Kulturens roll för hållbar platsutveckling

Konstens roll för framgångsrika platser har behandlats en hel del alltsedan Richard Florida på bred front lanserade begreppet ”the creative class” med en akademisk teori om att just denna medborgartyp var särskilt väsentliga att attrahera för städers framgång.

Ett parallellt spår som också ökat fokus på kultur i platsutvecklingsprocessen är dess framväxt (och förutspådda fortsatta sådan) som betydelsefull näring. I Sverige har man fått upp ögonen för ”det svenska musikundret” med uppskattade låtskrivare och producenter. I spelbranschen är det Mojang(Minecraft) och King(Candy Cruch Saga) som fascinerat och fått politiker och byråkrater med ansvar för näringspolitiska insatser att gå igång.

Tillväxtverket satsade under några år på KKN(Kulturella Kreativa Näringar) för att maximera förutsättningarna att fler kunde leva på sin konst eller sitt kreativa kall. Nu verkar pengarna slut och det politiska intresset på nationell nivå tycks ligga på sparlåga.

Jag läser (mellan många andra böcker) boken ”Kultur 3.0 – Konst, delaktighet, utveckling” som är en översättning och bearbetning av Pier Luigi Sacco’s texter och intervjusvar utgiven av Nätverkstan. Den behandlar Cultural Planning, ett akademiskt område där Sacco tycks vara en förgrundsfigur.

Den är befriande klarsynt med att inte reservationslöst hävda konstens allomfattande förtjänster vilket inger förtroende. Tyvärr kan skönandar ibland ha svårt att skilja på sitt egna intresse för området och dess eventuell nytta för samhället i stort.

Ska man kunna hitta breda överenskommelser i t ex kommuner kring Cultural Planning, dvs kulturens långsiktiga roll för det kommunala förvaltningsuppdraget, så måste förtjänsterna kunna verifieras. Detta så att inte bara de redan frälsta kan övertygas om nyttan av ekonomiska satsningar och skifte i kommunalt styre leder till ständiga omprioriteringar av kulturverksamheter.

I en text på Atlantic City av just Richard Florida hänvisas till en nyligen publicerad undersökning där forskargruppen tittat på hur många verksamma inom kulturella näringar(enligt branschkoder) det finns i ett stort antal städer i USA för att se om koncentrationen är högre för vissa typer(befolkningsmässig storlek) av städer.

För att definiera om kluster av kreativa näringar fanns valde man att titta på tätortsområden(metro areas) där det fanns en överrepresentation av verksamma inom näringen på index 1.2 och högre.(Index 1, eller 100 som man ibland använder är att andelen verksamma för platsen är densamma som för riket som helhet). Man kan givetvis invända att livkraftiga kluster i betydelsen verksamma med stort utbyte av varandras verksamheter kan erhållas oberoende av om koncentrationen är lägre än för riket i snitt.

Two important implications flow from the study’s key findings. For one, mayors, arts and cultural policy-makers and economic developers would be better served by taking a more localized, place-specific approach to arts initiatives and creative placemaking.  As they put it:

[A] comprehension of arts clusters requires specificity and particular attention to the uniqueness of the type of art and place itself. Targeted local development may be the most important means by which to support the arts, rather than broader federal, state or regional efforts. Distinctions between arts clusters occur at localized level and thus ought to be supported as such.

Second, the study notes the benefits that flow from better connected arts and innovation clusters. “While many of the variables linked to arts clusters are incredibly place specific,” they write, ”the arts are linked to broad measures of innovation and development … suggesting the arts can play a larger role in economic development irrespective of metro size or geographic boundaries of city and neighborhood.

Ultimately, the study notes that while arts are not a silver bullet for cities, their role in urban economic development is, in the authors’ words, “highly underestimated.”

Analytisk kompetens ger högre regionala löner

Richard Florida och hans svenska forskarkollega Charlotta Mellander har nyligen blivit publicerade i ansedda Journal of Economic Geography med artikeln ”Cities, skills and wages”. Den beskriver forskningsresultat kring sambandet yrkesrelaterade kompetenser och regionala lönenivåer.

”This research examines the effect of skills in cities on regional wages. We use cluster analysis to identify three broad skill types—analytical, social intelligence and physical skills from 87 occupational skills. We examine how each skill contributes to regional wages and how they are related to regional size, using data from 1999 and 2008.

We find that analytical and social intelligence skills have a significant positive effect on regional wages, while physical skills have a negative effect. Analytical skills are also somewhat more closely associated with regional wages than social intelligence skills, after controlling for education, industry, immigration and regional size.”

Analytisk  och social kompetens har enligt studien signifikanta positiva effekter för det regionala löneläget där den största korrelationen funnits för just analytisk yrkeskompetens.

