Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen

Samverkan och medborgardialog är verkligen högaktuella ämnen. I hållbarhet utveckling finns en tydlig förväntan, ja rent av ett krav, på att boende och användare engageras och involveras.

Efter det som hänt i Husby med fler orter den senaste tiden kommer än större fokus ligga på hur vi stärker de sociala banden, motverkar uppgivenhet, våld och vandalisering.

I sådana insatser är medborgardialog och olika former av medverkan i planering och genomförande av åtgärdsprogram helt centralt för framgång.

Nedan länk leder till artikel om hur man arbetar i Alby.

 

Boende involveras i upprustningen av miljonprogrammen.

FHI Sustainable Development Toolkit

Kort redogörelse(2 A4, nås på nedan länk) för ett system, eller verktyg, för hållbar platsutveckling från Florida House Institute kallat Sustainable Development Toolkit. Nedan nämns GIS vilket står för Geografiska Informationssystem och är kraftfull användning av digitala kartor länkade till stora källor geografiskt kopplad information. Man kan därmed visualisera olika aspekter för enklare förståelse av planerade åtgärders inverkan på vald faktor(ekologisk, ekonomisk, social).

Ett viktigt fokus verkar vara medborgarmedverkan samt samverkan över organisatoriska gränser för långsiktigt hållbara beslut i hög samförstånd mellan inblandade intressenter.

For the last several years FHI has been engaged with a new community of practice evolving around comprehensive, vision -centered, place-based planning and community development.

The Sustainable Development Tool Kit is a set of collaborative processes to support vision based planning and community development that have resulted from our work in communities.       They work in conjunction with GIS and place based planning and decisionsupport tools to aid communities in developing and implementing consensus-driven sustainable development. 

 

Samverkan för platsutveckling stärker sociala kitet

Bra, tredelat gästblogginlägg från unge och välutbildade Barett Steenrod  på högintressanta Strong Towns där han systematiskt går igenom vad s k micro cities(orter som faller mellan storstäder och ren landsbygd) kan göra kring place making.

”There are a number of best practices/principles that appeared to be most important, as I found them to show up with regularity in my research. 

The identification of assets and conversion of liabilities into assets is very important. 

Focusing on improving the quality of life for residents and visitors is important, as is growing the social network of a city. 

Starting small with events or initiatives and growing them into larger affairs is also key. 

Lastly, an investment of infrastructure is also considered important, and in some situations, critical for the success of some programs. ”

Steenrod skriver om betydelsen att identifiera stadens tillgångar i stadsrummet och även dess brister eller outnyttjade resurser för att kunna vända även dessa till tillgångar.

Det sociala nätverket stärks genom evenemang där skilda grupper samverkar och nya kontaktvägar uppstår. I andra delen pekar han just möjligheterna att stärka det sociala nätverken, eller det sociala kapitalet som vissa kallar det, om individer och grupper kan förmås enas kring ett framgångsrikt genomförande av en aktivitet.

”Even if a group of people have sincerely held legitimate differences based on ideology, they should still be able to work together for the purpose of creating something that is fun and independent of ideology. 

Someone who is left-of-left politically may find it hard to agree with someone who is right-of-right, but if these two people are paired together as volunteers to insure the success of the registration table at their community’s First Annual Gus Macker Tournament, as mature adults, they should be able to work together successfully. 

I believe this because each person will understand that the outcome of the event depends on their willingness to put the success of the event ahead of personal grievances over ideology. 

The power of creating programs and events in one’s community is that the collaboration that is required of individuals by the event serves as the basis for helping a community grow its social network. 

The stronger the social network of a community, the easier it becomes for a community to cast a vision for itself and then go and make the vision a reality.”

The Micro City Beautiful: Programming Drives Investment (Part 1) – Strong Towns Blog – Strong Towns.

Rätt organisationer och personer för framgångsrik samverkan

Sverige är ett föreningstätt land även om allt fler beklagar unga människors tilltagande ovilja att organisera sig. Många röster höjs också såväl i Sverige som andra länder i västvärlden om behovet av nya lösningar för att upprätthålla den välfärd vi kommit ta för given.

En allt mer åldrande befolkning med tillhörande vård och omsorgsbehov ska bekostas med skatteintäkter från färre i arbetsför ålder. Att våra ekonomier dessutom inte lyckas skapa arbetstillfällen för de som står till arbetsmarknadens förfogande spär på problemen från två håll, uteblivna skatteintäkter och behov av skattefinansierade transfereringar(läs bidrag) och arbetsmarknadsåtgärder.

