UK ligger före i CSR-arbetet!

Media i UK har tagit en betydligt större roll i hållbarhetsarbetet än något exempel jag sett i Sverige. The Guardian och Observer(som lär ingå i samma koncern) är tydliga exempel på att hållbarhet och dess många delkomponenter ständigt är på agendan.

Speciellt deras närvaro i sociala medier präglas av detta fokus med välmodererade communities kring en lång rad områden med relevans för hållbar utveckling.

Utöver informations- & kunskapsöverföring på nätet skapar de också mötesformer såsom frukostseminarier och längre arrangemang av hel eller flerdagsomfattning.

För att ytterligare lyfta fram eldsjälar och föregångare bland organisationer och företag delar man också ut priser.

När får vi i Sverige se en lika helhjärtat satsning på hållbarhetsområdet från ett mediahus?

 

Observer ethical awards 2014 | Observer Ethical Awards | The Guardian.

Place Branding – The Basics of Marketing Communities | places | brands

I en kärnfull text går Noel Toolan på bloggen placesbrands igenom hur traditionellt varumärkesarbete bör anpassas vid platsmarknadsföring(place branding).

Givetvis är en plats såsom en stad en enormt komplex ”produkt” att marknadsföra. Skribenten hävdar dock att man med vissa anpassningar kan använda traditionella varumärkesteorier.

Länk till orginalartikel nedan

 

Place Branding – The Basics of Marketing Communities | places | brands.

Maven – a trusted expert who seeks to pass knowledge on to others

Många engelskspråkiga begrepp saknar riktigt bra översättningar kan jag uppleva. Tidigare har jag i inlägg beklagat mig över svårigheten att finna bra svenska termer för Trusted Agent och Thought Leader. Ett annat sådan ord är Maven som definieras i rubriken ovan.

Det jag finner intressant är beskrivningen av en roll i sociala sammanhang som håller sig uppdaterad och erhåller fördjupad kunskap om avgränsade faktaområden. Inom kommunikationsvetenskap(säkert lånat från Socialpsykologi) talade man tidigare ofta om Opionsledare, speciellt i samband med mun-till-mun reklam.

Med sociala medier har ju effekterna av referenser mångfaldigats och fått än större betydelse för spridning av information, kunskap, trender och attityder.

I nedan text från Wikipedia för just sökordet Maven kopplar man deras potentiella inflytande till en annan roll, Connector. Självklart kan en Maven själv ha ett stort nätverk men ofta finns mer renodlade nätverksexperter, t ex  Superconnectors, vars exceptionella förmåga att bygga och upprätthålla nätverk gör att de kan sprida informationen vidare och därmed bygga det personliga varumärket för Maven.

Uttrycket Maven har judiskt ursprung och populäriserades av bland andra Malcolm Gradwell, som tillhör en handfull favoriter vars sätt att presentera relevanta forskningsfakta fängslande, rent av häpnadsväckande emellanåt.

Malcolm Gladwell used the term in his book The Tipping Point (Little Brown, 2000) to describe those who are intense gatherers of information and impressions, and so are often the first to pick up on new or nascent trends.

The popularity of the work of … Gladwell has made the word widely used in their particular contexts. Gladwell also suggests that mavens may act most effectively when in collaboration with connectors – i.e., those people who have wide network of casual acquaintances by whom they are trusted, often a network that crosses many social boundaries and groups.

Connectors(superconnectors) can thus easily and widely distribute the advice or insights of a maven. In the afterword of The Tipping Point, Gladwell described a ”maven trap” as a method of obtaining information from mavens. In the book he gave the example of the toll-free telephone number on the back of a bar of Ivory soap, which one could call with questions or comments about the product. Gladwells opinion is that only those who are passionate or knowledgeable about soap would bother to call and that this is a method by which the company could inexpensively glean valuable information about their market.

viaMaven – Wikipedia, the free encyclopedia.

Skillnad mellan placemaking och placebranding?

Många av begreppen som dyker upp i det framväxande fältet platsutveckling är hämtade från engelskspråkig teoribildning.

Bra svenska motsvarigheter saknas eller så har den generella amerikaniseringen gjort att vi tycks föredra dessa även i svensk debatt.

Praktverket ”Place management : new roles for place managers in rebuilding European wealth”av Christer Asplund, Jacob Ikkala och Philip Kotler beskriver i min utökade tolkning:

Placemaking är process för att uppnå Place Excellence genom:

Place Development– hård och mjuk utveckling av platsen där hård innebär t ex byggnation/infrastruktur(gå/gåfartsgator, parkeringslösningar mm) och mjuk kan vara utbildningsinsatser             (t ex värdskap/exponering för handlare) och event (t ex konserter/festivaler/motionslopp för boende och besökare) 

Place Management– utöver strategiska frågor såsom samverkan mellan platsens intressenter även ledning av vardagsnära åtgärder såsom städning, trygghetsaspekter(väktare, polis, brandförsvar, hjärtstartare), parkering- & trafiksituation etc som kan upplevas som hygienfaktorer

Place Branding– varumärkesarbetet för platsvarumärket för region, stad, ort, stadsdel, torg etc. Vid varumärkesarbete tänker man kanske främst på imageskapande marknadskommunikation. Hit kan man dock välja att lägga även löpande besöksdrivande marknadsföringsinsatser och event eller så hänför man det till mjuk platsutveckling.

