UK ligger före i CSR-arbetet!

Media i UK har tagit en betydligt större roll i hållbarhetsarbetet än något exempel jag sett i Sverige. The Guardian och Observer(som lär ingå i samma koncern) är tydliga exempel på att hållbarhet och dess många delkomponenter ständigt är på agendan.

Speciellt deras närvaro i sociala medier präglas av detta fokus med välmodererade communities kring en lång rad områden med relevans för hållbar utveckling.

Utöver informations- & kunskapsöverföring på nätet skapar de också mötesformer såsom frukostseminarier och längre arrangemang av hel eller flerdagsomfattning.

För att ytterligare lyfta fram eldsjälar och föregångare bland organisationer och företag delar man också ut priser.

När får vi i Sverige se en lika helhjärtat satsning på hållbarhetsområdet från ett mediahus?

 

Observer ethical awards 2014 | Observer Ethical Awards | The Guardian.

Ortsutveckling i Sörmland

Nyköping och Katrineholms kommuner har samarbetat kring en genomgång av landsbygdsfrågor. I en gemensamt bekostad rapport fokuserar man på service såsom dagligvaruhandel, post, apotek där två existerande aktörer beskrivs.

På nedan länk kan slutrapporten läsas

 

Slutrapport.pdf.

Reinvent the High Street – Telegraph

Att England(UK) ligger långt före Sverige i att adressera de utmaningar som stadskärnehandel genomgår är uppenbart.

Regeringen har lyft frågan i en utredning som leddes av handelsprofilen Mary Portas. När den avrapporterades följde insatser för att stötta den brittiska stadskärnehandeln.

Ytterligare exempel på hur högt upp på agendan denna fråga är manifesteras av att den nationella dagstidningen The Telegraph i sin digitala edition har en hel sektion dedikerad åt deras kampanj: Reinvent the High Street!

Det är en värdefull källa till artiklar i ämnet och även om fokus givetvis ligger på just Storbritannien så är de underliggande strukturella orsakerna desamma som svenska stadskärnor omfattas av.

Följ nedan länk till deras bevakning av området

 

Reinvent the High Street – Telegraph.

Samproduktion- ett ledmotiv för 2012

Julian Dobson skriver intressant på brittiska Urban Pollinators hemsida om trenden och behovet av samproduktion mellan intressegrupper för att bättre tillgodose sociala behov i samhället. Inlägget i sin helhet kan läsas här

”For the uninitiated, co-production is the idea of ‘delivering public services in an equal and reciprocal relationship between professionals, people using services, their families and their neighbourhoods’. The thesis is that services are better in quality and in value (including value for money) when the recipients are also the creators, designing and delivering services tailored to the needs that they can uniquely understand.”

Dobson menar att det inte bör vara spariver som vägleder arbetet med att öka medborgarinvolvering i lösningar för välfärdsbehov. Istället bör målet vara att skapa uthålliga samhällen med ett starkt socialt kitt.

”So we need to return to and expand that broader vision of co-production …. That means breaking out of the public service corral and understanding that what is on offer is a different way of thinking about the places we live in and the way we do business there, not just a sociopolitical fix.”

”If the vision of co-production is one in which all share in creating the frameworks and infrastructure for their lives, where we live and how we work must be key elements of that approach. That includes, but goes well beyond, the services provided by central and local government.”

Dobson exemplifierar genom att peka på hur de många stadskärnors vikande handel är ett område som lämpar sig för samproduktion och samverkansinitiativ över intressentgränser. Som tankesmedja bidrog Urban Pollinators med remissförslag till den utredning Mary Portas fick i uppdrag av Premiärminister David Cameron att sammanställa.           Där listas orsaker till stadskärnehandelns(High Street) dramatiska tillbakagång och tänkbara motåtgärder.

”Over the last year the spotlight on the decline and demise of many of our high streets has revealed a major opportunity for the co-production of place. Last June Urban Pollinators coordinated a submission to the Mary Portas review outlining the idea of a ‘21st century agora’ where town centres are defined by their communities, not just by the demands of property owners and retailers.”