Sedan 2008 är vi inne i en lågkonjunktur men vissa hävdar att problemen är mer strukturella än konjunkturmässiga. I Dagens Nyheter(120514) skriver amerikanske journalisten David Brooks i en översatt artikel tidigare publicerad i New York Times under rubriken ”Modellen är trasig-allt är ur led”. Han anser att globaliseringen och den teknologiska utvecklingen ger hypereffektiva globala företag med lägre behov av arbetskraft. Arbetslösheten ökar därmed när dessa vältrimmade företag konkurrerar ut lokal, arbetsintensiv verksamhet. Han skriver att ”..,topplönerna rusar i höjden medan lönerna på lägre kompetensnivå stagnerar, mitten urholkas och ojämlikheten tilltar.”

En annan intressant röst i denna debatt som skänker överskådlig bakgrundsfakta är  Chris Martenson och hans bok ”Crash Course”. (För den som snabbt vill tillägna sig innehållet är dessa videoföreläsningar i 6 delar om totalt 45 minuter utmärkta.)

Jag bevakar området hållbar utveckling med särskilt fokus på effekterna för regioner, städer och landsbygd. Man ser då många tecken från skilda branscher hur såväl företag, organisationer, nationella och överstatliga institutioner bekräftar bilden av att framtiden, även den i närtid, inte kommer likna något av det vi kommit att vänja oss vid.

Det är ganska talande för tidsandan när multinationella Coca-Cola som medlem av Hagainitiativet   i debattartikel efterfrågar betydligt offensivare klimatpolitik från Alliansregeringen.

Man kan nog ganska säkert sluta sig till att ”tredje sektorn” kommer att få betydligt större ansvar och uppgifter i framtiden för verksamheter kring vårt sociala skyddsnät i välfärdssamhället som det offentliga traditionellt ombesörjt.

I England har regeringen ”sålt in” detta med sin vision kring Big Society som lyfter fram möjligheten för lokala initiativ och omfördelning av statliga medel till lokal förvaltning. En del kommentatorer ser möjligheter andra säger sig vädra nedskärningar och nedmontering av välfärdsstaten. Oavsett hållning kommer starkare samverkan mellan privat näringsliv, offentliga institutioner(lokala, nationella och EU) och ”tredje sektorn” att krävas framöver.

Triple Helix är ett begrepp för sådan organisationsövergripande samverkan mellan aktörer från olika sektorer i samhället där dock forskning är en utmärkande komponent som inte alltid kan vara representerat i alla samverkanskonstellationer.

Andra samverkansformer är Public Private Partnership (PPP eller Offentlig-privat samverkan, OPS) som betecknar en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, vanligen sjukhus, motorväg eller annan infrastrukturinvestering. Man kan säga att inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag utan även finansiering och eventuellt drift.

I den något mindre skalan än vad som oftast gäller för PPP/OPS finns många exempel på Business Improvement District(BID) i stadsmiljöer med behov av insatser som föreslås, beslutas och bekostas gemensamt av näringsidkare inom avgränsat område där offentliga medel kan ingå i spektrat 0-100%.

Region- och landsbygdsutveckling har ju också sina program för att i samverkan mellan näringsliv, civilsamhälle och kommun, EU och en mångfald av organisationer förbättra framtidsutsikterna i en tid av ständigt ökande urbanisering.

Forskaren Jim Collins slog fast i sin uppmärksammade bok ”Good to Great” att framgångsrika organisationer hade vissa gemensamma värderingar. När de tog tag i stora utmaningar så arbetade dess ledning efter devisen ”först vem, sedan vad, därefter hur”. Framgångsrikt arbete i samverkan(oavsett om det är inom eller över organisatoriska gränser) börjar med att fastställa vem eller snarar vilka som ska medverka.

För att väsentliga samhälliga utmaningar såväl lokalt, nationellt som globalt ska kunna adresseras med den kraft som krävs måste således rätt organisationer och rätt personer ingå i denna samverkan.

