En sak i ord, annan sak i handling

Som jag vid flera tillfällen tidigare lyft fram har Delegationen för Hållbara Städer efterföljts av ”Plattform för hållbar stadsutveckling”. Fem myndigheter delar på ansvaret med Boverket som koordinator. Övriga i kvartetten är Energimyndigheten, Tillväxtverket, Naturvårdsverket och Trafikverket.

Mycket hoppfullt fann jag de inledande dokumenten såsom nedan saxad text(min fetning) ur presentationen ”Plattform för hållbar stadsutveckling” av samordnare Hans Gustafsson, Boverket

”Marknaden för stadsutveckling präglas idag av traditionella sälj- och köpprocesser där leverantörssidan har stort inflytande över de lösningar som erbjuds. Samtidigt fattar beställarsidan beslut utifrån relativt konservativa tolkningar av regelverken t ex vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds idag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan. För att kunna hantera den ökade graden av komplexitet behöver beställarsidans kravställnings- och inköpsprocess utvecklas. På leverantörssidan behöver marknaden också öppnas upp för fler och mindre aktörer. ”

Låter bra på pappret för alla de som vurmar för mindre och nischade aktörer som lätt kommer bort mellan myndigheter och konsultdrakar.

Hur har det blivit i verkligheten?

Jag kan bara konstatera att mindre aktörer inte var välkomna när VINNOVA den 18 december i Stockholm höll information om Smart Urban Futures(ENSUF) och JPI Urban Europe. Medarrangör var bland andra kvartettmedlemmen Energimyndigheten. Småskuttar hänvisasades till streamad webbsändning.

Annons

Ska tron leda mot hållbar utveckling?

Kaid Benfield skriver på Sustainablecitiescollective att ett ökat intresse från religiösa samfund kring miljö och hållbarhetsfrågor kan ses.

Texten nämner Green Faith som är en trosöverbryggande rörelse som vill förmå religiösa samfund att lyfta fram hållbarhetsfrågor och göra hållbar livsföring en dygd för församlingarnas medlemmar att leva upp till.

Här hemma i Sverige har Svenska Kyrkan sedan tidigare velat positionera sig i hållbarhetsfrågan med aktiva företrädare såsom tidigare ärkebiskopen Anders Wejryd. 

Alla initiativ som tas för att informera om behovet av omställning mot mer klimatsmart och i övrigt hållbar livsföring är välkommen.

Personligen tror jag inte att religiösa samfund har några inneboende förutsättningar att vara mer framgångsrik i sitt missionerande än andra aktörer såsom myndigheter eller andra ideella organisationer.

Bo Rothstein, professon i statsvetenskap, skriver i ett debattinlägg i Dagens Nyheter 1/1-2015 att undersökningar visat att ”religion inte bidrar till ett bättre samhälle”.

Vi kan nog även fortsättningsvis utgå från att alla, oavsett trosuppfattning, har ett individuellt ansvar som inte kan överlåtas till auktoriteter inom samfund.

Men visst, all hjälp i arbetet mot en hållbar planet är välkommen!

 

Länk till orginalartikel:

Religious Organizations and Green Leadership | Sustbuainable Cities Collective.

Lokal demokrati- hur når vi dit?

Den brittiska tankesmedjan CLES(Centre for Local Economic Strategies) publicerar inför det nya året i sin tidskrift New Start ett manifest som de önskar modiga lokala politiker hörsammar inför 2015.

En av fem punkter, som också omfattar en seriös satsning på hållbar utveckling, gäller lokal demokrati.

A thriving level of truly local democracy will encourage more independent representation, removing the stranglehold of the big parties on local decision-making, while leaving city and district-level authorities free to concentrate on strategic decisions on planning and services.

Alongside a review of local government, we will examine how participatory democracy can be introduced into public services such as healthcare and education, with a greater voice for service users in decision-making and more open forms of accountability. We will ask private businesses, too, to show in their annual reports how they have reinvested in the communities they serve and insist they are accountable to the public as well as to shareholders for their activities.

I Sverige har kommuner långgående självstyre vilket jag fått intrycket inte har varit fallet i UK där process mot sådan utveckling dock har påbörjats och där tankegodset om Big Society är en del av detta.

Från ovan saxad text kan jag dock känna igen en egen önskan om större frikoppling på det lokala planet i svenska kommuner från riksdagspartiernas agendor för nationen som helhet. I små svenska kommuner känns representationen av lokalavdelningar från dessa riksdagspartier som ”lånta fjädrar” i såväl politiskt innehåll som marknadsföringsbudget.

