Stadskärnehandeln ser ljuset

I en artikel i Market för en tid sedan lyfte företrädare för HUI fram ljuspunkter i cityhandeln. Handelsaktörer som traditionellt valt externt läge frågar nu efter citylägen och citygallerior har i allt större utsträckning börjat samarbete kring stadskärnans attraktivitet i samverkansorganisationer.

Se gärna min kommentar(som tyvärr blivit dubbelpublicerad 😉

Det ser bättre ut för stadskärnorna

Butiker som stimulerar alla sinnen

Att e-handeln växer meddelas med jämna mellanrum och trenden är tydlig. Då dess andel av totala handeln fortfarande är begränsad har den länge avfärdats som marginell företeelse eller hot enbart för specifika produktslag såsom musik och böcker.

Dess indirekta betydelse för information och prisjämförelse tenderas att glömmas bort. Det gäller även konsumenters önskemål om enkla kontaktvägar med handelsföretag såväl inför som efter köp.

Rapport som nyligen publicerades visar att konsumenter som informationsökt på nätet och sedan köpt i fysisk butik är mest nöjd med sitt köp.

En högst naturlig strukturförändring inom handeln som dess aktörer kan välja att anpassa sin verksamhet till eller ignorera med potentiellt förödande effekt för de fysiska butikerna, dess personal och i förlängningen stadskärnornas miljöer.

Annan undersökning visar att detaljister som erbjuder såväl fysiskt butiksnät som god närvaro på nätet i form av e-butik eller hemsida, Facebook, Twitter och andra sociala nätverkstjänster når högintressanta målgrupper som köper för 30-50% mer än normalkunden.

Att man dessutom kan effektivisera sin kundtjänsthantering, bygga förtroendefulla relationer och befästa expertroll inom sitt produkt- & tjänsteområdet är fördelar som bidrar till långsiktig framgång.

Man ska följaktligen vare sig skrämmas, eller förminska betydelsen, av denna strukturförändring.

Bäst lyckas de som nyfiket strävar efter att förstå sina målgruppers användning, behov och önskemål med avseende på information och kontakt via nätet.

Troligtvis kommer e-tjänster att framöver primärt nyttjas med mobila gränssnitt såsom allt mer avancerade mobilenheter, läsplattor, små bärbara datorer, fordonsknutna informationssystem, spelkonsoler, armbandsur etc. Som exempel på hur trådlös access byggs in i allt billigare apparater kan tas den batteridrivna väckarklocka för under hundralappen hos Lidl som inom 150 mils radie från Düsseldorf via radiovågor hämtar rätt tid, datum, månfas etc.

Vad ska vi då ha den fysiska butiken till?

I en framtid som inte är alltför avlägsen kommer besök i fysisk butik huvudsakligen att motiveras av strävan efter upplevelse och mänskliga kontakter. Vi vill känna på material, prova, lära mer av kunniga och engagerade experter och inspiratörer.  Dessa behöver inte nödvändigtvis vara butikens anställda utan kan även inkludera entusiastiska användare med fördjupad kunskap och produkterna och dess möjligheter.

I en amerikansk artikel beskrevs hur en pensionerad HP-medarbetare varje helg frivilligt och oavlönat demonstrerade HP datorer på den lokala datorbutiken. Det finns massor av duktiga människor som gillar att dela med sig och att träffa likasinnade och butikens uppgift blir att skapa ett forum för sådant utbyte.

En arena där lojalitet och ambassadörskap uppmärksammas. En relevant  jämförelse kan vara  nattklubbar som vårdat sina stam- och nyckelkunder med VIP-inbjudningar, kösystem med företräde, bordsreservationer för att visualisera betydelsen av deras viktigaste kunder och skapa en ”scen” och en klubbkänsla som målgruppen ska finna attraktiv att höra till.

Detta finns naturligt i många detaljhandelsbutiker som riktar sig mot hobbies och intressen där det sociala utbytet med såväl personal som andra kunder alltid attraherat. Harley-Davidson har sina HOG´s(Harley Owners Group) och på det lokala planet är musikbutiker(såväl skivor som instrument) ofta informella noder med anslagstavla där band söker medlemmar, begagnad utrustning säljs, konserter annonseras etc.