Såsom jag nämner i inledningen saknar idag många etablerade organisationer attraktionskraft på dagens unga. Att vid samverkan förlita sig på medverkan från historiskt vitala aktörer är ofta inte framtidsorienterat. Många företrädare i etablerade bransch- och intresseorganisationer saknar passionen och prestigelösheten som innovativ samverkan kräver.

Inventera istället fora där unga människor förmedlar sina tankar kring framtiden och välj passion och vilja framför hög social status hos de som ska koordinera samverkansinsatser.

Samproduktion- ett ledmotiv för 2012

Julian Dobson skriver intressant på brittiska Urban Pollinators hemsida om trenden och behovet av samproduktion mellan intressegrupper för att bättre tillgodose sociala behov i samhället. Inlägget i sin helhet kan läsas här

”For the uninitiated, co-production is the idea of ‘delivering public services in an equal and reciprocal relationship between professionals, people using services, their families and their neighbourhoods’. The thesis is that services are better in quality and in value (including value for money) when the recipients are also the creators, designing and delivering services tailored to the needs that they can uniquely understand.”

Dobson menar att det inte bör vara spariver som vägleder arbetet med att öka medborgarinvolvering i lösningar för välfärdsbehov. Istället bör målet vara att skapa uthålliga samhällen med ett starkt socialt kitt.

”So we need to return to and expand that broader vision of co-production …. That means breaking out of the public service corral and understanding that what is on offer is a different way of thinking about the places we live in and the way we do business there, not just a sociopolitical fix.”

”If the vision of co-production is one in which all share in creating the frameworks and infrastructure for their lives, where we live and how we work must be key elements of that approach. That includes, but goes well beyond, the services provided by central and local government.”

Dobson exemplifierar genom att peka på hur de många stadskärnors vikande handel är ett område som lämpar sig för samproduktion och samverkansinitiativ över intressentgränser. Som tankesmedja bidrog Urban Pollinators med remissförslag till den utredning Mary Portas fick i uppdrag av Premiärminister David Cameron att sammanställa.           Där listas orsaker till stadskärnehandelns(High Street) dramatiska tillbakagång och tänkbara motåtgärder.

”Over the last year the spotlight on the decline and demise of many of our high streets has revealed a major opportunity for the co-production of place. Last June Urban Pollinators coordinated a submission to the Mary Portas review outlining the idea of a ‘21st century agora’ where town centres are defined by their communities, not just by the demands of property owners and retailers.”

En av många idéer Urban Pollinator lämnade och som kom med i den slutgiltiga rapporten var tanken på ”Town Team”. Dessa kan bestå av engagerade representanter från allmänhet, föreningsliv, bransch- & intresseorganisationer likväl som handel, fastighetsägare och lokala politiker och tjänstemän.

Människors behov och önskningar kring den fysiska planeringen i stadsrummet bör enligt förslaget sättas i fokus.             De kommersiella aktörernas intressen får anpassa sig till platsens unika indentitet då ekonomiskt kapital erhålls först när socialt kapital finns. Utan människor ingen marknad!

Starka nationella och globala detaljistkedjor önskar likformighet i sina butikskoncept av såväl stordriftsskäl som tydlig varumärkeskommunikation. Tyvärr medför det risk att stadskärnor blir till förväxling lika och man kan tala om klonstäder som saknar unik själ eller platskänsla.

”Town teams will only ever be as good as their vision and understanding, however. The ideas of co-production can help here: if we see the town centre or high street as belonging to the wider public rather than simply serving their requirements as consumers, we can end up with very different visions of what can be achieved in these spaces.        From space for start-up business to learning centres and voluntary projects, we can reinvigorate high streets with ideas and projects that spark social and business relationships. That means moving from community consultation to community-led design.”

Det lokala styret såsom kommunalpolitiker och tjänstemän i Sverige bör då anta rollen av facilitator eller lots i arbetet över intressegränser.

”The concept of co-production weaves together the processes of public agencies and private business with the initiative and agility of community projects, developing forms of dialogue that respect the talents and energy of all rather than pitching parties against each other. This is especially important when it comes to the role of the local authority, which needs to be a facilitator and steward in developing and animating places.”

 

 

Medborgarengagemang i en tid av livslång egocentrering

I England är diskussionen om lokalt inflytande över utvecklingen livkraftig. En ny lag som ska ge större självständighet till de mindre, lokala förvaltningsenheterna håller på att genomdrivas.