En av många idéer Urban Pollinator lämnade och som kom med i den slutgiltiga rapporten var tanken på ”Town Team”. Dessa kan bestå av engagerade representanter från allmänhet, föreningsliv, bransch- & intresseorganisationer likväl som handel, fastighetsägare och lokala politiker och tjänstemän.

Människors behov och önskningar kring den fysiska planeringen i stadsrummet bör enligt förslaget sättas i fokus.             De kommersiella aktörernas intressen får anpassa sig till platsens unika indentitet då ekonomiskt kapital erhålls först när socialt kapital finns. Utan människor ingen marknad!

Starka nationella och globala detaljistkedjor önskar likformighet i sina butikskoncept av såväl stordriftsskäl som tydlig varumärkeskommunikation. Tyvärr medför det risk att stadskärnor blir till förväxling lika och man kan tala om klonstäder som saknar unik själ eller platskänsla.

”Town teams will only ever be as good as their vision and understanding, however. The ideas of co-production can help here: if we see the town centre or high street as belonging to the wider public rather than simply serving their requirements as consumers, we can end up with very different visions of what can be achieved in these spaces.        From space for start-up business to learning centres and voluntary projects, we can reinvigorate high streets with ideas and projects that spark social and business relationships. That means moving from community consultation to community-led design.”

Det lokala styret såsom kommunalpolitiker och tjänstemän i Sverige bör då anta rollen av facilitator eller lots i arbetet över intressegränser.

”The concept of co-production weaves together the processes of public agencies and private business with the initiative and agility of community projects, developing forms of dialogue that respect the talents and energy of all rather than pitching parties against each other. This is especially important when it comes to the role of the local authority, which needs to be a facilitator and steward in developing and animating places.”

 

 

Ekonomisk hållbar utveckling i Sveriges krympande kommuner

Hållbarhetsbegreppet fick stort genomslag efter den s k Brundtlandkommissionens rapport där man fastslår att ”Hållbar utveckling är sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande (befolkningars) behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.” 

Hållbar utveckling betonar vikten av att beakta ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner vid beslut, s k ”triple bottom line”.

Den ekologiska dimensionen har kanske varit mest framträdande beroende på alarmerande rapporter om växthuseffekter och behovet av att sänka koldioxidutsläppen. Kopplat till detta är givetvis energifrågan och strävan att ersätta fossila bränslen med mer hållbara energislag. På senare tid har biologisk mångfald också kommit att uppmärksammas allt mer som ett område med behov av drastiska åtgärder.

Sociala dimensionen är även den mångskiftande och spänner över hela fältet från fysisk och psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet, integration, jämnställdhet mellan könen mm.

Idag har jag tänkt koncentrera mig på ekonomisk hållbarhet även om andra aspekter givetvis alltid är starkt kopplade. Kanske är det denna dimension som vi talar minst om men ändå har längst erfarenhet av att beakta. Budgetarbete och fördelning av resurser har alltid varit en väsentlig del av kommunal förvaltning och ofta utgör den konkreta kommunala politiken.

Utmaningen för många kommuner i Sverige ligger i negativ befolkningsutveckling, åldrande befolkning där oproportionell andel är äldre och därmed står utanför arbetsmarknaden.

Ett tilltagande behov av äldreomsorg och hälsovård finns också kopplat till denna utveckling.

Trots att pensionärer också bidrar till skatteintäkter är möjligheterna att transferera inkomster mellan generationerna mindre om färre förvärvsarbetande invånare finns att beskatta.

Huvudfrågan blir då: KAN MAN LEVA I SVENSK LANDSBYGD I FRAMTIDEN?

En lång och bestående trend globalt är tilltagande urbanisering, dvs inflyttning till städer. Trots tidigare förhoppningar om att IT-utvecklingen skulle möjliggöra arbete på distans har inte trenden mattats. Allt längre arbetspendling sker i kraft av att de s k ”arbetsmarknadsregionerna” förstoras.

I mer folkrika länder växel städer med allt vidare förorter ihop till megaregioner. Denna utveckling har givetvis inspirerat vid bildandet av formella strukturer för t ex ”Fjärde Storstadsregionen” och ”Öresundsregionen”. Stockholm Business Alliance med 49 kommuner från 7 län anslutna propagerar för att hela Mälardalen utgör Stockholm ur potentiella utländska etablerares perspektiv.