”Furthermore, wage return to analytical and social intelligence skills has increased over time, and the return to physical skills has declined significantly. We also show that larger cities reward analytical and social intelligence skills to a higher degree, whereas smaller cities rely more on physical skills.”

Denna skillnad i löneutveckling har ökat över tiden och för yrken som huvudsakligen kräver fysisk kompetens (förtrogenhetskunskap) är minskningen betydande. Skribenternas forskning visar också att större städer belönar analytisk och social kompetens i högre utsträckning till skillnad mot mindre städer där yrkeslivet i högre grad förlitar sig på förtrogenhetskunskaper.

Nedan länkat till artikeln som dock är avgiftsbelagd. Ska själv se om jag genom biblioteket kan beställa artikeln utan kostnad.

Cities, skills and wages

Kreativa näringar i fokus vid platsutveckling

A Creative Economy Green Paper for the Nordic Region

 

Dr. Tom Flemings rapport från 2007 erbjuder fortfarande en hel del matnyttigt för kommuner som önskar satsa på den kreativa näringen för att nå framgång i konkurrens om skatteintäkter från boende, konsumtionsintäkter från besökare och arbetstillfällen från verksamhetsetableringar.

Forskaren Richard Florida har visat att starka samband finns mellan andelen av invånare sysselsatta i kreativa näringar och den lokala/regionala ekonomins utveckling där hög andel kreativt sysselsatta ger hög tillväxt, högre snittlöner, fler innovationer mm. Omvänt gäller att liten andel verksamma i kreativa näringar ger sämre förutsättningar.

Det är viktigt att veta att Floridas avgränsning avseende kreativa yrken inte är begränsad till det vi kanske vanligen tänker oss såsom konstnärer, artister, skådespelare och arkitekter utan inbegriper alla yrkesroller med stor eller icke obetydlig möjlighet att själv planera och utföra sitt arbete efter egna tankar.

Dr. Flemings definition av kreativa näringar känns i rapporten snävare och avser i huvudsak kulturell verksamhet men med stark koppling till turism.

Today, the availability and quality of the local cultural resources and offer can determine whether or not people think their area is a ‘good place to live’. This is why culture and creativity is increasingly associated with quality of life. Increasingly, place-making strategies focus on their cultural offer and on the presence of  cultural infrastructure and a dynamic Creative Industries sector. This means that by helping to create positive images, vibrancy and distinctiveness, the Creative Industries sector has a direct impact on inward investment and the attraction/retention of skilled ‘knowledge workers’.

Local approaches to creativity-planning are very common in the Nordic Region, with longheld investment in cultural infrastructure extended to building ‘creative places’.

…with more and more places exploring the ‘creativity dividend’ without a serious engagement with their creative assets or potential. A more
considered approach is required that supports the creative potential of a place without burdening the Creative Industries with the sole responsibility of resolving every economic or social issue.

The Creative Industries need to be positioned as part of a series of interdependencies that contribute to effective creative place-making.             These include high quality cultural infrastructure that encourages the co-development of innovation and creativity, a distinctive
and open public realm, and an emphasis on cultural tourism.

…cultural planning tools lever the value-adding role of creativity (such as to cultural tourism agendas, through convergence, and via design), and are crucial for a successful and sustainable Creative Industries sector. 

IBM visar vägen för stadsutveckling

 

 

Smarter cities for smarter growth

IBM skriver i ambitiöst whitepaper om vad som avgör städers framgång i jakten på att attrahera talang. Human kapital bestående av välutbildade, kreativa och innovativa människor som är förutsättning för ekonomier som i allt större utsträckning består av privat tjänsteproduktion med en krympande offentlig sektor och dito industri. Även de sistnämnda sektorerna blir allt mer kunskapsintensiva och förstärker behovet ytterligare.

Richard Floridas forskning om den ”kreativa klassen” och andra fastslagna trender stödjer tesen om att städer måste konkurrera om vad Florida benämner 3T: Talang, Teknik & Tolerans. Det finns alltså stark koppling mellan städer och regioners ekonomiska framgång och förekomsten av ett starkt human kapital(välutbildade), teknikkluster(företag/forskning inom IT, Biokemi, Energi och annan teknik i framkant) samt ett tolerant samhällsklimat. Med det senare avses förekomsten av en mångfald bland stadens medborgare; åldersmässigt, kulturellt, värderingsmässigt etc samt hög acceptans för normavvikande livsstil.

Denna dragkamp mellan städer om talang ställer fokus på att städernas administration fungerar effektivt. IBM har tjänster för att med IT effektivisera många kommunala ansvarsområden(kollektivtrafik, renhållning, VA, skola, omsorg mm) och därav deras engagemang i ämnet.

Alla stora hård- & mjukvaruaktörer såsom HP, Microsoft, Oracle mfl involverar sig nu i stadsutvecklingsprocessen under begreppet ”smart cities”.