Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen

Samverkan och medborgardialog är verkligen högaktuella ämnen. I hållbarhet utveckling finns en tydlig förväntan, ja rent av ett krav, på att boende och användare engageras och involveras.

Efter det som hänt i Husby med fler orter den senaste tiden kommer än större fokus ligga på hur vi stärker de sociala banden, motverkar uppgivenhet, våld och vandalisering.

I sådana insatser är medborgardialog och olika former av medverkan i planering och genomförande av åtgärdsprogram helt centralt för framgång.

Nedan länk leder till artikel om hur man arbetar i Alby.

 

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen.

Miljöpartiet förespråkar medborgardialog

Jag har omfattande omvärldsbevakning och ett av de begrepp jag har inlagt i Google Alert är Medborgardialog.

Intressant att se hur kraftfullt denna terms omnämnande har ökat den sista tiden. En rad aktörer vill vara med och profilera sig kring denna breda term för olika former av direktdemokrati.

Tidigare har även olika Landsting gjort insatser för att öka inslagen av medborgardialog och SKL, Sveriges Kommuner & Landsting som är en intresseorganisation för just landets kommuner och landsting har en hel del material i ämnet.

På den partipolitiska scenen gör nu Miljöpartiet ett försök att lägga beslag på begreppet inför kommande valrörelse.

Vi lär alltså höra mer om medborgardialog framöver, hoppas också att det verkligen tillämpas och då med vettig handledning och med ändamålsenliga metoder så att den inneboende potentialen verkligen realiseras.

Länk till orginaltext nedan

 

Medborgardialog / Täby / Stockholmsregionen / Utveckla medborgardialog / Miljöpartiet de gröna.

Reinvent the High Street – Telegraph

Att England(UK) ligger långt före Sverige i att adressera de utmaningar som stadskärnehandel genomgår är uppenbart.

Regeringen har lyft frågan i en utredning som leddes av handelsprofilen Mary Portas. När den avrapporterades följde insatser för att stötta den brittiska stadskärnehandeln.

Ytterligare exempel på hur högt upp på agendan denna fråga är manifesteras av att den nationella dagstidningen The Telegraph i sin digitala edition har en hel sektion dedikerad åt deras kampanj: Reinvent the High Street!

Det är en värdefull källa till artiklar i ämnet och även om fokus givetvis ligger på just Storbritannien så är de underliggande strukturella orsakerna desamma som svenska stadskärnor omfattas av.

Följ nedan länk till deras bevakning av området

 

Reinvent the High Street – Telegraph.

Välbesökt medborgardialog i Karlskoga. Hemligheten?

En mycket kortfattad notis på Karlskogas hemsida kring kommunens aktivitet för medborgardialog kring framtida utformningen och användningen av torget.

Det som fångade mitt intresse var att man hängde på ett välbesökt motorevenemang. Ett exempel att följa för andra kommuner som pliktskyldigt utlyser samrådsmöten kvällstid i en aula och sedan beklagar den klena uppslutningen.

 

Välbesökt medborgardialog – Alfred Nobels Karlskoga.

Sveriges Arkitekter förespråkar samverkan

Catherina Fored, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, aviserar en satsning på att lyfta fram yrkeskategorins betydelse i arbetet med att skapa ett mer hållbart samhälle. 

I en artikel på Svensk Byggtjänsts hemsida berättar hon att god arkitektur och arkitekter har fått en undanskymd roll i debatten kring hur vi skapar framtidens hållbara städer.

Kompetensen finns inom yrkeskåren och med en mer framskjuten plats kan bättre samtal föras mellan alla intressenter vid samhällsbyggnadsprojekt.

Hon förespråkar också samverkan genom möten och samtal och är inte helt såld på de IT-baserade stöd som finns för planering såsom BIM(Building Information Modeling).

Följ nedan länk för orginalartikel:

”Dags att arkitekten återtar sin ansvarsroll i samhällsbyggandet” – aktuellt från Svensk Byggtjänst.

Ska hållbar stadsutveckling styras nationellt?

Runt om i världen vädras krav på nationell samordning kring stadsutveckling. I Sverige har några sådant förslag lagts i slutrapport från Delegationen för Hållbara Städer som på Regeringens uppdrag verkat mellan september 2008 till december 2012.

”Delegationen föreslår bland annat att regeringen utvecklar en nationell stadspolitik i syfte att uppnå bättre samordning av statens intressen och ge ramar för regionala och kommunala strategier.”

Jag har själv känt behovet efter att som liten egenföretagare i området lagt mycket möda på att orientera mig bland alla aktörer som delvis, men inte helt & fullt, har uppdrag från Regeringen att verka inom området.

Listan kan göras lång men några statsfinansierade huvudaktörer är Boverket, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Vinnova, Energimyndigheten, SKL(Sveriges Kommuner & Landsting), Formas, Arkitekturmuseet,  Riksantikvarieämbetet, Transportverket(fd Ban- & Vägverket).

Tillkommer sedan statligt finansierade universitet och högskolor som profilerat sig inom området.

