Förtätning framgångsfaktor för växande städer

Förtätningar i en urban region

Nya förtätningar uppstår efter nya transportleder och nya korsningspunkter mellan transportleder. När de uppstår har de en attraktionskraft som drar till sig nya förtätningar. Förtätningsmönstret följer de transportleder som finns. En ny urban region växer fram ur tillkomsten av nya förtätningar och i viss mån intill redan etablerade förtätningar. Varje centras närhet till andra förtätningar avgör lokaliseringens lönsamhet.

Kommuner i stadsregioner växer

Det finns en koppling mellan stadsstorlek och regionstorlek. Tillväxt återspeglar attraktivitet. Där fler vill vara i regionen än vad det i varje ögonblick finns plats för, är en attraktiv region. Stadsregioner som är attraktiva och där ekonomin växer har mer tjänster och aktiviteter än andra regioner.

Sammanfattningsvis kan sägas att:

• Många kärnkommuner i medelstora städer växer
• En regions attraktivitet relateras till kärnstaden och dess centrums mångfald
• Konsumtionsmångfald är upplevelserikedom
• Mångfald av arbetstillfällen och arbetsutbud

Mångfald skapas enklast där förtätningen är störst

Mångfald som gäller företagens möjlighet att få arbetskraft, företagstjänster, konsumtionsmångfald och upplevelserikedomen i stadskärnan. Detta bärs inte bara upp i den centrala delen, utan i sammanfattningarna av vad alla förtätningar har att erbjuda som är regionens totala täthet. Varje förtätning drar fördel av mångfald i varje annan förtätning som finns i varje kärnstad.

Kärnstaden drar i sin tur nytta av sitt omland. En medelstor stad växer på omlandets bekostnad. Stadsregioner som växer gör det för att företagets tjänster växer. Varje boendeförtätningsplats bestäms också av lägets tillgänglighet av den upplevelse som stadsregionen erbjuder. Tillgängligheten reagerar på om det blir tidsfördröjning i systemet, då sjunker tillgängligheten.

(Börje Johansson, professor på Internationella Handelshögskolan i Jönköping inledde som första talare på Nordic Urban Forum 2008. Börje talade om staden som en fraktal struktur av förtätningar. Fraktalen står för att vi kan titta på staden ur olika vinklar.)

Prestigefullt internationellt pris till Malmö Citysamverkan

Jag hade planer på att besöka den stora konferensen i London tidigare i juni men fick välja bort detta. Malmö fanns dock representerat och kom hem med fint pris. Nedan text saxat från Fastighetsägarna.

Malmö Citysamverkan firar 15-årsjubileum och lagom till jubileet fick Pia Sandin, VD för Malmö Citysamverkan, ta emot den internationella utmärkelsen, ATCM Partnership of the year. Ett mycket prestigefullt pris som delades ut i London på en världskongress i stadskärneutveckling.

-Vi fick priset för att vi bland annat har ett utvecklat och gott samarbete mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv som gynnar alla parter, berättar Pia Sandin.

Något, som enligt juryn har resulterat i en stadskärna av världsklass.

-Priset betyder givetvis mycket som uppmuntran och bekräftelse på vårt arbete i Citysamverkan. Vårt samarbete med Malmö Stad, fastighetsägare och handlare fungerar verkligen bra och givetvis hoppas vi på att ett sådant här pris sätter Malmö på världskartan, lockar hit människor och att det i sin tur gynnar handeln och näringslivet. Att delta på en sådan här stor kongress ger också inspiration att fortsätta utvecklas, säger Pia.

Malmös stadsträdgårdsmästare, Gunnar Eriksson, var som ende svensk inbjuden att delta som föredragshållare på kongressen

Så här löd juryns uttalande:
Malmö Citysamverkan is a fantastic best practice example in city centre development. It has great strength of involvement from both the private and public sectors and boasts a wide remit of achievements. The effect of the work proves this is a truly worthwhile investment for all partners and has resulted in a city centre of world class standard.

Fakta
Kongressen hölls den 16-19 juni i London. Kongressen besöktes av ca 400 delegater från alla världsdelar. Dagarna hade fokus på People, Place, Partnership och Policy och innehöll ett digert program om allt från hållbart byggande till sociala medier.En världskongress hålls vart tredje år. Förra gången var 2007 i New York och nästa gång är i Montreal 2013. Det är första gånger på ca 10 år som kongressen har hållit i Europa.

Stadskärnor, lär av shoppingcenter!