Man kan vidare tänka sig att butiker i bra lägen går över till en affärsmodell där försäljning är sekundärt. Man blir ett showroom, ett upplevelsecenter för inspiration och förstärkning av varumärkets kärnvärden och dess ”tribe”, dess mest lojala och entusiastiska kunder, ambassadörerna.

Producent får sedan betala för exponering och support jämförbart med monterhyra och inhyrd personal på en mässa. Beställningar som genereras i showroom via personal eller självserviceskärmar samt från mobila terminaler i dess absoluta närhet kan ge ytterligare rörlig intäkt för att motivera säljdrivande insatser.

Allt mer avancerade varuautomater kommer också att ersätta personlig försäljning i butik för delar av sortimentet som en förlängning av shop-in-shop trenden. De kan även användas utom ordinarie öppettid vid resecenter och andra lokaler med generösa öppethållande och relevant bevakning.

(Tidigare publicerad på Storstad Linköping)

 

Förändrade köpmönster i finanskrisens kölvatten?

The New Consumer Behavior Paradigm: Permanent or Fleeting?

Hittade detta sammandrag från rapport som PWC lät publicera i våras. Utgår givetvis från amerikanska marknaden men en del av värde finns att hämta.

Krisen har gjort att stora delar av konsumentkollektivet har anammat ett mer rationellt sätt att konsumera. Förutom att hämta digitala rabattkuponger, söka bästa pris och givetvis handla på nätet finns fler beteendeförändringar.

Man söker mer tidlösa modeller med upplevd lång livslängd. Vidare går man ner i kostnadsläge vid kapitalvaror och avstår de dyraste modellerna.

När krisen sakta avmattas kan dessa nya köpmönster kvarstå då samtidigt trenden kring ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor gjort ökad sparsamhet till en personlig värdering. Speciellt hos de antalsmässigt viktiga ”babyboomers”, jmf efterkrigsgenerationen, då dessa ser pensioneringen hägra och hushållandet med pengar därmed kommer bli viktigt.

För handelns del får man förlita sig på Generation X och Y där särskilt den senare är van att tillfredsställa sina önskemål och där senaste årens sparsamhet dämt upp ett stort intresse för att åter konsumera och unna sig sånt man måst försaka.

Konst i köpcentrum

KF Fastigheter satsar på konst och upplevelser för att attrahera kunder till Bromma Center i västra Stockholm. Nyligen installerades en unik, 12 meter hög vattenskulptur av kände brittiske vattenskulptören William Pye i hangar 3, den största byggnaden på Bromma Center. Andra konstnärer som engagerats är Orrefors glasformgivare Ingegerd Råman och arkitekten och möbeldesignern Thomas Sandell.

– Det blir allt viktigare att kunna erbjuda mervärden för besökarna på en handelsplats, utöver det kommersiella utbudet. Vi gör därför en mycket ambitiös satsning på konst och upplevelser när vi utvecklar hangar 3 på Bromma Center, som ska attrahera den medvetna målgrupp som vi vänder oss till. Mig veterligen är det första gången som mycket kända konstnärer svarar för den konstnärliga gestaltningen i denna typ av anläggning, säger Bernt-Olof Gustavsson, VD på KF Fastigheter.

Vattenskulpturen Coldstream blir William Pyes första verk i Sverige. Sedan tidigare är han representerad i en rad europeiska länder, såväl som i USA, Japan och Hongkong.

– Ljudet av vatten från Coldstream är lugnande och ger möjlighet till eftertanke. Den 12 m höga pelaren av rostfritt stål sträcker sig hela tre våningar genom byggnaden. Längs med pelaren strömmar vatten ner, vilket gör att verket hela tiden lever och förändras. Skulpturen bidrar också till att känslan av rymd bibehålls i den gamla K-märkta hangarbyggnaden, säger Bernt-Olof Gustavsson, VD på KF Fastigheter.

Tanken bakom konsten på Bromma Center är att skapa en varierad och inspirerande miljö. Som kontrast till den rogivande skulpturen finns de böljande kullarna som har tagits fram av arkitekten och möbeldesignern Thomas Sandell. Här ligger fokus på interaktivitet.

– Kullarna fungerar som en mötesplats du kan sitta, klättra, krypa eller stå på. Här använder vi oss även av belysning på ett intressant sätt för att förhöja upplevelsen ytterligare när det är mörkt, säger Thomas Sandell.

