Vad innebär stadskärneutveckling?

AMCV, Belgiens motsvarighet till vår Föreningen Svenska Stadskärnor, förklarar på sin hemsida vad strukturerat stadskärnearbete innebär.

WHAT IS TOWN CENTRE MANAGEMENT?

Print
Nowadays, town centres are regarded as being one of the key elements of sustainable development for the 21st century.

The challenge that has to be addressed is twofold: attracting new inhabitants whose needs in terms of living environment can no longer be answered and developing a lasting form of economic activity. In order to rise to these challenges, town centres must implement active reinvestment policies allowing the reestablishment of favourable social and economic development environments, while at the same time managing urban space collectively.

 

The aim is to help players recognise that they have a mutual interest in collaborating by encouraging positive effects throughout the entire town centre.

 

Every town centre is unique: this is why Town Centre Management supports the development of partnerships that reflect the reality out in the field and works with groups that are the most appropriate to promote its development.

 

The general operational structure, the work methods and the underpinning philosophy remain identical.

 

Annonser

Förtätning framgångsfaktor för växande städer

Förtätningar i en urban region

Nya förtätningar uppstår efter nya transportleder och nya korsningspunkter mellan transportleder. När de uppstår har de en attraktionskraft som drar till sig nya förtätningar. Förtätningsmönstret följer de transportleder som finns. En ny urban region växer fram ur tillkomsten av nya förtätningar och i viss mån intill redan etablerade förtätningar. Varje centras närhet till andra förtätningar avgör lokaliseringens lönsamhet.

Kommuner i stadsregioner växer

Det finns en koppling mellan stadsstorlek och regionstorlek. Tillväxt återspeglar attraktivitet. Där fler vill vara i regionen än vad det i varje ögonblick finns plats för, är en attraktiv region. Stadsregioner som är attraktiva och där ekonomin växer har mer tjänster och aktiviteter än andra regioner.

Sammanfattningsvis kan sägas att:

• Många kärnkommuner i medelstora städer växer
• En regions attraktivitet relateras till kärnstaden och dess centrums mångfald
• Konsumtionsmångfald är upplevelserikedom
• Mångfald av arbetstillfällen och arbetsutbud

Mångfald skapas enklast där förtätningen är störst

Mångfald som gäller företagens möjlighet att få arbetskraft, företagstjänster, konsumtionsmångfald och upplevelserikedomen i stadskärnan. Detta bärs inte bara upp i den centrala delen, utan i sammanfattningarna av vad alla förtätningar har att erbjuda som är regionens totala täthet. Varje förtätning drar fördel av mångfald i varje annan förtätning som finns i varje kärnstad.

Kärnstaden drar i sin tur nytta av sitt omland. En medelstor stad växer på omlandets bekostnad. Stadsregioner som växer gör det för att företagets tjänster växer. Varje boendeförtätningsplats bestäms också av lägets tillgänglighet av den upplevelse som stadsregionen erbjuder. Tillgängligheten reagerar på om det blir tidsfördröjning i systemet, då sjunker tillgängligheten.

(Börje Johansson, professor på Internationella Handelshögskolan i Jönköping inledde som första talare på Nordic Urban Forum 2008. Börje talade om staden som en fraktal struktur av förtätningar. Fraktalen står för att vi kan titta på staden ur olika vinklar.)

Prestigefullt internationellt pris till Malmö Citysamverkan

Jag hade planer på att besöka den stora konferensen i London tidigare i juni men fick välja bort detta. Malmö fanns dock representerat och kom hem med fint pris. Nedan text saxat från Fastighetsägarna.

Malmö Citysamverkan firar 15-årsjubileum och lagom till jubileet fick Pia Sandin, VD för Malmö Citysamverkan, ta emot den internationella utmärkelsen, ATCM Partnership of the year. Ett mycket prestigefullt pris som delades ut i London på en världskongress i stadskärneutveckling.

-Vi fick priset för att vi bland annat har ett utvecklat och gott samarbete mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv som gynnar alla parter, berättar Pia Sandin.

Något, som enligt juryn har resulterat i en stadskärna av världsklass.

-Priset betyder givetvis mycket som uppmuntran och bekräftelse på vårt arbete i Citysamverkan. Vårt samarbete med Malmö Stad, fastighetsägare och handlare fungerar verkligen bra och givetvis hoppas vi på att ett sådant här pris sätter Malmö på världskartan, lockar hit människor och att det i sin tur gynnar handeln och näringslivet. Att delta på en sådan här stor kongress ger också inspiration att fortsätta utvecklas, säger Pia.

