H&M jobbar hårt med C(S)R

Klädes- & därmed textilindustrin har många utmaningar när det gäller att anpassa sig till krav och förväntningar kring hållbarhetsaspekter. En aktör som verkar vilja vara med i frontlinjen i detta arbete är svenska H&M.

Nyligen presenterade de ett treårigt samarbete med WWF för att förbättra vattenanvändningen vid sin produktion.

På speciell avdelning i sin internationella web redogör man för sina olika mål och åtaganden inom det breda spektra som är hållbarhet.

CSR och hållbarhetsarbete har allt mer kommit att bli synonyma begrepp och i vissa texter vill företrädare också stryka (S) i Corporate Social Responsibility och kalla det CR. Man anser att det inte bara är sociala dimensioner av hållbarhetsbegreppet som inkluderas(ofta säger man eknomisk, ekologisk & social hållbarhet).

Skoj att en svensk klädjätte är med och medverkar till att den gigantiska kläd- & modebranschen jobbar i rätt riktning.

 

Sustainability.

Annons

UK ligger före i CSR-arbetet!

Media i UK har tagit en betydligt större roll i hållbarhetsarbetet än något exempel jag sett i Sverige. The Guardian och Observer(som lär ingå i samma koncern) är tydliga exempel på att hållbarhet och dess många delkomponenter ständigt är på agendan.

Speciellt deras närvaro i sociala medier präglas av detta fokus med välmodererade communities kring en lång rad områden med relevans för hållbar utveckling.

Utöver informations- & kunskapsöverföring på nätet skapar de också mötesformer såsom frukostseminarier och längre arrangemang av hel eller flerdagsomfattning.

För att ytterligare lyfta fram eldsjälar och föregångare bland organisationer och företag delar man också ut priser.

När får vi i Sverige se en lika helhjärtat satsning på hållbarhetsområdet från ett mediahus?

 

Observer ethical awards 2014 | Observer Ethical Awards | The Guardian.

10 tips för industristäders omvandling

I ett kort men kondenserat blogginlägg beskriver Rick Brown för Rustwire.com hans lärdomar efter besök i Manchester, Dublin och Glasgow.

Rustwire.com, som namnet indikerar bevakar det s k Rustbelt(rostbältet) i USA. Det är tidigare industriintensiva regioner som drabbats hårt av konjunktur- & strukturomvandlingar. De letar efter en ny identitet för att möta avfolkning.

Även om exemplen är med svenska förhållanden relativt stora städer tror jag att mindre svenska orter i Sverige kan ha nytta av sammanställningen.

Några av punkterna som jag finner mest intressanta att betona då bruksmiljöer ofta präglas av jante och starkt begränsande uttalade såväl som underförstådda normer är t ex:

Remain open to bold and possibly contentious new ideas, designs, and/or methods for accomplishing goals

dvs krävs öppenhet för djärva och tänkbart kontroversiella ideer

Art and cultural vibe – both traditional and trendsetting – are tremendously important

skepsis mot kultur måste överkommas

Accentuate the positive, but be sure to also address the negative

I många gånger traditionell gnällkultur våga vara positiv

Avslutningsvis finner jag påminnelsen om att kommunstyre har en huvudroll att fylla även om platsutveckling är ett samverkansuppdrag

Government participation is critical – the private and non-profit sectors have a role, but they cannot do it all

Länk till orginalartikel nedan

 

Ten Lessons from European Industrial Cities | Rust Wire.

Medborgardialog i skånsk motvind

Ser i en äldre artikel från tidningen Norra Skåne att medborgarinitiativ kring Hässleholms visionsarbete, Vision 2030, haft svårt att locka deltagare.

I artikeln spekulerar skribenten om tänkbara orsaker och motdrag.

Det är ganska vanliga argument som anges och därför kan man undra om kommunen ”gjort allt” för att maximera förutsättningarna för stort deltagande.

Ett spår som skribenten följer är populärt att lyfta fram. Tanken att ökat teknikutnyttjande ökar viljan att medverka bland allmänhet. Få vill satsa värdefull fritid på att medverka i fysiska möten går resonemanget.

Personligen ser jag IT-stöd som ett komplement men inte som ersättning för fysiska möten människor emellan. Jag tror de flesta instämmer i att t ex en vänskap- eller arbetsrelation inte optimalt kan upprättas och underhållas enbart med IT-stöd.

På samma sätt byggs socialt kapital i en stad primärt genom att människor träffas.

I en tid när även tidigare tillskyndare av distansarbete såsom IT-branschen genom Yahoo, Google och andra drakars avståndstagande från denna praxis bör samhällskontakt inte blint förlita sig på IT-stöd.

Medborgardialog – Opinion – NorraSkåne.se.

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen

Samverkan och medborgardialog är verkligen högaktuella ämnen. I hållbarhet utveckling finns en tydlig förväntan, ja rent av ett krav, på att boende och användare engageras och involveras.

