Mer prat ger bättre verkstad

Som analytiskt lagd person med stor tilltro till systematiska processer, värdet av teori och erfarenhetsinhämtning från externa källor möter jag ofta människor som blir frustrerade av möten.

De upplevs som meningslösa, bortkastad tid och att de inte leder till någon förändring.

Givetvis kan möten objektivt sett vara just det, men i min mening inte per definition.

Handling utan tanke kan ge oväntade lösningar i en iterativ process(allt är processer, medvetna eller omedvetna) där en insats får en effekt varpå beslut om nästa steg avgörs utifrån denna effekt.

Det är dock också tänkbart att man med initial eftertanke och hypotesprövning kan undvika misstag som blir svåra att reparera senare i processen.

Hur får man då rastlösa pragmatiker att se värdet av diskussion?

Jag har inget färdigt svar på detta men tror att formen för denna fas är väsentlig. Med det menar jag att traditionell mötesform som många kommit att förknippa med just bortkastad tid bör undvikas.

Kanske kan hypotesprövningen ske i mer handfast form där enkla prototyper eller visualiseringsstöd i dator gör att konkreta alternativ finns att yttra sina tankar kring. Förmågan och/eller intresset av att resonera kring abstrakta begrepp skiljer sig kraftigt åt och den som känner sig intellektuellt underlägsen kommer vara snar med att påtala meningslösheten, ofta i raljerande och nedsättande termer(jämför skolgårdens mantra ”där orden tar slut tar nävarna vid”).

Det talas ofta att vår tid just nu är nördarnas tid där vi följer våra nya hjältar i ”Big Bang Theory”, hyllar de introvertas roll för framgång i våra organisation och där allmänbildning ses som högsta status när vi drömmer om vinst i ”På spåret” eller högsta poäng på högskoleprovet.

Artikel i alltid intressanta Estrad från ESBRI redogör kring forskningsresultat kring värdet av ”prat” och vi pratsugna måste klura ut sätt att få med oss de motsträviga genom att vara just så kreativa och smarta som vi vill framstå.

Mer prat ger bättre verkstad | Artikel | ESBRI.

Annonser

H&M jobbar hårt med C(S)R

Klädes- & därmed textilindustrin har många utmaningar när det gäller att anpassa sig till krav och förväntningar kring hållbarhetsaspekter. En aktör som verkar vilja vara med i frontlinjen i detta arbete är svenska H&M.

Nyligen presenterade de ett treårigt samarbete med WWF för att förbättra vattenanvändningen vid sin produktion.

På speciell avdelning i sin internationella web redogör man för sina olika mål och åtaganden inom det breda spektra som är hållbarhet.

CSR och hållbarhetsarbete har allt mer kommit att bli synonyma begrepp och i vissa texter vill företrädare också stryka (S) i Corporate Social Responsibility och kalla det CR. Man anser att det inte bara är sociala dimensioner av hållbarhetsbegreppet som inkluderas(ofta säger man eknomisk, ekologisk & social hållbarhet).

Skoj att en svensk klädjätte är med och medverkar till att den gigantiska kläd- & modebranschen jobbar i rätt riktning.

 

Sustainability.

Läsvärd bok från Daniel H. Pink, kortreferat

”Det är mänskligt att sälja” av Daniel H. Pink

Det är mänskligt att sälja : den överraskande sanningen om att påverka andra

Med underrubriken ”Den överraskande sanningen om att påverka andra” är Pinks senaste bok i samma anda som tidigare uppskattade titlar.

För några år sedan fick ”Drivkraft: den överraskande sanningen om vad som motiverar oss” viss uppmärksamhet här i Sverige när Miljöpartiets dåvarande språkrör Maria Wetterstrand citerade boken i den politiska debatten.

Pink har stor trovärdighet som tidigare talskrivare åt dåvarande vicepresident Al Gore. Han hänvisar i sina böcker till vetenskapliga resultat vilket ger faktabaserad tyngd.

I nya boken konstaterar han att säljaryrket har lågt anseende hos många människor. Samtidigt pekar han på några faktorer som gjort att allt fler yrkesroller har fått större inslag av just försäljning.

Speciellt när man inkluderar det han kallar ”icke-säljande försäljning”, då undersökningar visar att 40% av arbetstiden går åt till att övertala, övertyga och påverka andra att ge upp något de har i utbyte mot något vi har.

Entreprenörskapet ökar och fler blir ansvariga för att sälja och marknadsföra de produkter(varor eller tjänster) som erbjuds.