De tre ljuskronorna som kommer finnas i hangaren är framtagna av glasformgivaren Ingegerd Råman och inte helt lätta att beskriva med ord. När hon ändå försöker säger hon att man kan se dem som ett asymmetriskt plockepinliknande kluster med stora glober längst ut på pinnarna. Det skapar en slags lekfullhet och stringens på en och samma gång.

– Globerna är både enkla och komplicerade. De kan ses som en kula eller en sfär. Utmaningen i en sådan här kommersiell miljö är att skapa något som känns nytt men samtidigt ger igenkännbarhet. Och så ska ljuskronorna kunna ses från olika håll och nivåer, säger Ingegerd Råman.

Invigningen av hangar 3, och därmed också konstverken, sker den 23 september 2010.

Förtätning framgångsfaktor för växande städer

Förtätningar i en urban region

Nya förtätningar uppstår efter nya transportleder och nya korsningspunkter mellan transportleder. När de uppstår har de en attraktionskraft som drar till sig nya förtätningar. Förtätningsmönstret följer de transportleder som finns. En ny urban region växer fram ur tillkomsten av nya förtätningar och i viss mån intill redan etablerade förtätningar. Varje centras närhet till andra förtätningar avgör lokaliseringens lönsamhet.

Kommuner i stadsregioner växer

Det finns en koppling mellan stadsstorlek och regionstorlek. Tillväxt återspeglar attraktivitet. Där fler vill vara i regionen än vad det i varje ögonblick finns plats för, är en attraktiv region. Stadsregioner som är attraktiva och där ekonomin växer har mer tjänster och aktiviteter än andra regioner.

Sammanfattningsvis kan sägas att:

• Många kärnkommuner i medelstora städer växer
• En regions attraktivitet relateras till kärnstaden och dess centrums mångfald
• Konsumtionsmångfald är upplevelserikedom
• Mångfald av arbetstillfällen och arbetsutbud

Mångfald skapas enklast där förtätningen är störst

Mångfald som gäller företagens möjlighet att få arbetskraft, företagstjänster, konsumtionsmångfald och upplevelserikedomen i stadskärnan. Detta bärs inte bara upp i den centrala delen, utan i sammanfattningarna av vad alla förtätningar har att erbjuda som är regionens totala täthet. Varje förtätning drar fördel av mångfald i varje annan förtätning som finns i varje kärnstad.

Kärnstaden drar i sin tur nytta av sitt omland. En medelstor stad växer på omlandets bekostnad. Stadsregioner som växer gör det för att företagets tjänster växer. Varje boendeförtätningsplats bestäms också av lägets tillgänglighet av den upplevelse som stadsregionen erbjuder. Tillgängligheten reagerar på om det blir tidsfördröjning i systemet, då sjunker tillgängligheten.

(Börje Johansson, professor på Internationella Handelshögskolan i Jönköping inledde som första talare på Nordic Urban Forum 2008. Börje talade om staden som en fraktal struktur av förtätningar. Fraktalen står för att vi kan titta på staden ur olika vinklar.)

Prestigefullt internationellt pris till Malmö Citysamverkan

Jag hade planer på att besöka den stora konferensen i London tidigare i juni men fick välja bort detta. Malmö fanns dock representerat och kom hem med fint pris. Nedan text saxat från Fastighetsägarna.

Malmö Citysamverkan firar 15-årsjubileum och lagom till jubileet fick Pia Sandin, VD för Malmö Citysamverkan, ta emot den internationella utmärkelsen, ATCM Partnership of the year. Ett mycket prestigefullt pris som delades ut i London på en världskongress i stadskärneutveckling.

-Vi fick priset för att vi bland annat har ett utvecklat och gott samarbete mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv som gynnar alla parter, berättar Pia Sandin.

Något, som enligt juryn har resulterat i en stadskärna av världsklass.

-Priset betyder givetvis mycket som uppmuntran och bekräftelse på vårt arbete i Citysamverkan. Vårt samarbete med Malmö Stad, fastighetsägare och handlare fungerar verkligen bra och givetvis hoppas vi på att ett sådant här pris sätter Malmö på världskartan, lockar hit människor och att det i sin tur gynnar handeln och näringslivet. Att delta på en sådan här stor kongress ger också inspiration att fortsätta utvecklas, säger Pia.