Om diskussionen om de lokala förutsättningarna och tänkbara visioner för framtiden släppte de ideologiska förklaringar och lösningsförslag som riksdagspartiernas högkvarter med sina PR-proffs levererar finns bättre förutsättningar att finna gemensamt hållna prioriteringar.

Dessutom när man klär av de ”lånta fjädrarna” måste varje politisk företrädare bygga upp sitt förtroende på egna meriter. Troligtvis skulle då ödmjukheten öka och viljan att väga in medborgare och andra intressenters åsikter i beslutsunderlaget bli större.

H&M jobbar hårt med C(S)R

Klädes- & därmed textilindustrin har många utmaningar när det gäller att anpassa sig till krav och förväntningar kring hållbarhetsaspekter. En aktör som verkar vilja vara med i frontlinjen i detta arbete är svenska H&M.

Nyligen presenterade de ett treårigt samarbete med WWF för att förbättra vattenanvändningen vid sin produktion.

På speciell avdelning i sin internationella web redogör man för sina olika mål och åtaganden inom det breda spektra som är hållbarhet.

CSR och hållbarhetsarbete har allt mer kommit att bli synonyma begrepp och i vissa texter vill företrädare också stryka (S) i Corporate Social Responsibility och kalla det CR. Man anser att det inte bara är sociala dimensioner av hållbarhetsbegreppet som inkluderas(ofta säger man eknomisk, ekologisk & social hållbarhet).

Skoj att en svensk klädjätte är med och medverkar till att den gigantiska kläd- & modebranschen jobbar i rätt riktning.

 

Sustainability.

UK ligger före i CSR-arbetet!

Media i UK har tagit en betydligt större roll i hållbarhetsarbetet än något exempel jag sett i Sverige. The Guardian och Observer(som lär ingå i samma koncern) är tydliga exempel på att hållbarhet och dess många delkomponenter ständigt är på agendan.

Speciellt deras närvaro i sociala medier präglas av detta fokus med välmodererade communities kring en lång rad områden med relevans för hållbar utveckling.

Utöver informations- & kunskapsöverföring på nätet skapar de också mötesformer såsom frukostseminarier och längre arrangemang av hel eller flerdagsomfattning.

För att ytterligare lyfta fram eldsjälar och föregångare bland organisationer och företag delar man också ut priser.

När får vi i Sverige se en lika helhjärtat satsning på hållbarhetsområdet från ett mediahus?

 

Observer ethical awards 2014 | Observer Ethical Awards | The Guardian.

10 tips för industristäders omvandling

I ett kort men kondenserat blogginlägg beskriver Rick Brown för Rustwire.com hans lärdomar efter besök i Manchester, Dublin och Glasgow.

Rustwire.com, som namnet indikerar bevakar det s k Rustbelt(rostbältet) i USA. Det är tidigare industriintensiva regioner som drabbats hårt av konjunktur- & strukturomvandlingar. De letar efter en ny identitet för att möta avfolkning.

Även om exemplen är med svenska förhållanden relativt stora städer tror jag att mindre svenska orter i Sverige kan ha nytta av sammanställningen.

Några av punkterna som jag finner mest intressanta att betona då bruksmiljöer ofta präglas av jante och starkt begränsande uttalade såväl som underförstådda normer är t ex:

Remain open to bold and possibly contentious new ideas, designs, and/or methods for accomplishing goals

dvs krävs öppenhet för djärva och tänkbart kontroversiella ideer

Art and cultural vibe – both traditional and trendsetting – are tremendously important

skepsis mot kultur måste överkommas

Accentuate the positive, but be sure to also address the negative

I många gånger traditionell gnällkultur våga vara positiv

Avslutningsvis finner jag påminnelsen om att kommunstyre har en huvudroll att fylla även om platsutveckling är ett samverkansuppdrag

Government participation is critical – the private and non-profit sectors have a role, but they cannot do it all

Länk till orginalartikel nedan

 

Ten Lessons from European Industrial Cities | Rust Wire.

Changing behavior through social marketing | Customer Engagement & Marketing | 2degrees

Det förtjänstfulla nätverket(community) 2degrees publicerar många välskrivna och intressanta artiklar kring hållbarhetsfrågor.

Organisationens namn är hämtad från forskarnas uppskattning om att en tvågradig höjning av jordens medeltemperatur är max av vad som fungerar utan katastrofala följder.

Ett område de bevakar är hur man bäst bedriver förändringsarbete hos allmänhet för att få till mer klimatsmart beteende. Social marketing(social marknadsföring) är en disciplin som i denna artikel behandlas.

Själv läste jag ämnet under studier i USA redan 1991 och har alltsedan dess följt området med stort intresse.