Även i USA debatteras begreppen emellanåt så även utan eventuell språkförbistring finns utmaningar att tala om samma sak.

Den dominerande synen på placemaking som t ex PPS(Project for Public Spaces) företräder avser just publika platser och inte hela städer. Fokus är att göra staden mer levande för de som bor och verkar där vilket ofta dock attraherar även besökare utifrån då vi gillar autentiska platser med en skön känsla.

Placemaking använt som synonym för Place Branding har ofta tillskyndare som utgår från varumärkesteorier som (mer eller mindre framgångsrikt) appliceras på fysiska platser som städer, regioner och nationer.  Dessa förkunnare har oftast fokus på att attrahera besökare och inflyttare(speciellt de högintressanta ”talangerna”).

Det är alltså i huvudsak olika syften och metoder som därmed delar begrepp, som gjort för heta debatter.

Nedan länk speglar sådan diskussion som jag tycker kan vara klargörande. För hela artikeln följ nedan länk.

 

 

viaProject for Public Spaces | Opportunity is Local Or: You Can’t Buy a New Economy.

The Art of Place Management

Sitter som bäst och läser ”Place Management-New Roles for Place Managers in Rebuilding European Wealth” av Christer Asplund med Jacob Ikkala och förord av marknadsföringsgurun Philip Kotler.

Där konstaterar Asplund att konkurrensen mellan regioner och städer är lika starkt som den övriga näringsliv omfattas av. Rankingsystem, index, priser & utmärkelser finns i överflöd vilket riktar medias intresse på toppen och botten.

Den mest sunda responsen på denna konkurrens anser jag vara strategier som bygger på genomtänkta platsstrategier som adresserar de tre delar som Asplund anser avgör Place Excellence; Place Management, Place Development och Place Branding.

Mycket glädjande för en kommunikationsspecialist som jag att få bekräftat behovet av att hålla samman skötseln av platsen, utvecklingsarbetet med densamma och varumärkesarbetet.

Då utvecklingsarbetet kan avse såväl fysisk förändring i miljön(stadsbyggnad)som mjukare insatser såsom utbildning, event och marknadskommunikation omfattas såväl en plats bo- & näringslivssatsningar som turisminitiativ. Tyvärr är flera eller alla av dessa ansvarsområden i många kommuner åtskilda i separata ”silos” varför samordning och maximal hävstångseffekt missas.

Asplund tycks rekommendera att en koordinerad grupp utses med representanter för offentliga och privata intressenter. Tillsammans nagelfar de självkritiskt existerande attraktionsfaktorer och jämför dessa med konkurrerande platser. Baserat på en sådan analys kan samverkansgruppen systematiskt inhämta ideer från relevanta aktörer för att sammanställa en innovativ åtgärdsplan att implementera över förslagsvis fem år.

Det kanske låter enkelt men Asplund hävdar att det är en ”true place managers´art to start, energise the process and to roll-out the implementation phases over at least five years.”

Gräsrotsinitiativ där medborgare själva tar på sig rollen som place manager uppstår oftast där lokalt styre och näringsliv varit passiva och lämnat ett politiskt och ekonomiskt vacuum. Ofta leder dessa initiativ till att lokal förvaltning och näringsliv vaknar ur dvalan och kan fås att engagera sig.

 

Kundengagemang kräver ny marknadsorganisation

Den internationella konsultjätten McKinsey redogör i sin senaste utgåva av McKinsey Quarterly för forskningsprojekt som omfattar 20 000 kunder i fem olika branscher på tre kontinenter. Den belyser hur inköpsprocessen med framväxande sociala medier sker mer i samverkan än tidigare. Arbetet visa hur svårt det är för organisationer att påverka sina kunder enbart genom att förlita sig till envägskommunikation genom konventionell annonsering.

”For the past decade, marketers have been adjusting to a new era of deep customer engagement. They’ve tacked on new functions, such as social-media management; altered processes to better integrate advertising campaigns online, on television, and in print; and added staff with Web expertise to manage the explosion of digital customer data.” 

Trots denna förändring anser forskarna att det krävs än större organisatoriska förändringar för att klara dagens krävande kunder och kunna orkestrera de många tillkommande kommunikationskanaler kunder möter organisationen i.