I tidigare text beskrev jag svårigheten för små, enskilda butiker att ta språnget mot större etableringar i bättre lägen. Glädjande läser jag idag i Dagens Handel att Kista Galleria aktivt söker sådan mix i sitt utbud och möjliggör för mindre etablerade butikskoncept att hyra till subventionerade hyror. Förbehållet är att de avsäger sig besittningsrätten. Detta ger nya butikskoncept möjligheten att exponeras mot fler konsumenter samtidigt som gallerian får uppskattat komplement till de stora kedjedetaljisterna.

Denna framsynta strategi underlättas i ett köpcentrum av att det finns en ägare. I stadskärnan är bilden dock mer fragmenterad. Genom samverkan bör fastighetsägare dock kunna ta fram ytor som kan upplåtas till butikskoncept som vill pröva vingarna i A-läge.

Detta kan ge stadskärnan en intressant funktionsuppdelning där uppstartsbutiker finns i kluster med naturligt låga hyror och därmed känns mer personlig och erbjuda annan upplevelse än kedjeetableringarna i naturliga A-lägen.

Vad ska avses med kundlojalitet i handeln?

Låga priser bygger mest lojalitet

Länken till artikel i Tidningen Market som inleds med följande med koppling till rubriken ovan:

”Detta enligt en ny undersökning som Colloquy har gjort i USA. Undersökningen, som kallas Loyalty Index 2010, gjordes även 2008 och då toppade kundservicen lojalitetsfaktorerna. Servicen följdes då av butiksmiljö, och ett brett sortiment. Nu har låga priser tagit över tronen.”

Min reflektion är att termen kundlojalitet i detta sammanhang används på annat sätt än vad jag stött på i litteratur om begreppet.

Det känns missvisande att tala om lojalitet och låg prissättning i samma mening. Jag förstår att man med lojalitet i detta sammanhang avser preferens under en tidsbegränsad period.

Med kundlojalitet avses vanligtvis långsiktiga relationer mellan köpare och säljare som bygger på ett förtroendefullt utbyte, en lärande relation, där säljarens anpassning till köparens behov och önskemål ständigt förfinas för att maximera livskundvärdet .

Inom handeln hävdar vissa att dagligvarusektorn är undantaget där få konsumenter skulle ha önskemål om sådan fördjupad relation. Sådant resonemang tycker jag känns märkligt när man betänker hur viktig livsmedelsbutiken är för många marginaliserade grupper i samhället såsom äldre, landsortsbor, vuxna utanför arbetsmarknaden mfl.

Även övriga konsumentgrupper uppskattar vanligtvis mänskliga relationer, att bli uppmärksammad som kund och andra huvudområden i en kundfokuserad strategi.

Givetvis kan handelsaktörer med uttalad lågprisprofil också arbeta med kundfokus, värdskap och mer relevant marknadsföring.

Lågt pris är i min mening inte en källa till långsiktig lojalitet då prisledarskapet aldrig kan garanteras och då en genuin kundlojalitet inte finns kommer priskänsliga konsumenter söka nya aktörer om sådana etablerar sig, således är nuvarande preferens allt annat än en lojalitet.

Stöd små enskilda butiker att nå framgång

Tidningen Market rapporterar om lista över de vanligaste misstagen små enskilda butiker gör(se nedan)

En topp 10 lista över varför enskilda småbutiker får skylla sig själv? Hur rättvisande denna orsaksredovisning än är kan jag inte få annan känsla än att det sparkas på dem som ligger.

Mina sympatier går till dessa handelsaktörer som sällan pryder branschtidningarnas omslag då de med små medel försöker skapa sig en försörjningskälla.

Tyvärr upplever många butiksägare i denna kategori att de varken har råd eller tid att nätverka i bransch- eller intresseorganisationer, delta i vidareutbildning eller hålla sig à jour med trender, branschinformation eller generell omvärldsbevakning.

Intresse och kompetens finns inom någon del av verksamheten och andra aspekter av betydelse för framgång blir eftersatta.

Min erfarenhet är att man oftast finner dessa butiker i stadskärnans B- och C-lägen. Jag tycker därför att köpmannaföreningar, lokal representation av Svensk Handel samt kommunens näringslivsenhet bör engagera sig mer för denna kategori handlare.

Stadskärnans fastighetsägare kan fås att samverka kring smidig lokalanvisning när lyckosam småskalig satsning kräver större och mer centralt belägna lokaler. Detta språng upplevs ofta som ytterst utmanande och med ett fastställt program för hur det kan underlättas.

