Stadens framtid finns i dess historia

For America\’s Cities, the Future Can Be Found in the Past

Ganska lång men väl läsvärd artikel från Fast Company Design skriven av Manuel Cadrecha, erfaren och prisbelönad designer om att framtidens städer bör sträva efter att vända åter mot tidigare stadsbyggnadsideal.  Utblicken är från USA där ju bilismen och funktionsdelningen(kontor, handel, boende) slagit sönder staden där människor levde och verkade.

I Sverige har vi inte fullt lika stora problem även om Sverige också när kollektiv dröm om eget hus utanför tätorten dit man pendlar för arbete, studier, kultur och nöje. Bilberoende gör att externhandeln upplevs smidig med sina generösa öppettider, stora och avgiftsfria parkeringar och volymhandelns utbud och prispress.

Det som kan upplevas som en självklar önskan om livskvalitet ger i stor skala problem. Det tidigare nämnda bilberoendet är ju inte ekologiskt önskvärt och har negativa effekter även på en rad andra områden. Folkhälsa då vi rör oss för lite, trafikbuller, fula trafikleder som skär genom staden och landskapet. En ökad isolering och en förlorad känsla av samhörighet med sin stad är ytterligare konsekvenser.

Han börjar med att fråga om den amerikanska staden har någon framtid när gated communities och ”fina” områden utanför städerna lockar med trygghet:

”Characterless, cookie-cutter communities expand out from the city centers. Connected by mindless strip malls on bland, endless car routes, these exurbs form an all-too-familiar architectural vocabulary, undistinguished from one city to another. Where is the history, the spirit, the personality of the people?”

”Are we becoming lost in a world that values technology and business at the expense of culture and meaning? If so, this can lead to a future of alienation and superficial experience. It can result in a life centered not in deeply rooted experience and identity but rather in an abstract world, safe and available, easy and detached, just a click away.”

”Cities used to define its citizens and its citizens define the city. If that concept holds true today, what does that say about our culture, our character or soul?”

”While in many ways life in our cities has become impersonal and characterless, new technologies have created outer environments where we now increasingly exist. It’s where we work, communicate, research, shop, and live our lives. We should take time to understand that while we pull away from each other because we can, we should not.  Just as we created buildings that hermetically sealed us away from the world, we are embracing technologies that may be seductive and useful, but that can also nullify personal contact, celebrate fictitious environments, and embrace non-existent communities.”

Han avslutar dock hoppfull inför framtiden:

”Ironically, it’s the Internet generation that is placing an extraordinary emphasis on lifestyle and culture over business and compromise. With a renewed sense of social responsibility, they repopulate our downtown areas, value organic products, demand sustainable practices in construction, products, and energy use, and expand their culture and sense of community through a natural use of technology.”

”Our cities will move forward on a positive path, and they’ll be smarter, more interconnected, and grounded on strong, shared values and an appreciation for what was almost lost. Building distinctive bonds between cultural values and a changing world, our cities will grow to be at ease with context, content, and transformation.

While the world has changed a great deal in the past 150 years, those things we need remain essentially the same.”

 

100 borgmästare kan inte ha fel

Samverkan och tydligt politiskt ledarskap viktigt

Länken leder till kort artikel från Tidningen Recycling kring en internationell workshop i Stockholm 2010. Syftet var att definiera framgångsfaktorer för arbetet med hållbara städer. Den kan läsas i sin helhet nedan och pekar på det viktiga arbetet med att få medborgare engagerade och involverade i processen för att lyckas. Samverkan mellan såväl offentliga som privata aktörer utöver föreningsliv och enskilda invånare påtalas.

Bägge dessa områden vinner på att tillämpa öppna metoder för dialog såsom charrette, open space technology, workshopsserier med inslag av t ex simuleringsspel för att få nyckelaktörer att sitta ned vid samma bord och öppet delge sina tankar. Först då, utan dolda agendor, kan vi förstå varandras referensramar och börja det viktiga arbetet att genom kreativitet, kritisk granskning och konstruktivt handlande finna hållbara lösningar på städernas utmaningar.

Samverkan och tydligt politiskt ledarskap viktigt

2010-10-26

Att få olika sektorer att samverka är den svåraste utmaningen när en hållbar stad ska byggas. Samtidigt är ett tydligt politiskt ledarskap viktigt. Det visade resultatet från en workshop som Delegationen för hållbara städer höll på European Green Capital Conference i Stockholm, där drygt 100 borgmästare och tjänstemän från Europa och övriga världen deltog.

