Lokal demokrati- hur når vi dit?

Den brittiska tankesmedjan CLES(Centre for Local Economic Strategies) publicerar inför det nya året i sin tidskrift New Start ett manifest som de önskar modiga lokala politiker hörsammar inför 2015.

En av fem punkter, som också omfattar en seriös satsning på hållbar utveckling, gäller lokal demokrati.

A thriving level of truly local democracy will encourage more independent representation, removing the stranglehold of the big parties on local decision-making, while leaving city and district-level authorities free to concentrate on strategic decisions on planning and services.

Alongside a review of local government, we will examine how participatory democracy can be introduced into public services such as healthcare and education, with a greater voice for service users in decision-making and more open forms of accountability. We will ask private businesses, too, to show in their annual reports how they have reinvested in the communities they serve and insist they are accountable to the public as well as to shareholders for their activities.

I Sverige har kommuner långgående självstyre vilket jag fått intrycket inte har varit fallet i UK där process mot sådan utveckling dock har påbörjats och där tankegodset om Big Society är en del av detta.

Från ovan saxad text kan jag dock känna igen en egen önskan om större frikoppling på det lokala planet i svenska kommuner från riksdagspartiernas agendor för nationen som helhet. I små svenska kommuner känns representationen av lokalavdelningar från dessa riksdagspartier som ”lånta fjädrar” i såväl politiskt innehåll som marknadsföringsbudget.

Om diskussionen om de lokala förutsättningarna och tänkbara visioner för framtiden släppte de ideologiska förklaringar och lösningsförslag som riksdagspartiernas högkvarter med sina PR-proffs levererar finns bättre förutsättningar att finna gemensamt hållna prioriteringar.

Dessutom när man klär av de ”lånta fjädrarna” måste varje politisk företrädare bygga upp sitt förtroende på egna meriter. Troligtvis skulle då ödmjukheten öka och viljan att väga in medborgare och andra intressenters åsikter i beslutsunderlaget bli större.

Annons

Medborgardialog i skånsk motvind

Ser i en äldre artikel från tidningen Norra Skåne att medborgarinitiativ kring Hässleholms visionsarbete, Vision 2030, haft svårt att locka deltagare.

I artikeln spekulerar skribenten om tänkbara orsaker och motdrag.

Det är ganska vanliga argument som anges och därför kan man undra om kommunen ”gjort allt” för att maximera förutsättningarna för stort deltagande.

Ett spår som skribenten följer är populärt att lyfta fram. Tanken att ökat teknikutnyttjande ökar viljan att medverka bland allmänhet. Få vill satsa värdefull fritid på att medverka i fysiska möten går resonemanget.

Personligen ser jag IT-stöd som ett komplement men inte som ersättning för fysiska möten människor emellan. Jag tror de flesta instämmer i att t ex en vänskap- eller arbetsrelation inte optimalt kan upprättas och underhållas enbart med IT-stöd.

På samma sätt byggs socialt kapital i en stad primärt genom att människor träffas.

I en tid när även tidigare tillskyndare av distansarbete såsom IT-branschen genom Yahoo, Google och andra drakars avståndstagande från denna praxis bör samhällskontakt inte blint förlita sig på IT-stöd.

Medborgardialog – Opinion – NorraSkåne.se.

Att genomlysa önskemål kring en park

I min bevakning av sökordet medborgardialog fick jag upp ögonen för hur Halmstad genomfört ett ambitiöst program för att få synpunkter från medborgarna kring deras upplevelse av en park.

Två medborgardialoger hölls i parken med 120 deltagare och en trygghetsvandring som med karta fastställde upplevda platser där förbättringar kan ske.

Bifogat finner ni länk till information om insatsen och där kan man nå lättillgängliga dokument som rapporterar om resultatet.

Bra jobbat Halmstad!

 

 

Bänkar, blommor, och hundar i fokus under medborgardialog – Halmstads kommun.

Medborgardialog och kopplingen till platsutveckling

Jag återkommer till exempel på genomförda medborgardialoger för att visa på allt det som faktiskt görs runt om i svenska kommuner.