Efter att omvärldsbevakat fältet sedan 2007 kan jag säga frågetecknen är fler än utropstecknen avseende rollfördelning i denna myriad av aktörer.

I England har man inrättat motsvarande en myndighet som leds av en minister.

I ett blogginlägg från Better Cities Now ställer man sig dock frågande till hur effektiv sådan nationell samordning är. De undrar om det inte blir låsningar när så många av de områden som berörs beslutas på regional och lokal nivå.

Andra hävdar att lösningar alltid måste utgå från lokala förutsättningar varför centralt skapade metoder sällan lämpar sig i praktiken när man ställs inför realiteter.

Viktig frågeställning!  Jag tror att det bästa är ett nationellt resurscentrum där regionala och lokala tjänstemän och politiker kan finna inspiration, objektiv information om metoder, tekniker och lösningar utan hårt vinklad säljbearbetning av konsultdrakar och systemleverantörer.

The Crystal i London är förvisso sponsrat av en sådan stark aktör(Siemens) men kan tjäna som exempel på inspirerande miljö dit tidigare nämnd målgrupp utöver intresserad allmänhet kan vallfärdas för att lära mer.

Till ursprungsartikel, följ nedan länk

Nationally Steered Urban Development | Better Cities Now.

Skillnad mellan placemaking och placebranding?

Många av begreppen som dyker upp i det framväxande fältet platsutveckling är hämtade från engelskspråkig teoribildning.

Bra svenska motsvarigheter saknas eller så har den generella amerikaniseringen gjort att vi tycks föredra dessa även i svensk debatt.

Praktverket ”Place management : new roles for place managers in rebuilding European wealth”av Christer Asplund, Jacob Ikkala och Philip Kotler beskriver i min utökade tolkning:

Placemaking är process för att uppnå Place Excellence genom:

Place Development– hård och mjuk utveckling av platsen där hård innebär t ex byggnation/infrastruktur(gå/gåfartsgator, parkeringslösningar mm) och mjuk kan vara utbildningsinsatser             (t ex värdskap/exponering för handlare) och event (t ex konserter/festivaler/motionslopp för boende och besökare) 

Place Management– utöver strategiska frågor såsom samverkan mellan platsens intressenter även ledning av vardagsnära åtgärder såsom städning, trygghetsaspekter(väktare, polis, brandförsvar, hjärtstartare), parkering- & trafiksituation etc som kan upplevas som hygienfaktorer

Place Branding– varumärkesarbetet för platsvarumärket för region, stad, ort, stadsdel, torg etc. Vid varumärkesarbete tänker man kanske främst på imageskapande marknadskommunikation. Hit kan man dock välja att lägga även löpande besöksdrivande marknadsföringsinsatser och event eller så hänför man det till mjuk platsutveckling.

Även i USA debatteras begreppen emellanåt så även utan eventuell språkförbistring finns utmaningar att tala om samma sak.

Den dominerande synen på placemaking som t ex PPS(Project for Public Spaces) företräder avser just publika platser och inte hela städer. Fokus är att göra staden mer levande för de som bor och verkar där vilket ofta dock attraherar även besökare utifrån då vi gillar autentiska platser med en skön känsla.

Placemaking använt som synonym för Place Branding har ofta tillskyndare som utgår från varumärkesteorier som (mer eller mindre framgångsrikt) appliceras på fysiska platser som städer, regioner och nationer.  Dessa förkunnare har oftast fokus på att attrahera besökare och inflyttare(speciellt de högintressanta ”talangerna”).

Det är alltså i huvudsak olika syften och metoder som därmed delar begrepp, som gjort för heta debatter.

Nedan länk speglar sådan diskussion som jag tycker kan vara klargörande. För hela artikeln följ nedan länk.

 

 

viaProject for Public Spaces | Opportunity is Local Or: You Can’t Buy a New Economy.

FHI Sustainable Development Toolkit

Kort redogörelse(2 A4, nås på nedan länk) för ett system, eller verktyg, för hållbar platsutveckling från Florida House Institute kallat Sustainable Development Toolkit. Nedan nämns GIS vilket står för Geografiska Informationssystem och är kraftfull användning av digitala kartor länkade till stora källor geografiskt kopplad information. Man kan därmed visualisera olika aspekter för enklare förståelse av planerade åtgärders inverkan på vald faktor(ekologisk, ekonomisk, social).

Ett viktigt fokus verkar vara medborgarmedverkan samt samverkan över organisatoriska gränser för långsiktigt hållbara beslut i hög samförstånd mellan inblandade intressenter.

For the last several years FHI has been engaged with a new community of practice evolving around comprehensive, vision -centered, place-based planning and community development.

The Sustainable Development Tool Kit is a set of collaborative processes to support vision based planning and community development that have resulted from our work in communities.       They work in conjunction with GIS and place based planning and decisionsupport tools to aid communities in developing and implementing consensus-driven sustainable development. 