Deltagarna fick bedöma de viktigaste nyckelfaktorerna för sin stad och gav då en tydlig bild av vad som behöver prioriteras och göras i arbetet med att bygga hållbara städer. Integrerad sektorsövergripande planering, spridning av kunskap samt delaktighet och inflytande är tre nyckelområden där röstningen visade att kunskapen är låg i deltagarnas hemstäder.
– Integrerad sektorsövergripande planering är nyckeln till hållbar stadsutveckling. Där har alla städer en uppgift att arbeta vidare med. För att följa upp och utvärdera om stadens utveckling är hållbar, är det också viktigt att använda indikatorer redan på planeringsstadiet och sedan vidare för styrning och uppföljning av hållbarhetsfrågor genom hela processen, säger Ulf Ranhagen, adj. professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och också verksam vid Sweco.
Politiker måste vara modiga och visa vägen med tydligt ledarskap. Lika betydelsefullt är att olika aktörer tar ansvar, är delaktiga och samverkar.
– Bygg staden med hjälp av medborgarna. Prata med folk, de är nära problemen och har bra förslag. Människor känner sig delaktiga och stolta när de blir sedda. Detta ger ringar på vattnet, säger Katarina Pelin, miljödirektör i Malmö stad.
Att få olika aktörer, t ex stadsplanerare, byggföretag och myndigheter att mötas och sätta sig vid samma bord och skapa tillsammans, gör att de själva ökar ambitionsnivån.
– Håll ihop, dela med er av kunskapen och sätt igång att jobba, fortsätter Katarina Pelin.
Avslutningsvis poängterade Peter Örn, ordförande för Delegationen för hållbara städer, vikten av samarbete med näringslivet, frivillig-organisationerna på alla nivåer i staden.
– Politikerna har en uppgift här. Formulera visionerna och ta ledningen, säger Peter Örn.

Smart growth principles, part 1

Encourage Community and Stakeholder Collaboration

Growth can create great places to live, work and play—if it responds to a community’s own sense of how and where it wants to grow. Communities have different needs and will emphasize some smart growth principles over others: those with robust economic growth may need to improve housing choices; others that have suffered from disinvestment may emphasize infill development; newer communities with separated uses may be looking for the sense of place provided by mixed-use town centers; and still others with poor air quality may seek relief by offering transportation choices. The common thread among all, however, is that the needs of every community and the programs to address them are best defined by the people who live and work there.

Citizen participation can be time-consuming, frustrating and expensive, but encouraging community and stakeholder collaboration can lead to creative, speedy resolution of development issues and greater community understanding of the importance of good planning and investment. Smart Growth plans and policies developed without strong citizen involvement will at best not have staying power; at worst, they will be used to create unhealthy, undesirable communities. When people feel left out of important decisions, they will be less likely to become engaged when tough decisions need to be made. Involving the community early and often in the planning process vastly improves public support for smart growth and often leads to innovative strategies that fit the unique needs of each community.

Källa(Smart Growth Online, http://www.smartgrowth.org)

Ansvarsområden vid stadskärneutveckling

TOWN CENTER MANAGEMENT ACTIONS Print
Encourage mutually beneficial collaboration and set up a well-balanced and active partnership between the public and the private sector.

Develop a network of stakeholders to encourage the development of the town centre.

Create a place for exchange and dialogue between all stakeholders.

Produce an unbiased opinion on the guidelines drawn up by the public sector in the field of urban management.

Establish a short, medium and long-term action plan (business plan).

Implement actions that produce effects on the urban environment, accessibility, parking, security, investment, retail attractiveness, living environment, etc.

Develop an urban environment which is favourable to investors and users.

Allow a better integration of investment projects in the town centre in order to encourage cohesion and a ratchet effect.

Help town centres to develop and remain competitive.

Make town centres pleasant, safe and accessible places.

Give each town centre its own proper identity.

(Källa: AMCV hemsida http://www.amcv.be/index.php )

 

Vad innebär stadskärneutveckling?

AMCV, Belgiens motsvarighet till vår Föreningen Svenska Stadskärnor, förklarar på sin hemsida vad strukturerat stadskärnearbete innebär.

WHAT IS TOWN CENTRE MANAGEMENT?

Print
Nowadays, town centres are regarded as being one of the key elements of sustainable development for the 21st century.

The challenge that has to be addressed is twofold: attracting new inhabitants whose needs in terms of living environment can no longer be answered and developing a lasting form of economic activity. In order to rise to these challenges, town centres must implement active reinvestment policies allowing the reestablishment of favourable social and economic development environments, while at the same time managing urban space collectively.