Givetvis kan metodik och uppföljning anpassas efter frågornas art men jag anser att det finns ett stort egenvärde i att överhuvudtaget använda personliga möten mellan kommunens politiker, tjänstemän, allmänhet och andra intressenter(föreningsliv, näringsliv, församlingar etc).

Fortfarande saknas sådana möten på många håll. Ofta finns en oro att intresset är lågt eller värdet av dylika möten är magert och skapar besvikelse hos de medverkande.

Tjänstemän och andra specialister inom stadsutveckling/samhällsbyggnad kan se sin expertis ifrågasatt när lekmän utan fördjupad kunskap ges utrymme att komma med synpunkter.

Politiker kanske i vissa fall själva saknar expertkunskap och vill inte publikt blottlägga detta och föredrar att skapa sina förslag och reaktioner på andras i den slutna partigruppen.

För att bibehålla förtroendet för den svenska demokratin i en allt mer globalt påverkad samtid måste kontinuerligt nya generationer känna att det finns reell möjlighet att medverka till beslut som berör dem.

Nedan länk till presentation om medborgardialog i Trollhättan Stad kring trygghet & säkerhet. Kika gärna på de minnesanteckning som togs för en inblick i hur dialogerna genomfördes och vilka ämnen som kom upp. Inget revolutionerande i sig kan tyckas men värdet av att få lyfta dessa frågor med ansvariga i konstruktiva och modererade möten ska inte underskattas.

Jag fäste speciellt uppmärksamhet på önskemålet om att skapa mötesplatser där det är enkelt att möta andra människor. Publika platser i en stad kan fylla denna funktion när rätt förutsättningar finns.

Project for Public Spaces talar om faktor 10 vilket innebär att en publik plats(torg, park, stadsrum) bör fylla minst 10 olika funktioner för att nå den kritiska massa där andra människors närvaro i sig innebär en attraktivitet. Exempel på funktioner kan vara sittplats, skugga, regnskydd, cykelställ, papperskorg, infotavla etcetera.

Om en stad har en eller flera sådan platser kommer också medborgardialog lättare kunna utföras med stor medverkan. Saknar staden detta är det än mer angeläget att påbörja åtgärderna genom att mycket målmedvetet bjuda in till medborgardialog även om det initialt är svårt att finna intresserade.

 

Medborgardialog – Trollhattans Stad.

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen

Samverkan och medborgardialog är verkligen högaktuella ämnen. I hållbarhet utveckling finns en tydlig förväntan, ja rent av ett krav, på att boende och användare engageras och involveras.

Efter det som hänt i Husby med fler orter den senaste tiden kommer än större fokus ligga på hur vi stärker de sociala banden, motverkar uppgivenhet, våld och vandalisering.

I sådana insatser är medborgardialog och olika former av medverkan i planering och genomförande av åtgärdsprogram helt centralt för framgång.

Nedan länk leder till artikel om hur man arbetar i Alby.

 

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen.

Miljöpartiet förespråkar medborgardialog

Jag har omfattande omvärldsbevakning och ett av de begrepp jag har inlagt i Google Alert är Medborgardialog.

Intressant att se hur kraftfullt denna terms omnämnande har ökat den sista tiden. En rad aktörer vill vara med och profilera sig kring denna breda term för olika former av direktdemokrati.

Tidigare har även olika Landsting gjort insatser för att öka inslagen av medborgardialog och SKL, Sveriges Kommuner & Landsting som är en intresseorganisation för just landets kommuner och landsting har en hel del material i ämnet.

På den partipolitiska scenen gör nu Miljöpartiet ett försök att lägga beslag på begreppet inför kommande valrörelse.

Vi lär alltså höra mer om medborgardialog framöver, hoppas också att det verkligen tillämpas och då med vettig handledning och med ändamålsenliga metoder så att den inneboende potentialen verkligen realiseras.

Länk till orginaltext nedan

 

Medborgardialog / Täby / Stockholmsregionen / Utveckla medborgardialog / Miljöpartiet de gröna.