design etc i butiksledet som kan ge sådan wow-känsla som tilltalar den emotionella kundnöjdheten som sedan styr viljan att sprida erfarenheten vidare.

Logical or emotional customer satisfaction

 

Så blir din butik en snackis

Butiker som stimulerar alla sinnen

Att e-handeln växer meddelas med jämna mellanrum och trenden är tydlig. Då dess andel av totala handeln fortfarande är begränsad har den länge avfärdats som marginell företeelse eller hot enbart för specifika produktslag såsom musik och böcker.

Dess indirekta betydelse för information och prisjämförelse tenderas att glömmas bort. Det gäller även konsumenters önskemål om enkla kontaktvägar med handelsföretag såväl inför som efter köp.

Rapport som nyligen publicerades visar att konsumenter som informationsökt på nätet och sedan köpt i fysisk butik är mest nöjd med sitt köp.

En högst naturlig strukturförändring inom handeln som dess aktörer kan välja att anpassa sin verksamhet till eller ignorera med potentiellt förödande effekt för de fysiska butikerna, dess personal och i förlängningen stadskärnornas miljöer.

Annan undersökning visar att detaljister som erbjuder såväl fysiskt butiksnät som god närvaro på nätet i form av e-butik eller hemsida, Facebook, Twitter och andra sociala nätverkstjänster når högintressanta målgrupper som köper för 30-50% mer än normalkunden.

Att man dessutom kan effektivisera sin kundtjänsthantering, bygga förtroendefulla relationer och befästa expertroll inom sitt produkt- & tjänsteområdet är fördelar som bidrar till långsiktig framgång.

Man ska följaktligen vare sig skrämmas, eller förminska betydelsen, av denna strukturförändring.

Bäst lyckas de som nyfiket strävar efter att förstå sina målgruppers användning, behov och önskemål med avseende på information och kontakt via nätet.

Troligtvis kommer e-tjänster att framöver primärt nyttjas med mobila gränssnitt såsom allt mer avancerade mobilenheter, läsplattor, små bärbara datorer, fordonsknutna informationssystem, spelkonsoler, armbandsur etc. Som exempel på hur trådlös access byggs in i allt billigare apparater kan tas den batteridrivna väckarklocka för under hundralappen hos Lidl som inom 150 mils radie från Düsseldorf via radiovågor hämtar rätt tid, datum, månfas etc.

Vad ska vi då ha den fysiska butiken till?

I en framtid som inte är alltför avlägsen kommer besök i fysisk butik huvudsakligen att motiveras av strävan efter upplevelse och mänskliga kontakter. Vi vill känna på material, prova, lära mer av kunniga och engagerade experter och inspiratörer.  Dessa behöver inte nödvändigtvis vara butikens anställda utan kan även inkludera entusiastiska användare med fördjupad kunskap och produkterna och dess möjligheter.

I en amerikansk artikel beskrevs hur en pensionerad HP-medarbetare varje helg frivilligt och oavlönat demonstrerade HP datorer på den lokala datorbutiken. Det finns massor av duktiga människor som gillar att dela med sig och att träffa likasinnade och butikens uppgift blir att skapa ett forum för sådant utbyte.

En arena där lojalitet och ambassadörskap uppmärksammas. En relevant  jämförelse kan vara  nattklubbar som vårdat sina stam- och nyckelkunder med VIP-inbjudningar, kösystem med företräde, bordsreservationer för att visualisera betydelsen av deras viktigaste kunder och skapa en ”scen” och en klubbkänsla som målgruppen ska finna attraktiv att höra till.

Detta finns naturligt i många detaljhandelsbutiker som riktar sig mot hobbies och intressen där det sociala utbytet med såväl personal som andra kunder alltid attraherat. Harley-Davidson har sina HOG´s(Harley Owners Group) och på det lokala planet är musikbutiker(såväl skivor som instrument) ofta informella noder med anslagstavla där band söker medlemmar, begagnad utrustning säljs, konserter annonseras etc.

Man kan vidare tänka sig att butiker i bra lägen går över till en affärsmodell där försäljning är sekundärt. Man blir ett showroom, ett upplevelsecenter för inspiration och förstärkning av varumärkets kärnvärden och dess ”tribe”, dess mest lojala och entusiastiska kunder, ambassadörerna.

Producent får sedan betala för exponering och support jämförbart med monterhyra och inhyrd personal på en mässa. Beställningar som genereras i showroom via personal eller självserviceskärmar samt från mobila terminaler i dess absoluta närhet kan ge ytterligare rörlig intäkt för att motivera säljdrivande insatser.

Allt mer avancerade varuautomater kommer också att ersätta personlig försäljning i butik för delar av sortimentet som en förlängning av shop-in-shop trenden. De kan även användas utom ordinarie öppettid vid resecenter och andra lokaler med generösa öppethållande och relevant bevakning.

(Tidigare publicerad på Storstad Linköping)