Alla vinner på att satsningar faller väl ut och att de starka stråken i stadskärnan får nya butikskoncept med viss kontinuitet. Om utvecklingsvägen är tydlig vid småskalig lansering riskerar inte i grunden starka koncept att fastna på otillfredsställande intäktsnivåer och gå en förtida död till mötes.

Sök hjälpa snarare än stjälpa dessa tappra kämpar!

Den lilla butikens tio vanligaste misstag

10-05-25 09:15

Fristående handlare anställer fel personer, fokuserar bara på pris och gnäller för mycket på regeringen och onlinekonkurrenter.

I sin nya bok, The Retail Doctor’s Guide to Growing Your Business, listar Bob Phibbs de vanligaste misstagen fristående handlare gör.

Till stor del handlar det om brister i personalpolitiken, men även konkreta misstag när det gäller sortiment och prissättning.

Här är de tio vanligaste misstagen som skadar verksamheten mest enligt Bob Phibbs:

1. Anställer personer som liknar dem själva i sättet att tänka och agera. Risken är uppenbar att man missar infallsvinklar.

2. Fyller butiken med produkter som valts med magkänsla. Sortimentsanalyser saknas.

3. Uttalad försäljningsprocess saknas. Personalen blir passiv.

4. Varorna exponeras utan finess, kreativitet eller systematik. Oftare en tråkig prisskylt än ett kreativt budskap.

5. Bristande hemsidor. Även den mest grundläggande informationen saknas.

6. Undermålig ledarskapsutbildning. Att vara chef innebär bara att ”svara på alla dumma frågor” när ordinarie chef är ledig.

7. Ger inte anställda feedback på sitt beteende. Vilket leder till att ingen utvecklas.

8. Man fokuserar för mycket på att konkurrera med pris. Det är förödande för lönsamheten.

9. Det saknar helt närvaro i sociala medier. Vilket innebär att de missar vad som sägs om dem.

10. De gnäller över att ekonomin, regeringen och onlinekonkurrenterna förstör affärerna för dem. Inser inte att ansvaret ligger hos dem själva att skapa en lönsam verksamhet.

Kommunikation centralt vid stadskärneutveckling!

Kommunikationens roll i samverkansorganisation

Vid stadskärneutveckling krävs samverkan mellan huvudintressenterna kommun, fastighetsägare och näringsidkare. Samverkansorganisation måste upprätta och befästa såväl ideologiskt som kontextuellt ledarskap för utvecklingsarbetet.

Det ideologiska ledarskapet avser att personifiera den visionen som vägleder utvecklingsarbetet. En eldsjäl som blir ambassadör för visionen och tydlig portalfigur för media att hänga upp sin rapportering kring.

Det kontextuella ledarskapet som samverkansorganisationen ska nå genom kommunikation avser arbetet med att befästa organisationens status i nätverket av intressenter som överordnande i utvecklingsfrågor i stadskärnan. Man ska också verka för förhöjd kommunikationskompetens hos alla nätverksintressenter samt föra in nya impulser och kompetens från t ex forskningsfronten för att motverka ev spårtänkande.

Därför är handeln på Öster svag!

Handeln i Nyköpings stadskärna ligger historiskt utmed gamla Riksettan, dvs Östra- och Västra Storgatan. En centrumvandring, dvs förflyttning av handelns tyngdpunkt, har genom åren stjälpt den jämnvikt som tidigare fanns mellan Öster och Väster.

Med gågatan och galleriornas etablering på Väster blev Öster ofrånkomligen ett B-eller C-stråk.

Bilderna i galleriet visar på problem med Öster som handelsplats(mobilkamera, ursäkta kvalitet). Handel föder handel och viktiga begrepp är ”god granne”, kluster och stråk. Utan samordning och gemensam vision tynar handelsplatsen bort och en nedåtgående spiral börjar. Lägre besöksantal ger sämre omsättning för handlarna, hyresförmågan sjunker, vakanserna ökar och fastighetsägare som inte fonderat pengar blir ovilliga att satsa på att uppgradera sina butikslokaler, marknadsföra området och blir mindre nogräknade med hyresgäster vid vakans.

Åtgärdsförslag

Fastighetsägare med butikslokaler på Öster måste träffas! Detta kan ske i Fastighetsägarna Ost regi och diskussion om hur gemensam syn på ”handelsdestinationen” Öster nås. Förståelse för betydelsen av butiksmix, stråk- och klusterbildningar måste erhållas eventuellt m h a Svensk Handel.