”The localism bill will change the relationship between central and local government. Under the bill, councils will be given a ”general power of competence”, legal shorthand for cutting central government’s leash once and for all.They will alos have restored their ability to act independently for the benefit of their communities.”

”Frontrunners across the country are already testing neighbourhood planning. People make the best decisions about things that have a personal impact on them. Local ownership of local planning, the local economy and local services adds up to local energy, local ingenuity and local ambition. It’s a new era where people don’t simply have to take what the government dictates.”

I Sverige har våra kommuner ett stort mått av självbestämmande gentemot staten. Alltså borde möjligheterna till lokalt anpassade lösningar på unika behov vara goda. Kanske tar medborgarna generellt denna möjlighet att påverka för given och blir därför passiv. Gnäll och missnöje med sakernas tillstånd stannar vid just det och i ett fåtal fall en insändare i den lokala tidningen.

Självklart finns engagerade medborgare som lägger ned tid och engagemang men ingen kan påstå att de utgör en majoritet av befolkningen.

Tidsbrist anger vissa som orsak trots att det troligtvis aldrig under människans historia funnits mer fritid än nu. Uppmärksamhet(eng ”Attention) lär vara den nya bristvaran. Med allt fler källor till förströelse blir dragkampen om människors uppmärksamhet den stora utmaningen för medborgardrivna aktiviteter. Det är inte bara en kamp om människors vakna fritid, utan också om deras tankeverksamhet och engagemang.

Förströelse ger ofta omedelbar behovstillfredsställelse(eng ”Instant gratification”), man gillar helt enkelt att se på TV, spelar spel, kolla Facebook eller annan aktivitet som kräver liten insats men ger upplevelsemässigt(spänning, humor, igenkänning) något i utbyte.

Arbete med att förändra och påverka saker i sin livsmiljö man finner otillfredsställande ger sällan snabba resultat. Om och när önskad förändring sker följer en tillfredsställelse som därmed är fördröjd(eng ”Delayed gratification”) och det krävs mognad att orka arbete för mål som ligger framåt i tiden.

Mognad, att bli vuxen, har blivit ett skällsord i vår tid. En allmänt omfamnad ungdomskult gör att media i rubriker försäkrar att ”40 är det nya 30” och alla är grabbar och tjejer långt upp pensionsåldern. Med dessa ideal övergår barn- & ungdomsårens egocentrering aldrig i en personlig mognad när fokus skiftar till först partner, barn och sedan till samhället och världen i stort.

Många ideella organisationer upplever ökande svårigheter att förmå människor att engagera sig som volontärer eller i styrelsearbete.  Medlemsantal sjunker och många medlemmar deltar heller inte aktivt i verksamheten.

Ska vi få samhällen som är utformade som dess medborgare önskar krävs att vi klarar att arbeta uthålligt mot dessa mål. Att kommunicera engagerande visioner är en viktig del i utmaningen att vinna kampen om uppmärksamhet. Att anpassa formerna för arbetet mot dessa mål till nutidsmänniskans jakt på omedelbar behovstillfredsställelse ställer krav på gamla och nya organisationer.

Sociala medier kan komplettera de fysiska möten som krävs i arbetet mot målen varför ökad kunskap om dessa måste erhållas i många existerande verksamheter.

 

Länk till omnämnd artikel:

Baroness Hanham: localism isn\’t new, but it is important

 

 

 

Relationer över organisationsgränser avgörande för platsutveckling

Ett forskningsprojekt i England om hur utvecklingsarbete för regioner ska bedrivas effektivt betonar starkt förutsättningen av nära relationer och tydliga fora för huvudintressenter, såväl offentliga, privata och den ideella sektorn. Utan nära relationer, ingen utveckling fastställer rapporten.

CLES har i över 20 år forskat, publicerat rapporter och metodstöd samt erbjudit konsultativ hjälp i utvecklingsprocesserna för regional utveckling.

De har bl a medverkat i framtagningen av ”Future City Game” som formellt ägs av British Council och är ett simuleringsspel för stadsutvecklingsprojekt. Hittills har över 100 spel genomförts i en lång rad länder inklusive Sverige.

The Centre for Local Economic Strategies (CLES) has published research setting out its findings on a new way of thinking about local economies in the context of public sector reform, efficiencies and cuts.  The work demonstrates that it is relationships and networks which create the conditions for economic resilience and success.  