Efter det som hänt i Husby med fler orter den senaste tiden kommer än större fokus ligga på hur vi stärker de sociala banden, motverkar uppgivenhet, våld och vandalisering.

I sådana insatser är medborgardialog och olika former av medverkan i planering och genomförande av åtgärdsprogram helt centralt för framgång.

Nedan länk leder till artikel om hur man arbetar i Alby.

 

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen.

Sveriges Arkitekter förespråkar samverkan

Catherina Fored, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, aviserar en satsning på att lyfta fram yrkeskategorins betydelse i arbetet med att skapa ett mer hållbart samhälle. 

I en artikel på Svensk Byggtjänsts hemsida berättar hon att god arkitektur och arkitekter har fått en undanskymd roll i debatten kring hur vi skapar framtidens hållbara städer.

Kompetensen finns inom yrkeskåren och med en mer framskjuten plats kan bättre samtal föras mellan alla intressenter vid samhällsbyggnadsprojekt.

Hon förespråkar också samverkan genom möten och samtal och är inte helt såld på de IT-baserade stöd som finns för planering såsom BIM(Building Information Modeling).

Följ nedan länk för orginalartikel:

”Dags att arkitekten återtar sin ansvarsroll i samhällsbyggandet” – aktuellt från Svensk Byggtjänst.

Ska hållbar stadsutveckling styras nationellt?

Runt om i världen vädras krav på nationell samordning kring stadsutveckling. I Sverige har några sådant förslag lagts i slutrapport från Delegationen för Hållbara Städer som på Regeringens uppdrag verkat mellan september 2008 till december 2012.

”Delegationen föreslår bland annat att regeringen utvecklar en nationell stadspolitik i syfte att uppnå bättre samordning av statens intressen och ge ramar för regionala och kommunala strategier.”

Jag har själv känt behovet efter att som liten egenföretagare i området lagt mycket möda på att orientera mig bland alla aktörer som delvis, men inte helt & fullt, har uppdrag från Regeringen att verka inom området.

Listan kan göras lång men några statsfinansierade huvudaktörer är Boverket, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Vinnova, Energimyndigheten, SKL(Sveriges Kommuner & Landsting), Formas, Arkitekturmuseet,  Riksantikvarieämbetet, Transportverket(fd Ban- & Vägverket).

Tillkommer sedan statligt finansierade universitet och högskolor som profilerat sig inom området.

Efter att omvärldsbevakat fältet sedan 2007 kan jag säga frågetecknen är fler än utropstecknen avseende rollfördelning i denna myriad av aktörer.

I England har man inrättat motsvarande en myndighet som leds av en minister.

I ett blogginlägg från Better Cities Now ställer man sig dock frågande till hur effektiv sådan nationell samordning är. De undrar om det inte blir låsningar när så många av de områden som berörs beslutas på regional och lokal nivå.

Andra hävdar att lösningar alltid måste utgå från lokala förutsättningar varför centralt skapade metoder sällan lämpar sig i praktiken när man ställs inför realiteter.

Viktig frågeställning!  Jag tror att det bästa är ett nationellt resurscentrum där regionala och lokala tjänstemän och politiker kan finna inspiration, objektiv information om metoder, tekniker och lösningar utan hårt vinklad säljbearbetning av konsultdrakar och systemleverantörer.

The Crystal i London är förvisso sponsrat av en sådan stark aktör(Siemens) men kan tjäna som exempel på inspirerande miljö dit tidigare nämnd målgrupp utöver intresserad allmänhet kan vallfärdas för att lära mer.

Till ursprungsartikel, följ nedan länk

Nationally Steered Urban Development | Better Cities Now.

Skillnad mellan placemaking och placebranding?

Många av begreppen som dyker upp i det framväxande fältet platsutveckling är hämtade från engelskspråkig teoribildning.

Bra svenska motsvarigheter saknas eller så har den generella amerikaniseringen gjort att vi tycks föredra dessa även i svensk debatt.

Praktverket ”Place management : new roles for place managers in rebuilding European wealth”av Christer Asplund, Jacob Ikkala och Philip Kotler beskriver i min utökade tolkning:

Placemaking är process för att uppnå Place Excellence genom:

Place Development– hård och mjuk utveckling av platsen där hård innebär t ex byggnation/infrastruktur(gå/gåfartsgator, parkeringslösningar mm) och mjuk kan vara utbildningsinsatser             (t ex värdskap/exponering för handlare) och event (t ex konserter/festivaler/motionslopp för boende och besökare) 

Place Management– utöver strategiska frågor såsom samverkan mellan platsens intressenter även ledning av vardagsnära åtgärder såsom städning, trygghetsaspekter(väktare, polis, brandförsvar, hjärtstartare), parkering- & trafiksituation etc som kan upplevas som hygienfaktorer

Place Branding– varumärkesarbetet för platsvarumärket för region, stad, ort, stadsdel, torg etc. Vid varumärkesarbete tänker man kanske främst på imageskapande marknadskommunikation. Hit kan man dock välja att lägga även löpande besöksdrivande marknadsföringsinsatser och event eller så hänför man det till mjuk platsutveckling.