 

Kärnvärden för hållbar platsutveckling

Såg intressant dokument om genomarbetade processverktyg för hållbar platsutveckling. Speciellt spännande finner jag kärnvärdena som ligger bakom arbetet och genomsyrar hur stödet utformas. Skulle vilja se fler svenska exempel på hur man systematiskt (och framgångsrikt) arbetar efter modeller och med tekniker för medborgarmedverkan i planprocessen kring stadsbyggnadsfrågor. Alla goda (och dåliga) case mottages tacksamt. Tills dess läs och inspireras av material framtaget av den amerikanska energimyndigheten efter att fyra nationella workshops genomförts och resulterat i Tools for Community Design and Decision Making

Seven core values:
Citizen-Based Participatory Democracy: Planning support systems should assist in developing effective, broad-based citizen participation in all aspects of public sector and civic governance

Consensus and Collaboration: Decision-making processes should rely on building agreement between diverse parties and strong interrelationships between non-governmental organizations, the private sector, and public institutions

Place-Oriented: Rather than focus on large scale federal or state level programs or arbitrary jurisdictional boundaries, planning support tools should focus at a scale such as the neighborhood, watershed, or regional level that allows real
consideration of the various impacts of alternatives

Alignment of Local and Regional Actions: Given how economic, social, and environmental issues tend to stretch beyond jurisdictional boundaries, planning support systems need to recognize the interrelationships between activities at the
local and regional scales

Alignment of Short Term Actions with Long Term Consequences: Activities should show tangible improvements to communities in the near term, and also lead to healthy, sustainable long-term futures

Systems Based Analysis: Planning tools and decision making processes should help build an understanding of the interconnections between the natural, built, economic and social systems of a community

Measurable Outcomes: Planning support systems and the use of community indicators, impact analysis and scenario analysis tools in particular, should provide citizens with a vision of alternative futures, an understanding of the
trade-offs associated with different choices, and a means to establish accountability for decisions and actions based on terms that are both understandable and quantifiable

The result is a planning process focused more on solutions than problems, less geared toward regulation and more toward performance, and that allows stakeholders to be more proactively engaged. Together these tools and
process techniques, or Planning Support Systems, have the potential to steer communities toward the long-term practice of sustainable development. In essence, this has been the primary goal of the workshops on Tools for Community Design and Decision Making (TCDDM).

Nyckelfrågor vid hållbar stadsutveckling

I intressant inlägg från Kaid Benfield i alltid relevanta The Atlantic Cities punktar han upp 14 nyckelområden för att bygga  hållbara (lokal)samhällen, eller som han hellre säger, goda ”people habitat.”(mänskliga levnadsmiljöer)

  • Först pekar Benfield ut behovet av att aktiviteter bör utgå från målsättningen att ”nourish the human spirit” (klickbar länk leder till tidigare inlägg av Benfield i ämnet). För en förtydligande bild av begreppet kan  Wikipedia vara av värde
  • Därefter betonar han vikten av ett holistiskt förhållningssätt då vi ingår i ekosystem där allt kan påverka alla andra ingående delar
  • Långsiktighet och tålamod är väsentligt då få förändringar går snabbt. Måste dock uppmärksamma att även måttliga förbättringar ger stor total effekt
  • Mycket av den bebyggelse som finns om 25-30 år tillkommer under perioden där stora möjligheter till införande av effektivare metoder, materialval och system finns.(Benfield uppger att 50% tillkommer men jag har tidigare läst uppskattning om 20%, kanske beror på geografisk avgränsning där han anger globalt och den lägre siffran gäller för typexemplet Storbrittanien)
  • Förbättra planeringen för att stimulera gång- & cykeltransporter vilket har en rad positiva effekter inte minst på de galopperande välfärdssjukdomarna såsom fetma och därtill kopplad diabetes
  • Planeringen måste göras på två kopplade nivåer, regionalt(storstadsregioner) och på kvarter/bostadsområdesnivå
  • Rätt lokalisering för insatser. För miljön är revitalisering genom återanvändning av byggd infrastruktur bäst, därefter ombyggnad samt förtätning. Relativt centralt läge är dubbelt så viktigt än andra faktorer för att minska bilresor och därtill kopplade utsläpp
  • För hållbar planering på kvarter/bostadsområdesnivå lyfter han fram   LEED for Neighborhood Development finns dock rum för tyngre viktning på hur de existerande området är, historiska värden, rimliga kostnader, parker och grönområden, hälsoläget och lokalt engagemang
  • En förhållandevis tät stad stimulerar gång framför bil. Krävs dock inte hyperkondenserade miljöer då andra faktorer blir viktigare efter att acceptabla avstånd till målpunkter nåtts

Han avslutar med att visa på en rad positiva tecken på att utvecklingen(i USA) går åt rätt håll såsom att stadsboende växer snabbare än det i utspridda villaförorter. Fler önskar bo i promenadvänliga områden där bilinnehav ej krävs. Bilkörning minskar, liksom antalet utfärdare körkort och bilregistreringar. Fler väljer kollektivtrafik och gröna/klimatsmarta hus säljs med en premium i en annars ansträngd egnahemsmarknad.

Länk till orginalartikel

14 Keys To Building People Friendly Communities – Design – The Atlantic Cities by KAID BENFIELD