Malmös stadsträdgårdsmästare, Gunnar Eriksson, var som ende svensk inbjuden att delta som föredragshållare på kongressen

Så här löd juryns uttalande:
Malmö Citysamverkan is a fantastic best practice example in city centre development. It has great strength of involvement from both the private and public sectors and boasts a wide remit of achievements. The effect of the work proves this is a truly worthwhile investment for all partners and has resulted in a city centre of world class standard.

Fakta
Kongressen hölls den 16-19 juni i London. Kongressen besöktes av ca 400 delegater från alla världsdelar. Dagarna hade fokus på People, Place, Partnership och Policy och innehöll ett digert program om allt från hållbart byggande till sociala medier.En världskongress hålls vart tredje år. Förra gången var 2007 i New York och nästa gång är i Montreal 2013. Det är första gånger på ca 10 år som kongressen har hållit i Europa.

Stadskärnor, lär av shoppingcenter!

I tidigare text beskrev jag svårigheten för små, enskilda butiker att ta språnget mot större etableringar i bättre lägen. Glädjande läser jag idag i Dagens Handel att Kista Galleria aktivt söker sådan mix i sitt utbud och möjliggör för mindre etablerade butikskoncept att hyra till subventionerade hyror. Förbehållet är att de avsäger sig besittningsrätten. Detta ger nya butikskoncept möjligheten att exponeras mot fler konsumenter samtidigt som gallerian får uppskattat komplement till de stora kedjedetaljisterna.

Denna framsynta strategi underlättas i ett köpcentrum av att det finns en ägare. I stadskärnan är bilden dock mer fragmenterad. Genom samverkan bör fastighetsägare dock kunna ta fram ytor som kan upplåtas till butikskoncept som vill pröva vingarna i A-läge.

Detta kan ge stadskärnan en intressant funktionsuppdelning där uppstartsbutiker finns i kluster med naturligt låga hyror och därmed känns mer personlig och erbjuda annan upplevelse än kedjeetableringarna i naturliga A-lägen.

Vad ska avses med kundlojalitet i handeln?

Låga priser bygger mest lojalitet

Länken till artikel i Tidningen Market som inleds med följande med koppling till rubriken ovan:

”Detta enligt en ny undersökning som Colloquy har gjort i USA. Undersökningen, som kallas Loyalty Index 2010, gjordes även 2008 och då toppade kundservicen lojalitetsfaktorerna. Servicen följdes då av butiksmiljö, och ett brett sortiment. Nu har låga priser tagit över tronen.”

Min reflektion är att termen kundlojalitet i detta sammanhang används på annat sätt än vad jag stött på i litteratur om begreppet.

Det känns missvisande att tala om lojalitet och låg prissättning i samma mening. Jag förstår att man med lojalitet i detta sammanhang avser preferens under en tidsbegränsad period.

Med kundlojalitet avses vanligtvis långsiktiga relationer mellan köpare och säljare som bygger på ett förtroendefullt utbyte, en lärande relation, där säljarens anpassning till köparens behov och önskemål ständigt förfinas för att maximera livskundvärdet .

Inom handeln hävdar vissa att dagligvarusektorn är undantaget där få konsumenter skulle ha önskemål om sådan fördjupad relation. Sådant resonemang tycker jag känns märkligt när man betänker hur viktig livsmedelsbutiken är för många marginaliserade grupper i samhället såsom äldre, landsortsbor, vuxna utanför arbetsmarknaden mfl.

Även övriga konsumentgrupper uppskattar vanligtvis mänskliga relationer, att bli uppmärksammad som kund och andra huvudområden i en kundfokuserad strategi.

Givetvis kan handelsaktörer med uttalad lågprisprofil också arbeta med kundfokus, värdskap och mer relevant marknadsföring.

Lågt pris är i min mening inte en källa till långsiktig lojalitet då prisledarskapet aldrig kan garanteras och då en genuin kundlojalitet inte finns kommer priskänsliga konsumenter söka nya aktörer om sådana etablerar sig, således är nuvarande preferens allt annat än en lojalitet.

Stöd små enskilda butiker att nå framgång

Tidningen Market rapporterar om lista över de vanligaste misstagen små enskilda butiker gör(se nedan)

En topp 10 lista över varför enskilda småbutiker får skylla sig själv? Hur rättvisande denna orsaksredovisning än är kan jag inte få annan känsla än att det sparkas på dem som ligger.