Även i USA debatteras begreppen emellanåt så även utan eventuell språkförbistring finns utmaningar att tala om samma sak.

Den dominerande synen på placemaking som t ex PPS(Project for Public Spaces) företräder avser just publika platser och inte hela städer. Fokus är att göra staden mer levande för de som bor och verkar där vilket ofta dock attraherar även besökare utifrån då vi gillar autentiska platser med en skön känsla.

Placemaking använt som synonym för Place Branding har ofta tillskyndare som utgår från varumärkesteorier som (mer eller mindre framgångsrikt) appliceras på fysiska platser som städer, regioner och nationer.  Dessa förkunnare har oftast fokus på att attrahera besökare och inflyttare(speciellt de högintressanta ”talangerna”).

Det är alltså i huvudsak olika syften och metoder som därmed delar begrepp, som gjort för heta debatter.

Nedan länk speglar sådan diskussion som jag tycker kan vara klargörande. För hela artikeln följ nedan länk.

 

 

viaProject for Public Spaces | Opportunity is Local Or: You Can’t Buy a New Economy.

FHI Sustainable Development Toolkit

Kort redogörelse(2 A4, nås på nedan länk) för ett system, eller verktyg, för hållbar platsutveckling från Florida House Institute kallat Sustainable Development Toolkit. Nedan nämns GIS vilket står för Geografiska Informationssystem och är kraftfull användning av digitala kartor länkade till stora källor geografiskt kopplad information. Man kan därmed visualisera olika aspekter för enklare förståelse av planerade åtgärders inverkan på vald faktor(ekologisk, ekonomisk, social).

Ett viktigt fokus verkar vara medborgarmedverkan samt samverkan över organisatoriska gränser för långsiktigt hållbara beslut i hög samförstånd mellan inblandade intressenter.

For the last several years FHI has been engaged with a new community of practice evolving around comprehensive, vision -centered, place-based planning and community development.

The Sustainable Development Tool Kit is a set of collaborative processes to support vision based planning and community development that have resulted from our work in communities.       They work in conjunction with GIS and place based planning and decisionsupport tools to aid communities in developing and implementing consensus-driven sustainable development. 

 

Kärnvärden för hållbar platsutveckling

Såg intressant dokument om genomarbetade processverktyg för hållbar platsutveckling. Speciellt spännande finner jag kärnvärdena som ligger bakom arbetet och genomsyrar hur stödet utformas. Skulle vilja se fler svenska exempel på hur man systematiskt (och framgångsrikt) arbetar efter modeller och med tekniker för medborgarmedverkan i planprocessen kring stadsbyggnadsfrågor. Alla goda (och dåliga) case mottages tacksamt. Tills dess läs och inspireras av material framtaget av den amerikanska energimyndigheten efter att fyra nationella workshops genomförts och resulterat i Tools for Community Design and Decision Making

Seven core values:
Citizen-Based Participatory Democracy: Planning support systems should assist in developing effective, broad-based citizen participation in all aspects of public sector and civic governance

Consensus and Collaboration: Decision-making processes should rely on building agreement between diverse parties and strong interrelationships between non-governmental organizations, the private sector, and public institutions

Place-Oriented: Rather than focus on large scale federal or state level programs or arbitrary jurisdictional boundaries, planning support tools should focus at a scale such as the neighborhood, watershed, or regional level that allows real
consideration of the various impacts of alternatives

Alignment of Local and Regional Actions: Given how economic, social, and environmental issues tend to stretch beyond jurisdictional boundaries, planning support systems need to recognize the interrelationships between activities at the
local and regional scales

Alignment of Short Term Actions with Long Term Consequences: Activities should show tangible improvements to communities in the near term, and also lead to healthy, sustainable long-term futures

Systems Based Analysis: Planning tools and decision making processes should help build an understanding of the interconnections between the natural, built, economic and social systems of a community

Measurable Outcomes: Planning support systems and the use of community indicators, impact analysis and scenario analysis tools in particular, should provide citizens with a vision of alternative futures, an understanding of the
trade-offs associated with different choices, and a means to establish accountability for decisions and actions based on terms that are both understandable and quantifiable

The result is a planning process focused more on solutions than problems, less geared toward regulation and more toward performance, and that allows stakeholders to be more proactively engaged. Together these tools and
process techniques, or Planning Support Systems, have the potential to steer communities toward the long-term practice of sustainable development. In essence, this has been the primary goal of the workshops on Tools for Community Design and Decision Making (TCDDM).