The work highlights how the public sector, commercial activity and the big society embraced by the social economy all need to connect and have good relationships within any given locality.  Weak connections and relationships within any given locality would mean a place is poorly equipped to deal with social, economic or environmental shocks and be ill equipped to take advantage of opportunity 

The publication, Productive local economies: creating resilient places, draws on findings of an extensive world research and a two-year programme of activity by CLES covering 15 local authorities.  

In this work, CLES sets out a new approach to doing local economic development in a time of less resource by unpicking the core strengths and weaknesses of the economic relationships.  This work  offers local authorities and Local Enterprise Partnerships a very different strategic economic planning tool.  

Productive local economies: creating resilient places

Ekonomisk hållbar utveckling i Sveriges krympande kommuner

Hållbarhetsbegreppet fick stort genomslag efter den s k Brundtlandkommissionens rapport där man fastslår att ”Hållbar utveckling är sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande (befolkningars) behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.” 

Hållbar utveckling betonar vikten av att beakta ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner vid beslut, s k ”triple bottom line”.

Den ekologiska dimensionen har kanske varit mest framträdande beroende på alarmerande rapporter om växthuseffekter och behovet av att sänka koldioxidutsläppen. Kopplat till detta är givetvis energifrågan och strävan att ersätta fossila bränslen med mer hållbara energislag. På senare tid har biologisk mångfald också kommit att uppmärksammas allt mer som ett område med behov av drastiska åtgärder.

Sociala dimensionen är även den mångskiftande och spänner över hela fältet från fysisk och psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet, integration, jämnställdhet mellan könen mm.

Idag har jag tänkt koncentrera mig på ekonomisk hållbarhet även om andra aspekter givetvis alltid är starkt kopplade. Kanske är det denna dimension som vi talar minst om men ändå har längst erfarenhet av att beakta. Budgetarbete och fördelning av resurser har alltid varit en väsentlig del av kommunal förvaltning och ofta utgör den konkreta kommunala politiken.

Utmaningen för många kommuner i Sverige ligger i negativ befolkningsutveckling, åldrande befolkning där oproportionell andel är äldre och därmed står utanför arbetsmarknaden.

Ett tilltagande behov av äldreomsorg och hälsovård finns också kopplat till denna utveckling.

Trots att pensionärer också bidrar till skatteintäkter är möjligheterna att transferera inkomster mellan generationerna mindre om färre förvärvsarbetande invånare finns att beskatta.

Huvudfrågan blir då: KAN MAN LEVA I SVENSK LANDSBYGD I FRAMTIDEN?

En lång och bestående trend globalt är tilltagande urbanisering, dvs inflyttning till städer. Trots tidigare förhoppningar om att IT-utvecklingen skulle möjliggöra arbete på distans har inte trenden mattats. Allt längre arbetspendling sker i kraft av att de s k ”arbetsmarknadsregionerna” förstoras.

I mer folkrika länder växel städer med allt vidare förorter ihop till megaregioner. Denna utveckling har givetvis inspirerat vid bildandet av formella strukturer för t ex ”Fjärde Storstadsregionen” och ”Öresundsregionen”. Stockholm Business Alliance med 49 kommuner från 7 län anslutna propagerar för att hela Mälardalen utgör Stockholm ur potentiella utländska etablerares perspektiv.

Eller är det så att Stockholm får med sig ängsliga kommuner att bekosta satsningar som främst kommer kärnan till godo?

Pendlingsläge till större regioncentra verkar därmed av betydelse för landsbygdens möjlighet att behålla och attrahera boende. Möjligheten att få arbete eller avsättningsmöjlighet för egen verksamhets varor eller tjänster är inte det ända skälet till behov av närhet till större stad.

Nästan lika viktigt anser nutidsmänniskan att utbud av varor, tjänster, kultur, nöje och fritidsaktiviteter vara. Låt oss heller inte glömma utbildningsmöjligheter som är den enskilt största orsaken till att yngre människor bryter upp från hem- och uppväxtorten för att sällan komma åter.

Vad kan då landsortskommuner göra?

Handel och turism är två branscher som inte bara bägge uppvisar ständig tillväxt de tenderar allt mer att växa ihop. Landsbygden måste satsa på destinationsutveckling som lockar besökare från andra kommuner då den egna köpkraften sällan är särskilt stor och utflödet till regioncentra än mer decimerar det som hamnar hos lokalt näringsliv.