”Generating rich customer insights, always central to effective marketing efforts, is more challenging and important in today’s environment. Companies must listen constantly to consumers across all touch points, analyze and deduce patterns from their behavior, and respond quickly to signs of changing needs.

One implication is that the types of talent required to derive such insights will change. A premium will be placed on problem-solving and strategic-marketing skills, rather than on traditional market research capabilities such as designing surveys and commissioning focus groups.” 

Kravprofilen på marknadsförare kommer skifta från fokus på marknadsundersökningar till problemlösare med mer strategisk marknadskompetens. Dessutom krävs det att organisationer lever upp till devisen att alla medarbetare är marknadsförare.

”…companies of all stripes must not only recognize that everyone is responsible for marketing but also impose accountability by establishing a new set of relationships between the function and the rest of the organization. In essence, companies need to become marketing vehicles, and the marketing organization itself needs to become the customer-engagement engine, responsible for establishing priorities and stimulating dialogue throughout the enterprise as it seeks to design, build, operate, and renew cutting-edge customer-engagement approaches.”

För att läsa hela artikeln följ nedan länk

We’re all marketers now

Ekonomisk hållbar utveckling i Sveriges krympande kommuner

Hållbarhetsbegreppet fick stort genomslag efter den s k Brundtlandkommissionens rapport där man fastslår att ”Hållbar utveckling är sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande (befolkningars) behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.” 

Hållbar utveckling betonar vikten av att beakta ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner vid beslut, s k ”triple bottom line”.

Den ekologiska dimensionen har kanske varit mest framträdande beroende på alarmerande rapporter om växthuseffekter och behovet av att sänka koldioxidutsläppen. Kopplat till detta är givetvis energifrågan och strävan att ersätta fossila bränslen med mer hållbara energislag. På senare tid har biologisk mångfald också kommit att uppmärksammas allt mer som ett område med behov av drastiska åtgärder.

Sociala dimensionen är även den mångskiftande och spänner över hela fältet från fysisk och psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet, integration, jämnställdhet mellan könen mm.

Idag har jag tänkt koncentrera mig på ekonomisk hållbarhet även om andra aspekter givetvis alltid är starkt kopplade. Kanske är det denna dimension som vi talar minst om men ändå har längst erfarenhet av att beakta. Budgetarbete och fördelning av resurser har alltid varit en väsentlig del av kommunal förvaltning och ofta utgör den konkreta kommunala politiken.

Utmaningen för många kommuner i Sverige ligger i negativ befolkningsutveckling, åldrande befolkning där oproportionell andel är äldre och därmed står utanför arbetsmarknaden.

Ett tilltagande behov av äldreomsorg och hälsovård finns också kopplat till denna utveckling.

Trots att pensionärer också bidrar till skatteintäkter är möjligheterna att transferera inkomster mellan generationerna mindre om färre förvärvsarbetande invånare finns att beskatta.

Huvudfrågan blir då: KAN MAN LEVA I SVENSK LANDSBYGD I FRAMTIDEN?

En lång och bestående trend globalt är tilltagande urbanisering, dvs inflyttning till städer. Trots tidigare förhoppningar om att IT-utvecklingen skulle möjliggöra arbete på distans har inte trenden mattats. Allt längre arbetspendling sker i kraft av att de s k ”arbetsmarknadsregionerna” förstoras.

I mer folkrika länder växel städer med allt vidare förorter ihop till megaregioner. Denna utveckling har givetvis inspirerat vid bildandet av formella strukturer för t ex ”Fjärde Storstadsregionen” och ”Öresundsregionen”. Stockholm Business Alliance med 49 kommuner från 7 län anslutna propagerar för att hela Mälardalen utgör Stockholm ur potentiella utländska etablerares perspektiv.

Eller är det så att Stockholm får med sig ängsliga kommuner att bekosta satsningar som främst kommer kärnan till godo?

Pendlingsläge till större regioncentra verkar därmed av betydelse för landsbygdens möjlighet att behålla och attrahera boende. Möjligheten att få arbete eller avsättningsmöjlighet för egen verksamhets varor eller tjänster är inte det ända skälet till behov av närhet till större stad.

Nästan lika viktigt anser nutidsmänniskan att utbud av varor, tjänster, kultur, nöje och fritidsaktiviteter vara. Låt oss heller inte glömma utbildningsmöjligheter som är den enskilt största orsaken till att yngre människor bryter upp från hem- och uppväxtorten för att sällan komma åter.

Vad kan då landsortskommuner göra?

Handel och turism är två branscher som inte bara bägge uppvisar ständig tillväxt de tenderar allt mer att växa ihop. Landsbygden måste satsa på destinationsutveckling som lockar besökare från andra kommuner då den egna köpkraften sällan är särskilt stor och utflödet till regioncentra än mer decimerar det som hamnar hos lokalt näringsliv.