Malmös stadsträdgårdsmästare, Gunnar Eriksson, var som ende svensk inbjuden att delta som föredragshållare på kongressen

Så här löd juryns uttalande:
Malmö Citysamverkan is a fantastic best practice example in city centre development. It has great strength of involvement from both the private and public sectors and boasts a wide remit of achievements. The effect of the work proves this is a truly worthwhile investment for all partners and has resulted in a city centre of world class standard.

Fakta
Kongressen hölls den 16-19 juni i London. Kongressen besöktes av ca 400 delegater från alla världsdelar. Dagarna hade fokus på People, Place, Partnership och Policy och innehöll ett digert program om allt från hållbart byggande till sociala medier.En världskongress hålls vart tredje år. Förra gången var 2007 i New York och nästa gång är i Montreal 2013. Det är första gånger på ca 10 år som kongressen har hållit i Europa.

Charette-samråd på franska!

Marknadsföringsgurun Seth Godin nämnde nyligen i sin blogg begreppet charette. En länk till Wikipedia bjöd en spännande beskrivning av tänkbar härkomst och samt innebörd för ett begrepp med potential att bli ett buzz word(modeord).

Arkitekturstuderande i 1800-talets Paris kunde ses frenetiskt jobba på sina projekt på väg i vagn(en Charrette) in i det sista inför inlämning på skola. Begreppet kom att i arkitektkretsar stå för intensivt arbete in i det sista inför deadline.

Politiker och andra makthavare i 1600-, 1700- och 1800-talets Europa samordnade längre resor mellan städer så att tiden kunde nyttjas åt förhandlingar för att nå lösningar på uppkomna problem.

I nutid används begreppet i engelskspråkiga länder för teknik som används vid samråd i ”urban planning”, dvs stads- och transportsystemsplanering.

Tekniken innebär vanligtvis intensiva, även flerdagliga, möten mellan kommunala företrädare, utvecklare och allmänhet. Målsättningen är att tidigt i planeringen få en allsidig genomlysning från en mångfald av intressenter. Framgångsrika charetter strävar efter att lösningar ska ägas gemensamt och söker mildra de känslor av konfrontation som ofta finns mellan allmänhet och utvecklare.

Medverkande från allmänheten är inte nödvändigtvis representativ för invånarna eller har mandat från dessa utan är engagerade och har hörsammat uppmaningen att delta. Dessa representanter får information tidigt om planeringsprocessen för reell delaktighet.

Målsättningen för utvecklare och kommunföreträdare är givetvis att processen ska löpa mer friktionsfritt samtidigt som man efterlever juridiska krav på samråd och medborgarinflytande.

Kommunikation centralt vid stadskärneutveckling!

Kommunikationens roll i samverkansorganisation

Vid stadskärneutveckling krävs samverkan mellan huvudintressenterna kommun, fastighetsägare och näringsidkare. Samverkansorganisation måste upprätta och befästa såväl ideologiskt som kontextuellt ledarskap för utvecklingsarbetet.

Det ideologiska ledarskapet avser att personifiera den visionen som vägleder utvecklingsarbetet. En eldsjäl som blir ambassadör för visionen och tydlig portalfigur för media att hänga upp sin rapportering kring.

Det kontextuella ledarskapet som samverkansorganisationen ska nå genom kommunikation avser arbetet med att befästa organisationens status i nätverket av intressenter som överordnande i utvecklingsfrågor i stadskärnan. Man ska också verka för förhöjd kommunikationskompetens hos alla nätverksintressenter samt föra in nya impulser och kompetens från t ex forskningsfronten för att motverka ev spårtänkande.

Därför är handeln på Öster svag!

Handeln i Nyköpings stadskärna ligger historiskt utmed gamla Riksettan, dvs Östra- och Västra Storgatan. En centrumvandring, dvs förflyttning av handelns tyngdpunkt, har genom åren stjälpt den jämnvikt som tidigare fanns mellan Öster och Väster.

Med gågatan och galleriornas etablering på Väster blev Öster ofrånkomligen ett B-eller C-stråk.