Fastighetsägarna måste ta sitt ansvar för Östers profil vid vakanser och söka rätt hyresgäst, göra nödvändiga uppgraderingar av lokalerna vid behov samt införa s k cityklausul i sina kontrakt. Cityklausul innebär att hyresgäst för butiks- eller servicenäringslokal förpliktar sig att vara medlem i den lokala köpmannaföreningen, i Nyköpings fall Centrumföreningen(om inte lokal organisation för Öster skapas).

Man kan också överväga överenskommelse med Nyköping Kommun om upprättande av BID(Business Improvement District) för Öster där förslag om förbättringsåtgärder(säkerhet, renhållning, fysisk förändring, marknadsföring, event) genom omröstning fastställs och alla intressenter solidariskt inom fastslaget område medverkar finansiellt enligt beslutade fördelningsnycklar vid majoritetsbeslut. Detta påskyndar förändringsarbetet då passiva hyresgäster(och hyresvärdar?) utan intresse av att utveckla handelsdestinationen väljer billigare lägen för sin verksamhet.

För att realisera den möjligheten till ökad omsättning för handeln i området, ökad hyresförmåga och höjda fastighetsvärden krävs samverkan. Denna samverkan kräver processledare som ej representerar vare sig kommun, fastighetsägare eller handlare, dvs en oberoende processledare.

Nyköping behöver en samverkansorganisation i form av gemensamägt bolad eller ekonomisk förening med representation och delfinansiering från kommun, fastighetsägare och näringsidkare inom handel och besöksintensiv servicenäring(genom Centrumföreningen). Denna organisation måste ha minst en heltidsanställd centrumutvecklare.

Presentkort skapar merförsäljning och lojalitet.

Presentkort skapar merförsäljning och lojalitet..

Presentkortsanvändningen ökar enormt i USA och England. Även i Sverige ser vi ökad exponering i framsynta butikskedjor såsom Åhléns mfl.

Det finns dock stor potential med de uppenbara mervärden som möjliggörs. Länkad artikel pekar på ett antal men glömmer den kanske mest intressanta, handlaren får betalt i förskott och alla presentkort löses inte in(även om det egentligen är långsiktigt negativt).

Löste själv i julas delikat julklappsproblem med presentkort(dock gammal hederlig papperslapp) hos lokala Ram & Konsthandeln.

Köpcentrumanläggningar och stadskärnesamarbeten kan verka för generella presentkort med valfri inlösenbutik. Såg i köpcentrum i Skåne bankomatliknande automat för köp av sådant presentkort.

SPP och KF Fastigheter bildar gemensamt fastighetsbolag

Hållbarhetsbegreppet allt mer använt

Nedan klipp från notis kring ny satsning på klimatsmarta handelsfastigheter belyser hur hållbarhetsbegreppet vinner terräng. Fortfarande är fokus mest på ekologi med klimatfrågan konstant aktuell. Jag tror att de andra två faktorerna, social och ekonomisk hållbarhet succesivt kommer få allt större utrymme i nyhetsrapporteringen.

”Handelsbodarna i Sverige Fastighets AB:s vision är att projektera, bygga och äga Sveriges mest hållbara handelsfastigheter för dagligvaror genom att alltid ligga i framkant inom miljö, energieffektivitet och klimatarbete. Genom att samarbeta tätt med hyresgästerna, avseende lokalisering, materialval och energiförbrukning, är målet att underlätta för konsumenter och besökare att ställa om till en hållbar livsstil.”

SPP och KF Fastigheter bildar gemensamt fastighetsbolag.

Spännande kampanj från stadskärnesamverkan!

Landskronas citysamverkan har satsat på en video inför julhandeln som lyfter fram stadskärnans trivsel. Samtidigt lanseras ny tagline ”I (rött hjärta=love) LA”,  en flirt med Los Angeles efterföljare av orginalet från New York. I Nyköping har man sedan tidigare tryckt tröjor med just I (rött hjärta) NYK.

En kul blinkning men knappast något att bygga långsiktigt på med så välkänd förlaga känns det annars som idéfattigt kopierande.

Idéen att sprida filmen genom youtube och medverkande företagares hemsidor känns lyckat och uppenbarligen hänger pressen på så man kan nog räkna hem kostnaderna redan. Filmen i sig är OK, men inte mer. Initiativet får dock tummen upp av mig.

http://hd.se/landskrona/2009/12/15/halla-dar/