Företagssamverkan genom organisation

gatukultur

Mindre aktörer inom olika delar av hållbarhetsområdet kan vara djupt specialiserade och ha en unik kompetens. Flera stora ”främjarorganisationer” såsom Plattform för Hållbar Stadsutveckling* har på senare år tillerkänt dessa vassa företagare en viktig roll i omställningsarbetet. Insikt har nåtts om att eldsjälar med djup förståelse för lokala och regionala förutsättningar många gånger är långt mer lämpade än stora konsultjättar när det gäller att inspirera och processleda utvecklingsinsatser för hållbar platsutveckling.

Trots detta möts många mindre företagare av ett moment 22 då de både ifrågasätts som mindre företag och samtidigt målas upp som profithungrig konsulter med oskälig timdebitering. Speciellt vanligt i mindre och medelstora kommuner där få ifrågasätter anlitandet av privata byggfirmor eller efter LOV(Lagen om Valfrihetssystem) även traditionella kommunala uppdrag som vård och omsorg. När det gäller kunskapsföretags erbjudanden av nytta för kommuners utveckling blir dock ofta betydligt mer ifrågasatt.

Nedan följer ett förslag på struktur för företagssamverkan genom organisation för mindre konsultföretag med spetskompetens inom något område med relevans för kommuner och regioners hållbarhetsarbete. Nyfiken?

Sammanfattning

Små och medelstora företag(SME) uppger ofta vissa hinder i sin bearbetning av marknaden generellt och offentliga verksamheter specifikt.

Då många företagare med stor andel konsultativ tjänsteportfölj inom hållbarhetsområdet har kommuner, kommun- & regionförbund samt landsting som målgrupp är det av väsentlig betydelse att undanröja dessa hinder.

En framgångsrik strategi har organisering i företagssamverkan visat sig kunna erbjuda om väl utförd.

Bakgrund

Kommuner och andra offentligt finansierade och politiskt styrda organisationer delar vissa egenskaper som innebär vissa hinder för en effektiv bearbetning för företag med begränsade resurser. Nedan listan några men långt ifrån samtliga sådana hinder:

  • Svårt som oetablerat varumärke upplevas som trovärdig leverantör
  • Svårt att med begränsade resurser att driva de utdragna upphandlingsprocesser offentlig verksamhet oftast är förknippade med
  • Svårt att sätta sig in i LOU(Lagen om Offentlig Upphandling) samt de omfattande upphandlingsdokumentation offertmedverkan innebär
  • Svårt att orientera sig i kommuners beslutsprocess med sin politiska ”beställarroll” och tjänstemannaorganisation som ”utförarroll”

Rent praktiskt kan dessa hinder göra det svårt att som mindre företagare hitta rätt i den komplexa matrisorganisation en kommunledning vanligtvis utgör. Det finns också ofta bland personer i beslutsfattande/påverkande position ett visst motstånd mot uppvaktning från säljande företag.

För privata verksamheter med lösningar som helt eller delvis har kommuner som huvudsaklig målgrupp finns starka behov av hävstångseffekt i sin marknadsbearbetning!

Lösning

Skapa en organisation vars syfte är att samla kompetens och inspiration kring lösningar för kommuners lagstadgade arbete med att vara drivande i omställningen mot en hållbar utveckling.

En organisation upplevs mer objektiv utan de särintressen privata aktörer(rätt eller felaktigt) tillskrivs.

Det upplevs som en mindre risk för politiker och tjänstemän att samarbeta med en organisation än privata aktörer i många ärenden med stark koppling till medborgarfrågor. Rent generellt finns det viss misstro mot just konsultverksamheter inom kunskapsområdet som lokalmedia gärna spinner vidare på.

En organisation(om så även med konsultativa tjänster) blir mindre riskabel för kommuner att samarbeta med(även om organisationen måste klara en genomlysning av nitisk lokalpress).