Elasticitet kallar Pink det faktum att även anställda efter organisationers effektiviseringar kommit att få fler ansvarsområden i sina befattningsbeskrivningar.

Kundtjänstpersonal förväntas sälja uppgraderingar, komplement eller försäkringar utöver att svara på kundförfrågningar. Alla är hel- eller deltidsmarknadsförare och bärare av varumärkesstrategin.

En tredje faktor är två snabbväxande sektorer Ed-Med(Education-Medical) som han anser har stora inslag av (idémässig) försäljning. Med svenska ögon kan vi konstatera att det fria skolvalet och privatiseringar i hälsovården ökat även de traditionella marknadsföringsinslagen i dessa sektorer.

Hur ska man då vara för att bli effektiv i sin påverkan? Enligt Pink är lyhördhet, uthållighet och tydlighet framgångsfaktorer.

Lyhördhet kan beskriva empatisk förmåga men än mer positivt visar forskning att närliggande egenskapen perspektivtagande vara. Där empati betonar känslor handlar perspektivtagande om rationellt tänkande. Vi ska alltså inte bara sträva efter att förstå hur kunden känner utan också förstå hur hon tänker, vilka normer som styr beslutsfattandet.

Värdet av uthållighet påminns man om i den bild som valsar runt i sociala medier just nu med statistik från det amerikanska säljchefsförbundet. Där betonas att 80% av all försäljning sker mellan 5-12 säljkontakten och således långt senare än de flesta säljare orkar fortsätta kontakta kundämnen.

Hur kan man då förbättra sin uthållighet?

Intressant är att den självpepp som säljkulturen länge förespråkat är mindre effektiv än att inför säljbearbetning ställa sig själv frågor. Det stimulerar vår lösningsförmåga och vi förbereder oss då mentalt vilket varken självtvivlet eller peppens påståenden gör.

Under säljarbetet är en balanserad positivitet väsentlig. Överdriven positivitet är dock negativt då det hindrar återkoppling och möjlighet till utveckling. Det slår över i aningslöshet och självbedrägeri. Bäst lär vi må när vi upplever 3 positiva känslor per negativ.

Efter säljarbetet är det viktigt hur vi förklarar resultatet av våra ansträngningar. De som kan balansera värderingen av sin egen insats och de yttre faktorer över vilka vi inte kan styra mår och når bäst resultat.

Viktigt med en optimistisk förklaringsmodell där säljare ser nej som tillfälliga istället för permanenta, ha speciella förklaringar och inte vara allmängiltiga, samt ha externa förklaringar hos kunderna och inte bero på brister hos den egna förmågan.

Tydlighet i säljsituationen kan handla om att begränsa alternativen, att hjälpa kunden överkomma vår mänskliga brist på att väga kortsiktig och långsiktig effekt av beslut(vi ser t o m vår framtida och åldrande jag som en främling. Jag om 20 år har alltså inget med mig att göra ;-).

Vidare bör säljare mot gängse bild inte främst vara problemlösare utan hjälpa kund att identifiera problem. Problemlösningens kvalitet inte lika utslagsgivande som problemidentifieringen. Om vi tar det skämtsamma uttrycket ”klipp dig och skaffa ett jobb” som en korrekt problemidentifikation där ovårdat hår står i vägen för ett jobb lär de allra flesta frisörer lösa problemet tillfredsställande.

Hur man ramar in problemet och lösningen kan också förstärka tydligheten. Vilka upplevelser lösningen kommer skänka är viktigare att betona än produktattribut. Att sätta en etikett på produkten som överensstämmer med kundens kategorisyn är ytterligare ett sätt att förtydliga.

Avslutningsvis skriver Pink att när problemet identifierats och rätt inramning givits måste säljaren skänka kunden en enkel ”avfart”, i annan litteratur även kallat Call To Action. Det innebär att säljaren ska ge detaljerade anvisningar om hur kund kan ta nästa steg i köpprocessen. Här kan enorma skillnader uppstå avseende hur hög försäljning eller acceptans som uppnås.

Changing behavior through social marketing | Customer Engagement & Marketing | 2degrees

Det förtjänstfulla nätverket(community) 2degrees publicerar många välskrivna och intressanta artiklar kring hållbarhetsfrågor.

Organisationens namn är hämtad från forskarnas uppskattning om att en tvågradig höjning av jordens medeltemperatur är max av vad som fungerar utan katastrofala följder.