En rad exempel finns på hur väl inarbetad handel med framgång kan förläggas i landsbygd. Handelsaktörer som Lager 157 har t o m gjort det till del av konceptet med sina outlet i Hälleforsnäs, Gällsta, Sågmyra mfl. Vingåker i Sörmland har också lyckats styra trafik till sin kommun genom ett Factory Outlet som dragmagnet.

Handel som dragare kompletteras med fördel med andra upplevelser så att kombinationsbesök stimuleras. Med upplevelser kan avses fritidsinriktad verksamhet som bad och idrottsanläggningar, äventyrsland, kulturcentra och andra verksamheter med stor potentiell målgrupp.

Bland koncept som lämpar sig för underutnyttjade bostads, kontor eller industrilokaler kan nämnas BodaBorg, Busfabriken och science center liknande Tom Tits i Södertälje.

Turneringar, cuper, tävlingar och träningsläger för de större idrotterna kan också vara intressant då angränsande regioncentra ofta har brist på lämpliga faciliteter. Om enkel och billig logi kan ordnas kan landsortsstäder bli ett attraktiv alternativ.

Betydelsen av att skapa strömmar av besökare är större än affärsmöjligheterna för enskilda näringsidkare. Kringhandel och service får värdefullt underlag för sina tjänster.

Ytterligare aspekt är att ju fler som besöker platsen i dessa ärenden ju fler får en personlig relation till bygden som är en förutsättning för överväganden om ytterligare besök, fritids- eller permanentboende och etablering. Undersökningar har visat att etableringsbeslut oftast tas känslomässigt där grundaren eller företagsledaren helt enkelt önskar bo.

Hur gör man sin bygd intressant för handels- och upplevelseaktörer?

Det räcker inte med att fastställa att potential och kommunal vilja finns för etablering. Valmöjligheterna är ju många för tilltänkta etablerare. Finns inte lokalt kapital att tillgå måste man uppvakta tänkbara aktörer med relevant beslutsunderlag.

I syfte att få till information till prospekt men även bättre förståelse för den egna ortens betydelse och roll i den större regionen bör nulägesanalys göras.

Boverket har mall för ortsanalys, ”Lär känna din ort”, som de rekommenderar alla Sveriges kommuner att låta upprätta. I flera nordiska grannländer finns sådan information för varje motsvarighet till våra kommuner.

En handelsutredning kan sedan ligga till grund för en kommunal handelspolicy där man fastställer vilken typ av handel som det finns ytterligare förutsättningar för samt var sådan tillkommande handel med fördel placeras.

För att inte splittra upp de kommunala insatserna bör detta koordineras med befintlig turismsatsning.

Se handel, kommersiell service, besöksnäring och kultur som kopplade näringar. Exempelvis påverkar en bensinstations beslut att konvertera till obemannad automattankning servicenivån för boende och besökare. Tankning kan fortfarande ske men möjligheten till komplementköp av livsmedel och dess inofficiella roll som turistbyrå går förlorat.

När nuläget är kartlagt med styrkor/svagheter och hot/möjligheter väl belysta kan kärnvärden väljas som ska vägleda det vidare arbetet med att ta fram en vision. Visionen ska målande och engagerande beskriva ett eftersträvansvärt framtida läge. Utmanande utan att kännas orealistisk samt öppen för tolkningar och förslag om vad som ryms i visionen.

Samverkan mellan kommun, fastighetsägare, näringsidkare(handel, service, turism, kultur) samt relevanta bransch – och intresseorganisationer är en förutsättning för framgång.

Denna samverkan bör formaliseras i bolagsform där huvudaktörer förbinder sig att långsiktigt bidra med engagemang, tid och pengar. En mindre styrgrupp om ca 6 personer med mandat att ta beslut för de intressenter de företräder ger handlingskraft och korta beslutsvägar. En extern samverkanskoordinator bör leda det operativa arbetet i de arbetsgrupper som krävs för att genomföra beslutade aktiviteter.  Det ger utifrånperspektiv och viss distans till de sociala strukturer som kan finnas. Extern kraft bör personifiera utvecklingsarbetet och visionen och stå över särintressen och annan lojalitet än den mot visionens uppfyllelse.