Bilderna i galleriet visar på problem med Öster som handelsplats(mobilkamera, ursäkta kvalitet). Handel föder handel och viktiga begrepp är ”god granne”, kluster och stråk. Utan samordning och gemensam vision tynar handelsplatsen bort och en nedåtgående spiral börjar. Lägre besöksantal ger sämre omsättning för handlarna, hyresförmågan sjunker, vakanserna ökar och fastighetsägare som inte fonderat pengar blir ovilliga att satsa på att uppgradera sina butikslokaler, marknadsföra området och blir mindre nogräknade med hyresgäster vid vakans.

Åtgärdsförslag

Fastighetsägare med butikslokaler på Öster måste träffas! Detta kan ske i Fastighetsägarna Ost regi och diskussion om hur gemensam syn på ”handelsdestinationen” Öster nås. Förståelse för betydelsen av butiksmix, stråk- och klusterbildningar måste erhållas eventuellt m h a Svensk Handel.

Fastighetsägarna måste ta sitt ansvar för Östers profil vid vakanser och söka rätt hyresgäst, göra nödvändiga uppgraderingar av lokalerna vid behov samt införa s k cityklausul i sina kontrakt. Cityklausul innebär att hyresgäst för butiks- eller servicenäringslokal förpliktar sig att vara medlem i den lokala köpmannaföreningen, i Nyköpings fall Centrumföreningen(om inte lokal organisation för Öster skapas).

Man kan också överväga överenskommelse med Nyköping Kommun om upprättande av BID(Business Improvement District) för Öster där förslag om förbättringsåtgärder(säkerhet, renhållning, fysisk förändring, marknadsföring, event) genom omröstning fastställs och alla intressenter solidariskt inom fastslaget område medverkar finansiellt enligt beslutade fördelningsnycklar vid majoritetsbeslut. Detta påskyndar förändringsarbetet då passiva hyresgäster(och hyresvärdar?) utan intresse av att utveckla handelsdestinationen väljer billigare lägen för sin verksamhet.

För att realisera den möjligheten till ökad omsättning för handeln i området, ökad hyresförmåga och höjda fastighetsvärden krävs samverkan. Denna samverkan kräver processledare som ej representerar vare sig kommun, fastighetsägare eller handlare, dvs en oberoende processledare.

Nyköping behöver en samverkansorganisation i form av gemensamägt bolad eller ekonomisk förening med representation och delfinansiering från kommun, fastighetsägare och näringsidkare inom handel och besöksintensiv servicenäring(genom Centrumföreningen). Denna organisation måste ha minst en heltidsanställd centrumutvecklare.

Fokus på den hållbara, förtätade staden!

Den sociala statusen spelar stor roll för vad som gör en viss plats mer attraktiv än en annan. Även skolor med gott rykta har blivit viktigt när vi söker ny bostad.

— Bra skolor har mycket hög attraktionskraft. I Lomma har man till och med marknadsfört sig som årets skolkommun fastän man skulle kunna föra fram närheten till havet.

Ytterligare en avgörande faktor är vårt behov av ett historiskt sammanhang. Den historiska staden med sina många lager av bebyggelse lockar.

— Vi stadsbyggare ser i dag den stora utmaningen i att förtäta, göra kompaktare och förfina redan befintliga miljöer. Det gäller överallt från Rydebäck till kärnan i våra städer över hela världen. Och vi gör det ur ett hållbarhetsperspektiv, på jakt efter den goda lösningen för att få ner energikostnaderna.

Universitetslektorn i stadsbyggnad vid Arkitektskolan i Lund, Peter Siöström intervjuad i HD 26/1 2010.

SPP och KF Fastigheter bildar gemensamt fastighetsbolag

Hållbarhetsbegreppet allt mer använt

Nedan klipp från notis kring ny satsning på klimatsmarta handelsfastigheter belyser hur hållbarhetsbegreppet vinner terräng. Fortfarande är fokus mest på ekologi med klimatfrågan konstant aktuell. Jag tror att de andra två faktorerna, social och ekonomisk hållbarhet succesivt kommer få allt större utrymme i nyhetsrapporteringen.

”Handelsbodarna i Sverige Fastighets AB:s vision är att projektera, bygga och äga Sveriges mest hållbara handelsfastigheter för dagligvaror genom att alltid ligga i framkant inom miljö, energieffektivitet och klimatarbete. Genom att samarbeta tätt med hyresgästerna, avseende lokalisering, materialval och energiförbrukning, är målet att underlätta för konsumenter och besökare att ställa om till en hållbar livsstil.”

SPP och KF Fastigheter bildar gemensamt fastighetsbolag.