Nedan länk till orginalartikel

Barriers and benefits: Changing behavior through social marketing | Customer Engagement & Marketing | 2degrees.

Medborgardialog i skånsk motvind

Ser i en äldre artikel från tidningen Norra Skåne att medborgarinitiativ kring Hässleholms visionsarbete, Vision 2030, haft svårt att locka deltagare.

I artikeln spekulerar skribenten om tänkbara orsaker och motdrag.

Det är ganska vanliga argument som anges och därför kan man undra om kommunen ”gjort allt” för att maximera förutsättningarna för stort deltagande.

Ett spår som skribenten följer är populärt att lyfta fram. Tanken att ökat teknikutnyttjande ökar viljan att medverka bland allmänhet. Få vill satsa värdefull fritid på att medverka i fysiska möten går resonemanget.

Personligen ser jag IT-stöd som ett komplement men inte som ersättning för fysiska möten människor emellan. Jag tror de flesta instämmer i att t ex en vänskap- eller arbetsrelation inte optimalt kan upprättas och underhållas enbart med IT-stöd.

På samma sätt byggs socialt kapital i en stad primärt genom att människor träffas.

I en tid när även tidigare tillskyndare av distansarbete såsom IT-branschen genom Yahoo, Google och andra drakars avståndstagande från denna praxis bör samhällskontakt inte blint förlita sig på IT-stöd.

Medborgardialog – Opinion – NorraSkåne.se.

Att genomlysa önskemål kring en park

I min bevakning av sökordet medborgardialog fick jag upp ögonen för hur Halmstad genomfört ett ambitiöst program för att få synpunkter från medborgarna kring deras upplevelse av en park.

Två medborgardialoger hölls i parken med 120 deltagare och en trygghetsvandring som med karta fastställde upplevda platser där förbättringar kan ske.

Bifogat finner ni länk till information om insatsen och där kan man nå lättillgängliga dokument som rapporterar om resultatet.

Bra jobbat Halmstad!

 

 

Bänkar, blommor, och hundar i fokus under medborgardialog – Halmstads kommun.

Medborgardialog och kopplingen till platsutveckling

Jag återkommer till exempel på genomförda medborgardialoger för att visa på allt det som faktiskt görs runt om i svenska kommuner.

Givetvis kan metodik och uppföljning anpassas efter frågornas art men jag anser att det finns ett stort egenvärde i att överhuvudtaget använda personliga möten mellan kommunens politiker, tjänstemän, allmänhet och andra intressenter(föreningsliv, näringsliv, församlingar etc).

Fortfarande saknas sådana möten på många håll. Ofta finns en oro att intresset är lågt eller värdet av dylika möten är magert och skapar besvikelse hos de medverkande.

Tjänstemän och andra specialister inom stadsutveckling/samhällsbyggnad kan se sin expertis ifrågasatt när lekmän utan fördjupad kunskap ges utrymme att komma med synpunkter.

Politiker kanske i vissa fall själva saknar expertkunskap och vill inte publikt blottlägga detta och föredrar att skapa sina förslag och reaktioner på andras i den slutna partigruppen.

För att bibehålla förtroendet för den svenska demokratin i en allt mer globalt påverkad samtid måste kontinuerligt nya generationer känna att det finns reell möjlighet att medverka till beslut som berör dem.

Nedan länk till presentation om medborgardialog i Trollhättan Stad kring trygghet & säkerhet. Kika gärna på de minnesanteckning som togs för en inblick i hur dialogerna genomfördes och vilka ämnen som kom upp. Inget revolutionerande i sig kan tyckas men värdet av att få lyfta dessa frågor med ansvariga i konstruktiva och modererade möten ska inte underskattas.

Jag fäste speciellt uppmärksamhet på önskemålet om att skapa mötesplatser där det är enkelt att möta andra människor. Publika platser i en stad kan fylla denna funktion när rätt förutsättningar finns.

Project for Public Spaces talar om faktor 10 vilket innebär att en publik plats(torg, park, stadsrum) bör fylla minst 10 olika funktioner för att nå den kritiska massa där andra människors närvaro i sig innebär en attraktivitet. Exempel på funktioner kan vara sittplats, skugga, regnskydd, cykelställ, papperskorg, infotavla etcetera.

Om en stad har en eller flera sådan platser kommer också medborgardialog lättare kunna utföras med stor medverkan. Saknar staden detta är det än mer angeläget att påbörja åtgärderna genom att mycket målmedvetet bjuda in till medborgardialog även om det initialt är svårt att finna intresserade.

 

Medborgardialog – Trollhattans Stad.