Eller är det så att Stockholm får med sig ängsliga kommuner att bekosta satsningar som främst kommer kärnan till godo?

Pendlingsläge till större regioncentra verkar därmed av betydelse för landsbygdens möjlighet att behålla och attrahera boende. Möjligheten att få arbete eller avsättningsmöjlighet för egen verksamhets varor eller tjänster är inte det ända skälet till behov av närhet till större stad.

Nästan lika viktigt anser nutidsmänniskan att utbud av varor, tjänster, kultur, nöje och fritidsaktiviteter vara. Låt oss heller inte glömma utbildningsmöjligheter som är den enskilt största orsaken till att yngre människor bryter upp från hem- och uppväxtorten för att sällan komma åter.

Vad kan då landsortskommuner göra?

Handel och turism är två branscher som inte bara bägge uppvisar ständig tillväxt de tenderar allt mer att växa ihop. Landsbygden måste satsa på destinationsutveckling som lockar besökare från andra kommuner då den egna köpkraften sällan är särskilt stor och utflödet till regioncentra än mer decimerar det som hamnar hos lokalt näringsliv.

En rad exempel finns på hur väl inarbetad handel med framgång kan förläggas i landsbygd. Handelsaktörer som Lager 157 har t o m gjort det till del av konceptet med sina outlet i Hälleforsnäs, Gällsta, Sågmyra mfl. Vingåker i Sörmland har också lyckats styra trafik till sin kommun genom ett Factory Outlet som dragmagnet.

Handel som dragare kompletteras med fördel med andra upplevelser så att kombinationsbesök stimuleras. Med upplevelser kan avses fritidsinriktad verksamhet som bad och idrottsanläggningar, äventyrsland, kulturcentra och andra verksamheter med stor potentiell målgrupp.

Bland koncept som lämpar sig för underutnyttjade bostads, kontor eller industrilokaler kan nämnas BodaBorg, Busfabriken och science center liknande Tom Tits i Södertälje.

Turneringar, cuper, tävlingar och träningsläger för de större idrotterna kan också vara intressant då angränsande regioncentra ofta har brist på lämpliga faciliteter. Om enkel och billig logi kan ordnas kan landsortsstäder bli ett attraktiv alternativ.

Betydelsen av att skapa strömmar av besökare är större än affärsmöjligheterna för enskilda näringsidkare. Kringhandel och service får värdefullt underlag för sina tjänster.

Ytterligare aspekt är att ju fler som besöker platsen i dessa ärenden ju fler får en personlig relation till bygden som är en förutsättning för överväganden om ytterligare besök, fritids- eller permanentboende och etablering. Undersökningar har visat att etableringsbeslut oftast tas känslomässigt där grundaren eller företagsledaren helt enkelt önskar bo.

Hur gör man sin bygd intressant för handels- och upplevelseaktörer?

Det räcker inte med att fastställa att potential och kommunal vilja finns för etablering. Valmöjligheterna är ju många för tilltänkta etablerare. Finns inte lokalt kapital att tillgå måste man uppvakta tänkbara aktörer med relevant beslutsunderlag.

I syfte att få till information till prospekt men även bättre förståelse för den egna ortens betydelse och roll i den större regionen bör nulägesanalys göras.

Boverket har mall för ortsanalys, ”Lär känna din ort”, som de rekommenderar alla Sveriges kommuner att låta upprätta. I flera nordiska grannländer finns sådan information för varje motsvarighet till våra kommuner.

En handelsutredning kan sedan ligga till grund för en kommunal handelspolicy där man fastställer vilken typ av handel som det finns ytterligare förutsättningar för samt var sådan tillkommande handel med fördel placeras.

För att inte splittra upp de kommunala insatserna bör detta koordineras med befintlig turismsatsning.

Se handel, kommersiell service, besöksnäring och kultur som kopplade näringar. Exempelvis påverkar en bensinstations beslut att konvertera till obemannad automattankning servicenivån för boende och besökare. Tankning kan fortfarande ske men möjligheten till komplementköp av livsmedel och dess inofficiella roll som turistbyrå går förlorat.