Ett område de bevakar är hur man bäst bedriver förändringsarbete hos allmänhet för att få till mer klimatsmart beteende. Social marketing(social marknadsföring) är en disciplin som i denna artikel behandlas.

Själv läste jag ämnet under studier i USA redan 1991 och har alltsedan dess följt området med stort intresse.

Nedan länk till orginalartikel

Barriers and benefits: Changing behavior through social marketing | Customer Engagement & Marketing | 2degrees.

Medborgardialog i skånsk motvind

Ser i en äldre artikel från tidningen Norra Skåne att medborgarinitiativ kring Hässleholms visionsarbete, Vision 2030, haft svårt att locka deltagare.

I artikeln spekulerar skribenten om tänkbara orsaker och motdrag.

Det är ganska vanliga argument som anges och därför kan man undra om kommunen ”gjort allt” för att maximera förutsättningarna för stort deltagande.

Ett spår som skribenten följer är populärt att lyfta fram. Tanken att ökat teknikutnyttjande ökar viljan att medverka bland allmänhet. Få vill satsa värdefull fritid på att medverka i fysiska möten går resonemanget.

Personligen ser jag IT-stöd som ett komplement men inte som ersättning för fysiska möten människor emellan. Jag tror de flesta instämmer i att t ex en vänskap- eller arbetsrelation inte optimalt kan upprättas och underhållas enbart med IT-stöd.

På samma sätt byggs socialt kapital i en stad primärt genom att människor träffas.

I en tid när även tidigare tillskyndare av distansarbete såsom IT-branschen genom Yahoo, Google och andra drakars avståndstagande från denna praxis bör samhällskontakt inte blint förlita sig på IT-stöd.

Medborgardialog – Opinion – NorraSkåne.se.

Medborgardialog och kopplingen till platsutveckling

Jag återkommer till exempel på genomförda medborgardialoger för att visa på allt det som faktiskt görs runt om i svenska kommuner.

Givetvis kan metodik och uppföljning anpassas efter frågornas art men jag anser att det finns ett stort egenvärde i att överhuvudtaget använda personliga möten mellan kommunens politiker, tjänstemän, allmänhet och andra intressenter(föreningsliv, näringsliv, församlingar etc).

Fortfarande saknas sådana möten på många håll. Ofta finns en oro att intresset är lågt eller värdet av dylika möten är magert och skapar besvikelse hos de medverkande.

Tjänstemän och andra specialister inom stadsutveckling/samhällsbyggnad kan se sin expertis ifrågasatt när lekmän utan fördjupad kunskap ges utrymme att komma med synpunkter.

Politiker kanske i vissa fall själva saknar expertkunskap och vill inte publikt blottlägga detta och föredrar att skapa sina förslag och reaktioner på andras i den slutna partigruppen.

För att bibehålla förtroendet för den svenska demokratin i en allt mer globalt påverkad samtid måste kontinuerligt nya generationer känna att det finns reell möjlighet att medverka till beslut som berör dem.

Nedan länk till presentation om medborgardialog i Trollhättan Stad kring trygghet & säkerhet. Kika gärna på de minnesanteckning som togs för en inblick i hur dialogerna genomfördes och vilka ämnen som kom upp. Inget revolutionerande i sig kan tyckas men värdet av att få lyfta dessa frågor med ansvariga i konstruktiva och modererade möten ska inte underskattas.

Jag fäste speciellt uppmärksamhet på önskemålet om att skapa mötesplatser där det är enkelt att möta andra människor. Publika platser i en stad kan fylla denna funktion när rätt förutsättningar finns.

Project for Public Spaces talar om faktor 10 vilket innebär att en publik plats(torg, park, stadsrum) bör fylla minst 10 olika funktioner för att nå den kritiska massa där andra människors närvaro i sig innebär en attraktivitet. Exempel på funktioner kan vara sittplats, skugga, regnskydd, cykelställ, papperskorg, infotavla etcetera.

Om en stad har en eller flera sådan platser kommer också medborgardialog lättare kunna utföras med stor medverkan. Saknar staden detta är det än mer angeläget att påbörja åtgärderna genom att mycket målmedvetet bjuda in till medborgardialog även om det initialt är svårt att finna intresserade.

 

Medborgardialog – Trollhattans Stad.

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen

Samverkan och medborgardialog är verkligen högaktuella ämnen. I hållbarhet utveckling finns en tydlig förväntan, ja rent av ett krav, på att boende och användare engageras och involveras.