Mina sympatier går till dessa handelsaktörer som sällan pryder branschtidningarnas omslag då de med små medel försöker skapa sig en försörjningskälla.

Tyvärr upplever många butiksägare i denna kategori att de varken har råd eller tid att nätverka i bransch- eller intresseorganisationer, delta i vidareutbildning eller hålla sig à jour med trender, branschinformation eller generell omvärldsbevakning.

Intresse och kompetens finns inom någon del av verksamheten och andra aspekter av betydelse för framgång blir eftersatta.

Min erfarenhet är att man oftast finner dessa butiker i stadskärnans B- och C-lägen. Jag tycker därför att köpmannaföreningar, lokal representation av Svensk Handel samt kommunens näringslivsenhet bör engagera sig mer för denna kategori handlare.

Stadskärnans fastighetsägare kan fås att samverka kring smidig lokalanvisning när lyckosam småskalig satsning kräver större och mer centralt belägna lokaler. Detta språng upplevs ofta som ytterst utmanande och med ett fastställt program för hur det kan underlättas.

Alla vinner på att satsningar faller väl ut och att de starka stråken i stadskärnan får nya butikskoncept med viss kontinuitet. Om utvecklingsvägen är tydlig vid småskalig lansering riskerar inte i grunden starka koncept att fastna på otillfredsställande intäktsnivåer och gå en förtida död till mötes.

Sök hjälpa snarare än stjälpa dessa tappra kämpar!

Den lilla butikens tio vanligaste misstag

10-05-25 09:15

Fristående handlare anställer fel personer, fokuserar bara på pris och gnäller för mycket på regeringen och onlinekonkurrenter.

I sin nya bok, The Retail Doctor’s Guide to Growing Your Business, listar Bob Phibbs de vanligaste misstagen fristående handlare gör.

Till stor del handlar det om brister i personalpolitiken, men även konkreta misstag när det gäller sortiment och prissättning.

Här är de tio vanligaste misstagen som skadar verksamheten mest enligt Bob Phibbs:

1. Anställer personer som liknar dem själva i sättet att tänka och agera. Risken är uppenbar att man missar infallsvinklar.

2. Fyller butiken med produkter som valts med magkänsla. Sortimentsanalyser saknas.

3. Uttalad försäljningsprocess saknas. Personalen blir passiv.

4. Varorna exponeras utan finess, kreativitet eller systematik. Oftare en tråkig prisskylt än ett kreativt budskap.

5. Bristande hemsidor. Även den mest grundläggande informationen saknas.

6. Undermålig ledarskapsutbildning. Att vara chef innebär bara att ”svara på alla dumma frågor” när ordinarie chef är ledig.

7. Ger inte anställda feedback på sitt beteende. Vilket leder till att ingen utvecklas.

8. Man fokuserar för mycket på att konkurrera med pris. Det är förödande för lönsamheten.

9. Det saknar helt närvaro i sociala medier. Vilket innebär att de missar vad som sägs om dem.

10. De gnäller över att ekonomin, regeringen och onlinekonkurrenterna förstör affärerna för dem. Inser inte att ansvaret ligger hos dem själva att skapa en lönsam verksamhet.

Kommunikation centralt vid stadskärneutveckling!

Kommunikationens roll i samverkansorganisation

Vid stadskärneutveckling krävs samverkan mellan huvudintressenterna kommun, fastighetsägare och näringsidkare. Samverkansorganisation måste upprätta och befästa såväl ideologiskt som kontextuellt ledarskap för utvecklingsarbetet.

Det ideologiska ledarskapet avser att personifiera den visionen som vägleder utvecklingsarbetet. En eldsjäl som blir ambassadör för visionen och tydlig portalfigur för media att hänga upp sin rapportering kring.

Det kontextuella ledarskapet som samverkansorganisationen ska nå genom kommunikation avser arbetet med att befästa organisationens status i nätverket av intressenter som överordnande i utvecklingsfrågor i stadskärnan. Man ska också verka för förhöjd kommunikationskompetens hos alla nätverksintressenter samt föra in nya impulser och kompetens från t ex forskningsfronten för att motverka ev spårtänkande.