100 borgmästare kan inte ha fel

Samverkan och tydligt politiskt ledarskap viktigt

Länken leder till kort artikel från Tidningen Recycling kring en internationell workshop i Stockholm 2010. Syftet var att definiera framgångsfaktorer för arbetet med hållbara städer. Den kan läsas i sin helhet nedan och pekar på det viktiga arbetet med att få medborgare engagerade och involverade i processen för att lyckas. Samverkan mellan såväl offentliga som privata aktörer utöver föreningsliv och enskilda invånare påtalas.

Bägge dessa områden vinner på att tillämpa öppna metoder för dialog såsom charrette, open space technology, workshopsserier med inslag av t ex simuleringsspel för att få nyckelaktörer att sitta ned vid samma bord och öppet delge sina tankar. Först då, utan dolda agendor, kan vi förstå varandras referensramar och börja det viktiga arbetet att genom kreativitet, kritisk granskning och konstruktivt handlande finna hållbara lösningar på städernas utmaningar.

Samverkan och tydligt politiskt ledarskap viktigt

2010-10-26

Att få olika sektorer att samverka är den svåraste utmaningen när en hållbar stad ska byggas. Samtidigt är ett tydligt politiskt ledarskap viktigt. Det visade resultatet från en workshop som Delegationen för hållbara städer höll på European Green Capital Conference i Stockholm, där drygt 100 borgmästare och tjänstemän från Europa och övriga världen deltog.

Deltagarna fick bedöma de viktigaste nyckelfaktorerna för sin stad och gav då en tydlig bild av vad som behöver prioriteras och göras i arbetet med att bygga hållbara städer. Integrerad sektorsövergripande planering, spridning av kunskap samt delaktighet och inflytande är tre nyckelområden där röstningen visade att kunskapen är låg i deltagarnas hemstäder.
– Integrerad sektorsövergripande planering är nyckeln till hållbar stadsutveckling. Där har alla städer en uppgift att arbeta vidare med. För att följa upp och utvärdera om stadens utveckling är hållbar, är det också viktigt att använda indikatorer redan på planeringsstadiet och sedan vidare för styrning och uppföljning av hållbarhetsfrågor genom hela processen, säger Ulf Ranhagen, adj. professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och också verksam vid Sweco.
Politiker måste vara modiga och visa vägen med tydligt ledarskap. Lika betydelsefullt är att olika aktörer tar ansvar, är delaktiga och samverkar.
– Bygg staden med hjälp av medborgarna. Prata med folk, de är nära problemen och har bra förslag. Människor känner sig delaktiga och stolta när de blir sedda. Detta ger ringar på vattnet, säger Katarina Pelin, miljödirektör i Malmö stad.
Att få olika aktörer, t ex stadsplanerare, byggföretag och myndigheter att mötas och sätta sig vid samma bord och skapa tillsammans, gör att de själva ökar ambitionsnivån.
– Håll ihop, dela med er av kunskapen och sätt igång att jobba, fortsätter Katarina Pelin.
Avslutningsvis poängterade Peter Örn, ordförande för Delegationen för hållbara städer, vikten av samarbete med näringslivet, frivillig-organisationerna på alla nivåer i staden.
– Politikerna har en uppgift här. Formulera visionerna och ta ledningen, säger Peter Örn.

Smart growth principles, part 1

Encourage Community and Stakeholder Collaboration

Growth can create great places to live, work and play—if it responds to a community’s own sense of how and where it wants to grow. Communities have different needs and will emphasize some smart growth principles over others: those with robust economic growth may need to improve housing choices; others that have suffered from disinvestment may emphasize infill development; newer communities with separated uses may be looking for the sense of place provided by mixed-use town centers; and still others with poor air quality may seek relief by offering transportation choices. The common thread among all, however, is that the needs of every community and the programs to address them are best defined by the people who live and work there.

Citizen participation can be time-consuming, frustrating and expensive, but encouraging community and stakeholder collaboration can lead to creative, speedy resolution of development issues and greater community understanding of the importance of good planning and investment. Smart Growth plans and policies developed without strong citizen involvement will at best not have staying power; at worst, they will be used to create unhealthy, undesirable communities. When people feel left out of important decisions, they will be less likely to become engaged when tough decisions need to be made. Involving the community early and often in the planning process vastly improves public support for smart growth and often leads to innovative strategies that fit the unique needs of each community.

Källa(Smart Growth Online, http://www.smartgrowth.org)