Efter det som hänt i Husby med fler orter den senaste tiden kommer än större fokus ligga på hur vi stärker de sociala banden, motverkar uppgivenhet, våld och vandalisering.

I sådana insatser är medborgardialog och olika former av medverkan i planering och genomförande av åtgärdsprogram helt centralt för framgång.

Nedan länk leder till artikel om hur man arbetar i Alby.

 

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen.

Miljöpartiet förespråkar medborgardialog

Jag har omfattande omvärldsbevakning och ett av de begrepp jag har inlagt i Google Alert är Medborgardialog.

Intressant att se hur kraftfullt denna terms omnämnande har ökat den sista tiden. En rad aktörer vill vara med och profilera sig kring denna breda term för olika former av direktdemokrati.

Tidigare har även olika Landsting gjort insatser för att öka inslagen av medborgardialog och SKL, Sveriges Kommuner & Landsting som är en intresseorganisation för just landets kommuner och landsting har en hel del material i ämnet.

På den partipolitiska scenen gör nu Miljöpartiet ett försök att lägga beslag på begreppet inför kommande valrörelse.

Vi lär alltså höra mer om medborgardialog framöver, hoppas också att det verkligen tillämpas och då med vettig handledning och med ändamålsenliga metoder så att den inneboende potentialen verkligen realiseras.

Länk till orginaltext nedan

 

Medborgardialog / Täby / Stockholmsregionen / Utveckla medborgardialog / Miljöpartiet de gröna.

Välbesökt medborgardialog i Karlskoga. Hemligheten?

En mycket kortfattad notis på Karlskogas hemsida kring kommunens aktivitet för medborgardialog kring framtida utformningen och användningen av torget.

Det som fångade mitt intresse var att man hängde på ett välbesökt motorevenemang. Ett exempel att följa för andra kommuner som pliktskyldigt utlyser samrådsmöten kvällstid i en aula och sedan beklagar den klena uppslutningen.

 

Välbesökt medborgardialog – Alfred Nobels Karlskoga.

Maven – a trusted expert who seeks to pass knowledge on to others

Många engelskspråkiga begrepp saknar riktigt bra översättningar kan jag uppleva. Tidigare har jag i inlägg beklagat mig över svårigheten att finna bra svenska termer för Trusted Agent och Thought Leader. Ett annat sådan ord är Maven som definieras i rubriken ovan.

Det jag finner intressant är beskrivningen av en roll i sociala sammanhang som håller sig uppdaterad och erhåller fördjupad kunskap om avgränsade faktaområden. Inom kommunikationsvetenskap(säkert lånat från Socialpsykologi) talade man tidigare ofta om Opionsledare, speciellt i samband med mun-till-mun reklam.

Med sociala medier har ju effekterna av referenser mångfaldigats och fått än större betydelse för spridning av information, kunskap, trender och attityder.

I nedan text från Wikipedia för just sökordet Maven kopplar man deras potentiella inflytande till en annan roll, Connector. Självklart kan en Maven själv ha ett stort nätverk men ofta finns mer renodlade nätverksexperter, t ex  Superconnectors, vars exceptionella förmåga att bygga och upprätthålla nätverk gör att de kan sprida informationen vidare och därmed bygga det personliga varumärket för Maven.

Uttrycket Maven har judiskt ursprung och populäriserades av bland andra Malcolm Gradwell, som tillhör en handfull favoriter vars sätt att presentera relevanta forskningsfakta fängslande, rent av häpnadsväckande emellanåt.

Malcolm Gladwell used the term in his book The Tipping Point (Little Brown, 2000) to describe those who are intense gatherers of information and impressions, and so are often the first to pick up on new or nascent trends.

The popularity of the work of … Gladwell has made the word widely used in their particular contexts. Gladwell also suggests that mavens may act most effectively when in collaboration with connectors – i.e., those people who have wide network of casual acquaintances by whom they are trusted, often a network that crosses many social boundaries and groups.

Connectors(superconnectors) can thus easily and widely distribute the advice or insights of a maven. In the afterword of The Tipping Point, Gladwell described a ”maven trap” as a method of obtaining information from mavens. In the book he gave the example of the toll-free telephone number on the back of a bar of Ivory soap, which one could call with questions or comments about the product. Gladwells opinion is that only those who are passionate or knowledgeable about soap would bother to call and that this is a method by which the company could inexpensively glean valuable information about their market.

viaMaven – Wikipedia, the free encyclopedia.