 

The aim is to help players recognise that they have a mutual interest in collaborating by encouraging positive effects throughout the entire town centre.

 

Every town centre is unique: this is why Town Centre Management supports the development of partnerships that reflect the reality out in the field and works with groups that are the most appropriate to promote its development.

 

The general operational structure, the work methods and the underpinning philosophy remain identical.

 

Förtätning framgångsfaktor för växande städer

Förtätningar i en urban region

Nya förtätningar uppstår efter nya transportleder och nya korsningspunkter mellan transportleder. När de uppstår har de en attraktionskraft som drar till sig nya förtätningar. Förtätningsmönstret följer de transportleder som finns. En ny urban region växer fram ur tillkomsten av nya förtätningar och i viss mån intill redan etablerade förtätningar. Varje centras närhet till andra förtätningar avgör lokaliseringens lönsamhet.

Kommuner i stadsregioner växer

Det finns en koppling mellan stadsstorlek och regionstorlek. Tillväxt återspeglar attraktivitet. Där fler vill vara i regionen än vad det i varje ögonblick finns plats för, är en attraktiv region. Stadsregioner som är attraktiva och där ekonomin växer har mer tjänster och aktiviteter än andra regioner.

Sammanfattningsvis kan sägas att:

• Många kärnkommuner i medelstora städer växer
• En regions attraktivitet relateras till kärnstaden och dess centrums mångfald
• Konsumtionsmångfald är upplevelserikedom
• Mångfald av arbetstillfällen och arbetsutbud

Mångfald skapas enklast där förtätningen är störst

Mångfald som gäller företagens möjlighet att få arbetskraft, företagstjänster, konsumtionsmångfald och upplevelserikedomen i stadskärnan. Detta bärs inte bara upp i den centrala delen, utan i sammanfattningarna av vad alla förtätningar har att erbjuda som är regionens totala täthet. Varje förtätning drar fördel av mångfald i varje annan förtätning som finns i varje kärnstad.

Kärnstaden drar i sin tur nytta av sitt omland. En medelstor stad växer på omlandets bekostnad. Stadsregioner som växer gör det för att företagets tjänster växer. Varje boendeförtätningsplats bestäms också av lägets tillgänglighet av den upplevelse som stadsregionen erbjuder. Tillgängligheten reagerar på om det blir tidsfördröjning i systemet, då sjunker tillgängligheten.

(Börje Johansson, professor på Internationella Handelshögskolan i Jönköping inledde som första talare på Nordic Urban Forum 2008. Börje talade om staden som en fraktal struktur av förtätningar. Fraktalen står för att vi kan titta på staden ur olika vinklar.)

Charette-samråd på franska!

Marknadsföringsgurun Seth Godin nämnde nyligen i sin blogg begreppet charette. En länk till Wikipedia bjöd en spännande beskrivning av tänkbar härkomst och samt innebörd för ett begrepp med potential att bli ett buzz word(modeord).

Arkitekturstuderande i 1800-talets Paris kunde ses frenetiskt jobba på sina projekt på väg i vagn(en Charrette) in i det sista inför inlämning på skola. Begreppet kom att i arkitektkretsar stå för intensivt arbete in i det sista inför deadline.

Politiker och andra makthavare i 1600-, 1700- och 1800-talets Europa samordnade längre resor mellan städer så att tiden kunde nyttjas åt förhandlingar för att nå lösningar på uppkomna problem.

I nutid används begreppet i engelskspråkiga länder för teknik som används vid samråd i ”urban planning”, dvs stads- och transportsystemsplanering.

Tekniken innebär vanligtvis intensiva, även flerdagliga, möten mellan kommunala företrädare, utvecklare och allmänhet. Målsättningen är att tidigt i planeringen få en allsidig genomlysning från en mångfald av intressenter. Framgångsrika charetter strävar efter att lösningar ska ägas gemensamt och söker mildra de känslor av konfrontation som ofta finns mellan allmänhet och utvecklare.

Medverkande från allmänheten är inte nödvändigtvis representativ för invånarna eller har mandat från dessa utan är engagerade och har hörsammat uppmaningen att delta. Dessa representanter får information tidigt om planeringsprocessen för reell delaktighet.

Målsättningen för utvecklare och kommunföreträdare är givetvis att processen ska löpa mer friktionsfritt samtidigt som man efterlever juridiska krav på samråd och medborgarinflytande.