Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen

Samverkan och medborgardialog är verkligen högaktuella ämnen. I hållbarhet utveckling finns en tydlig förväntan, ja rent av ett krav, på att boende och användare engageras och involveras.

Efter det som hänt i Husby med fler orter den senaste tiden kommer än större fokus ligga på hur vi stärker de sociala banden, motverkar uppgivenhet, våld och vandalisering.

I sådana insatser är medborgardialog och olika former av medverkan i planering och genomförande av åtgärdsprogram helt centralt för framgång.

Nedan länk leder till artikel om hur man arbetar i Alby.

 

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen.

Annons

Medborgarengagemang i en tid av livslång egocentrering

I England är diskussionen om lokalt inflytande över utvecklingen livkraftig. En ny lag som ska ge större självständighet till de mindre, lokala förvaltningsenheterna håller på att genomdrivas.

”The localism bill will change the relationship between central and local government. Under the bill, councils will be given a ”general power of competence”, legal shorthand for cutting central government’s leash once and for all.They will alos have restored their ability to act independently for the benefit of their communities.”

”Frontrunners across the country are already testing neighbourhood planning. People make the best decisions about things that have a personal impact on them. Local ownership of local planning, the local economy and local services adds up to local energy, local ingenuity and local ambition. It’s a new era where people don’t simply have to take what the government dictates.”

I Sverige har våra kommuner ett stort mått av självbestämmande gentemot staten. Alltså borde möjligheterna till lokalt anpassade lösningar på unika behov vara goda. Kanske tar medborgarna generellt denna möjlighet att påverka för given och blir därför passiv. Gnäll och missnöje med sakernas tillstånd stannar vid just det och i ett fåtal fall en insändare i den lokala tidningen.

Självklart finns engagerade medborgare som lägger ned tid och engagemang men ingen kan påstå att de utgör en majoritet av befolkningen.

Tidsbrist anger vissa som orsak trots att det troligtvis aldrig under människans historia funnits mer fritid än nu. Uppmärksamhet(eng ”Attention) lär vara den nya bristvaran. Med allt fler källor till förströelse blir dragkampen om människors uppmärksamhet den stora utmaningen för medborgardrivna aktiviteter. Det är inte bara en kamp om människors vakna fritid, utan också om deras tankeverksamhet och engagemang.

Förströelse ger ofta omedelbar behovstillfredsställelse(eng ”Instant gratification”), man gillar helt enkelt att se på TV, spelar spel, kolla Facebook eller annan aktivitet som kräver liten insats men ger upplevelsemässigt(spänning, humor, igenkänning) något i utbyte.

Arbete med att förändra och påverka saker i sin livsmiljö man finner otillfredsställande ger sällan snabba resultat. Om och när önskad förändring sker följer en tillfredsställelse som därmed är fördröjd(eng ”Delayed gratification”) och det krävs mognad att orka arbete för mål som ligger framåt i tiden.

Mognad, att bli vuxen, har blivit ett skällsord i vår tid. En allmänt omfamnad ungdomskult gör att media i rubriker försäkrar att ”40 är det nya 30” och alla är grabbar och tjejer långt upp pensionsåldern. Med dessa ideal övergår barn- & ungdomsårens egocentrering aldrig i en personlig mognad när fokus skiftar till först partner, barn och sedan till samhället och världen i stort.

Många ideella organisationer upplever ökande svårigheter att förmå människor att engagera sig som volontärer eller i styrelsearbete.  Medlemsantal sjunker och många medlemmar deltar heller inte aktivt i verksamheten.

Ska vi få samhällen som är utformade som dess medborgare önskar krävs att vi klarar att arbeta uthålligt mot dessa mål. Att kommunicera engagerande visioner är en viktig del i utmaningen att vinna kampen om uppmärksamhet. Att anpassa formerna för arbetet mot dessa mål till nutidsmänniskans jakt på omedelbar behovstillfredsställelse ställer krav på gamla och nya organisationer.

Sociala medier kan komplettera de fysiska möten som krävs i arbetet mot målen varför ökad kunskap om dessa måste erhållas i många existerande verksamheter.

 

Länk till omnämnd artikel:

Baroness Hanham: localism isn\’t new, but it is important

 

 

 

Charette-samråd på franska!

Marknadsföringsgurun Seth Godin nämnde nyligen i sin blogg begreppet charette. En länk till Wikipedia bjöd en spännande beskrivning av tänkbar härkomst och samt innebörd för ett begrepp med potential att bli ett buzz word(modeord).

Arkitekturstuderande i 1800-talets Paris kunde ses frenetiskt jobba på sina projekt på väg i vagn(en Charrette) in i det sista inför inlämning på skola. Begreppet kom att i arkitektkretsar stå för intensivt arbete in i det sista inför deadline.

Politiker och andra makthavare i 1600-, 1700- och 1800-talets Europa samordnade längre resor mellan städer så att tiden kunde nyttjas åt förhandlingar för att nå lösningar på uppkomna problem.

I nutid används begreppet i engelskspråkiga länder för teknik som används vid samråd i ”urban planning”, dvs stads- och transportsystemsplanering.

Tekniken innebär vanligtvis intensiva, även flerdagliga, möten mellan kommunala företrädare, utvecklare och allmänhet. Målsättningen är att tidigt i planeringen få en allsidig genomlysning från en mångfald av intressenter. Framgångsrika charetter strävar efter att lösningar ska ägas gemensamt och söker mildra de känslor av konfrontation som ofta finns mellan allmänhet och utvecklare.

Medverkande från allmänheten är inte nödvändigtvis representativ för invånarna eller har mandat från dessa utan är engagerade och har hörsammat uppmaningen att delta. Dessa representanter får information tidigt om planeringsprocessen för reell delaktighet.

Målsättningen för utvecklare och kommunföreträdare är givetvis att processen ska löpa mer friktionsfritt samtidigt som man efterlever juridiska krav på samråd och medborgarinflytande.