När nuläget är kartlagt med styrkor/svagheter och hot/möjligheter väl belysta kan kärnvärden väljas som ska vägleda det vidare arbetet med att ta fram en vision. Visionen ska målande och engagerande beskriva ett eftersträvansvärt framtida läge. Utmanande utan att kännas orealistisk samt öppen för tolkningar och förslag om vad som ryms i visionen.

Samverkan mellan kommun, fastighetsägare, näringsidkare(handel, service, turism, kultur) samt relevanta bransch – och intresseorganisationer är en förutsättning för framgång.

Denna samverkan bör formaliseras i bolagsform där huvudaktörer förbinder sig att långsiktigt bidra med engagemang, tid och pengar. En mindre styrgrupp om ca 6 personer med mandat att ta beslut för de intressenter de företräder ger handlingskraft och korta beslutsvägar. En extern samverkanskoordinator bör leda det operativa arbetet i de arbetsgrupper som krävs för att genomföra beslutade aktiviteter.  Det ger utifrånperspektiv och viss distans till de sociala strukturer som kan finnas. Extern kraft bör personifiera utvecklingsarbetet och visionen och stå över särintressen och annan lojalitet än den mot visionens uppfyllelse.

Ansvarsområden vid stadskärneutveckling

TOWN CENTER MANAGEMENT ACTIONS Print
Encourage mutually beneficial collaboration and set up a well-balanced and active partnership between the public and the private sector.

Develop a network of stakeholders to encourage the development of the town centre.

Create a place for exchange and dialogue between all stakeholders.

Produce an unbiased opinion on the guidelines drawn up by the public sector in the field of urban management.

Establish a short, medium and long-term action plan (business plan).

Implement actions that produce effects on the urban environment, accessibility, parking, security, investment, retail attractiveness, living environment, etc.

Develop an urban environment which is favourable to investors and users.

Allow a better integration of investment projects in the town centre in order to encourage cohesion and a ratchet effect.

Help town centres to develop and remain competitive.

Make town centres pleasant, safe and accessible places.

Give each town centre its own proper identity.

(Källa: AMCV hemsida http://www.amcv.be/index.php )

 

Vad innebär stadskärneutveckling?

AMCV, Belgiens motsvarighet till vår Föreningen Svenska Stadskärnor, förklarar på sin hemsida vad strukturerat stadskärnearbete innebär.

WHAT IS TOWN CENTRE MANAGEMENT?

Print
Nowadays, town centres are regarded as being one of the key elements of sustainable development for the 21st century.

The challenge that has to be addressed is twofold: attracting new inhabitants whose needs in terms of living environment can no longer be answered and developing a lasting form of economic activity. In order to rise to these challenges, town centres must implement active reinvestment policies allowing the reestablishment of favourable social and economic development environments, while at the same time managing urban space collectively.

 

The aim is to help players recognise that they have a mutual interest in collaborating by encouraging positive effects throughout the entire town centre.

 

Every town centre is unique: this is why Town Centre Management supports the development of partnerships that reflect the reality out in the field and works with groups that are the most appropriate to promote its development.

 

The general operational structure, the work methods and the underpinning philosophy remain identical.

 

City- & bostadsnära handel tar stryk av externhandeln

Handeln flyttar ut från stadskärnan

Ett flertal artiklar liknande denna från Tidningen Market innan jul bekräftar att externhandelns exempellösa framgång medför stora problem för andra handelsplatser såsom city- och bostadsnära handel. Anledningarna är flera och kan härledas i samhällsutvecklingen med ökad sprawl(utspridda bostadsområden, villa- & radhusbebyggelse allt längre från tätortscentrum), ökat bilinnehav/bilberoende samt att produktutbudet har exploderat med den ökande globaliseringen.

Konsumenterna önskar därför allt större utbud av varor samtidigt som konkurrensen från e-handel och allmänhetens större tillgång till information genom IT krävs bra priser. Sammantaget driver detta en utveckling mot mycket stora butikslokaler som kan rymma efterfrågad produktsortimentsbredd(och djup). De efterfrågade låga priserna ska enligt gällande affärslogik möjliggöras genom stora inköpsvolymer, hög omsättningshastighet och få anställda per vald enhet(försäljning, yta, antal kundbesök).