Tillvägagångssätt

  1. Fastställa väl valt namn för organisationen som tydligt signalerar kompetensområde och målgrupp. Grundläggande värdering, varför organisationen finns till, ska också fastställas
  2. Kontrollera att namn är ledigt i såväl bolagsregistret och att önskad URL är ledig
  3. Registrera ekonomisk förening genom Coompanion med namnet och gärna bra engelsk dito
  4. Skapa organisationens digitala närvaro genom hemsida och profiler i relevanta sociala medier
  5. Genom väl utförd content marketing strategy bygga organisationens varumärke och varumärkeslöfte om djup expertkunskap och kreativ förmåga
  6. Genom strategiska samarbeten med redan etablerade aktörer(såväl organisationer, offentlig verksamhet som privata företag) får organisationens varumärke snabbare en inarbetning och ett renommé som seriös aktör
  7. Organisationen ska ha personlig närvaro vid väl valda arrangemang och därmed succesivt bygga upp ett nätverk. Dock har alla i ingående verksamheter redan upparbetat kontaktnät och en viktig uppgift blir att maximera nyttan av organisationens totala inflytande
  8. I marknadsföringssyfte är rankings och utmärkelser ett effektivt sätt att få spridning för organisationens grundläggande strävan. Mediepartner kan gärna sökas och i förlängningen kan sådana årliga utmärkelser utgöra grunden för event såsom seminariedag som kan backas upp av bilaga.

Målsättning

Målet med organisationens verksamhet hämtar kraft från dess grundläggande värderingar och existensberättigande. Detta är att ingående verksamheter känner en genuin drivkraft att medverka till att stora samhälliga utmaningar uppmärksammas, adresseras och att lösningar söks i en bred samverkan mellan offentlig verksamhet, akademi, tredje sektorn, privat näringsliv samt allmänheten.

Organisationens medlemmar är förvissade om att de positivt kan bidra till avgränsade lösningar i det stora system av nödvändiga förändringar som krävs för att ställa om till ett hållbart samhälle.

Uppdrag

Genom att profilera organisationens kompetens och kreativitet kommer den att genom såväl egna initiativ som efter extern förfrågan medverka i sammanhang där den får chans att inspirera till handling.

Organisationen kan medverka i samtliga tre faser och ofta startar också samarbeten i första fasen, Inspirera, för att emellanåt ge uppdrag där vi Idégenererar och ibland även ombeds att Implementera.

Egna initiativ för att öka organisationens medlemmars exponering mot gemensam målgrupp kan bestå av roadshows(färdiga presentationer som erbjuds kommuner på plats), mäss- & konferensdeltagande samt seminariearrangemang i egen regi eller med strategiska samarbetspartners.

Medlemsnytta

Företag som ansluter sig till organisationen får tillgång till en hävstång i sina egna marknadsföringsinsatser genom möjlighet att ställas inför målgruppen i fördelaktiga sammanhang.

* ”Nya sälj- och inköpsprocesser

Marknaden för stadsutveckling präglas i dag av traditionella sälj- och köpprocesser där leverantörssidan har stort inflytande över de lösningar som erbjuds. Samtidigt fattar beställarsidan beslut utifrån relativt konservativa tolkningar av regelverken t.ex. vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds i dag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan.” Från Boverkets skrift Plattform för hållbar stadsutveckling- tillsammans för ett bättre liv i staden! Delrapport 2015

Länk till dokument

Vem gör vad i Sveriges omställningsarbete?

Många s k ”främjarorganisationer” har uppdrag att medverka aktivt till lösningar för att motverka klimathotet. Nedan klipp från Naturvårdsverket ger en bild:

”Nästan 30 olika svenska myndigheter ska arbeta inom sina respektive verksamhetsområden för att miljömålen ska nås, enligt sina instruktioner eller regleringsbrev. De flesta ska rapportera om sitt arbete till regeringen i sina årsredovisningar.”

Kan man då som medborgare få en bra bild av hur arbetet sker och vilka resultat som erhållits?

Nja, inte har jag lyckats hitta någon bra källa för sådant klarläggande. Tipsa gärna om du har dokument, webb, skrifter där kunskap kan nås.lightbulb