Dessa aktörer behöver stora handelsytor som inte enkelt kan tillskapas i tät bebyggd stadskärna och externt/halvexternt läge har därför varit normen. Priskonkurrensen har också förutsatt relativt låga hyror för de stora ytor som krävs och enkla, prefabricerade lagerliknande byggnader gäller för de s k boxshops.

Bostadsnära handel såsom kvartersbutiker, stadsdelscentra och liknande kan vare sig erbjuda efterfrågad sortimentsbredd eller de låga priserna välinformerade konsument söker. Butikerna reduceras till kompletteringshandel och sortimentet vrids mot högmarginalprodukter som läsk, öl, snack, tobak mm. Utvecklingen mot servicehandel gör att enheten vare sig sortiment eller prissättningsmässigt kan utgöra huvudsaklig butik för inköp av livsmedel.

I USA har man konstaterat att vissa områden helt saknar butiker med försäljning av grönsaker och frukt. En halvtimmes bussresa för de resurssvaga att nå närmsta frukt- & grönsaksförsäljning. Utvecklingen mot ökad ohälsa blir därmed uppenbar.

Sverige har idag inte lika synliga problem men utan kommunernas genomtänkta handelsstrategier kan en trenderna inom handeln få liknande konsekvenser även här. Idag saknar en övervägande majoritet av sveriges kommuner handelspolicies baserade på genomförd handelsutredning.

Ökad konkurrens ritar om handelskartan

Regionala handelsplatser kan bli lokala

Med exemplet Erikslund i Västerås vars enorma expansion i samband med IKEA och Ikano Retails etablering pekar artikeln från Market på hur angränsande regionala handelsplatser får drastiskt förändrade upptagningsområden.

Då externhandelsplatserna fortsätter att tillkomma i våra svenska kommuner kommer givetvis ”förlorare” att utkristalliseras. Anläggningar som haft ambition att vara regionhandelsplats blir lokal angelägenhet och dras då in i tuff konkurrens med övrig lokal handel om inte betydande nyinvesteringar återtar konkurrenskraften.

Hittills har storlek varit det helt dominerande konkurrensmedlet. Tyvärr är strategin mycket sårbar då en handelsplats som inte förmår konkurrera i jakten på allt större externa handelplatser kan finna sig vara kraftigt överdimensionerade för sin nya roll som lokal aktör.

Kanske kan storleksjakten ersättas av upplevelser, tema och annan specialisering men nedmontering eller alternativ användning av vissa externhandelsanläggningar är inte orealistiskt att se i en inte alltför fjärran framtid.

E-handel, hot eller möjlighet för butiksförsäljning?

e-handel hotar butiksförsäljning

I denna notis från Tidningen Market lyfter man fram hur det upplevda hotet från e-handel ökar hos ansvariga för butiksförsäljning.

Efter att många år ha avfärdat e-handel som marginell företeelse eller enbart tillämpbar för vissa produkter har allt fler upplevt att nätbaserad handel tar andelar från det egna verksamhetsområdet.

I en butik i min hemstad har butik infört fotoförbud som ett (fåfängt?) försök att hindra butiken att reduceras till show room och provhytt. Jag tror dock att det är fel väg att gå. Många undersökningar pekar på att multi-channel (marketing &) retail är långt mer framgångsrik strategi.

Kortfattat innebär det att man möter målgruppen i fler kanaler där butiken bara är en av flera. Webbshop/infosajt, sociala medier såsom Facebook, Youtube mfl blir då viktiga i en samlad och koordinerad kommunikation med verksamhetens intressenter. En sådan ansats ger förutom möjligheterna att lära mer om målgruppens preferenser också tillfälle att stärka de emotionella banden till det egna varumärket.

En sådan strategi skulle säkert göra att man tydligare såg butikens roll som kanal. Då kanske mer krut läggas på dessa värdefulla möten IRL med målgruppen och maximal upplevelse i form av miljö, kompetens, service eftersträvas.