En rad exempel finns på hur väl inarbetad handel med framgång kan förläggas i landsbygd. Handelsaktörer som Lager 157 har t o m gjort det till del av konceptet med sina outlet i Hälleforsnäs, Gällsta, Sågmyra mfl. Vingåker i Sörmland har också lyckats styra trafik till sin kommun genom ett Factory Outlet som dragmagnet.

Handel som dragare kompletteras med fördel med andra upplevelser så att kombinationsbesök stimuleras. Med upplevelser kan avses fritidsinriktad verksamhet som bad och idrottsanläggningar, äventyrsland, kulturcentra och andra verksamheter med stor potentiell målgrupp.

Bland koncept som lämpar sig för underutnyttjade bostads, kontor eller industrilokaler kan nämnas BodaBorg, Busfabriken och science center liknande Tom Tits i Södertälje.

Turneringar, cuper, tävlingar och träningsläger för de större idrotterna kan också vara intressant då angränsande regioncentra ofta har brist på lämpliga faciliteter. Om enkel och billig logi kan ordnas kan landsortsstäder bli ett attraktiv alternativ.

Betydelsen av att skapa strömmar av besökare är större än affärsmöjligheterna för enskilda näringsidkare. Kringhandel och service får värdefullt underlag för sina tjänster.

Ytterligare aspekt är att ju fler som besöker platsen i dessa ärenden ju fler får en personlig relation till bygden som är en förutsättning för överväganden om ytterligare besök, fritids- eller permanentboende och etablering. Undersökningar har visat att etableringsbeslut oftast tas känslomässigt där grundaren eller företagsledaren helt enkelt önskar bo.

Hur gör man sin bygd intressant för handels- och upplevelseaktörer?

Det räcker inte med att fastställa att potential och kommunal vilja finns för etablering. Valmöjligheterna är ju många för tilltänkta etablerare. Finns inte lokalt kapital att tillgå måste man uppvakta tänkbara aktörer med relevant beslutsunderlag.

I syfte att få till information till prospekt men även bättre förståelse för den egna ortens betydelse och roll i den större regionen bör nulägesanalys göras.

Boverket har mall för ortsanalys, ”Lär känna din ort”, som de rekommenderar alla Sveriges kommuner att låta upprätta. I flera nordiska grannländer finns sådan information för varje motsvarighet till våra kommuner.

En handelsutredning kan sedan ligga till grund för en kommunal handelspolicy där man fastställer vilken typ av handel som det finns ytterligare förutsättningar för samt var sådan tillkommande handel med fördel placeras.

För att inte splittra upp de kommunala insatserna bör detta koordineras med befintlig turismsatsning.

Se handel, kommersiell service, besöksnäring och kultur som kopplade näringar. Exempelvis påverkar en bensinstations beslut att konvertera till obemannad automattankning servicenivån för boende och besökare. Tankning kan fortfarande ske men möjligheten till komplementköp av livsmedel och dess inofficiella roll som turistbyrå går förlorat.

När nuläget är kartlagt med styrkor/svagheter och hot/möjligheter väl belysta kan kärnvärden väljas som ska vägleda det vidare arbetet med att ta fram en vision. Visionen ska målande och engagerande beskriva ett eftersträvansvärt framtida läge. Utmanande utan att kännas orealistisk samt öppen för tolkningar och förslag om vad som ryms i visionen.

Samverkan mellan kommun, fastighetsägare, näringsidkare(handel, service, turism, kultur) samt relevanta bransch – och intresseorganisationer är en förutsättning för framgång.

Denna samverkan bör formaliseras i bolagsform där huvudaktörer förbinder sig att långsiktigt bidra med engagemang, tid och pengar. En mindre styrgrupp om ca 6 personer med mandat att ta beslut för de intressenter de företräder ger handlingskraft och korta beslutsvägar. En extern samverkanskoordinator bör leda det operativa arbetet i de arbetsgrupper som krävs för att genomföra beslutade aktiviteter.  Det ger utifrånperspektiv och viss distans till de sociala strukturer som kan finnas. Extern kraft bör personifiera utvecklingsarbetet och visionen och stå över särintressen och annan lojalitet än den mot visionens uppfyllelse.

E-handel, hot eller möjlighet för butiksförsäljning?

e-handel hotar butiksförsäljning

I denna notis från Tidningen Market lyfter man fram hur det upplevda hotet från e-handel ökar hos ansvariga för butiksförsäljning.

Efter att många år ha avfärdat e-handel som marginell företeelse eller enbart tillämpbar för vissa produkter har allt fler upplevt att nätbaserad handel tar andelar från det egna verksamhetsområdet.

I en butik i min hemstad har butik infört fotoförbud som ett (fåfängt?) försök att hindra butiken att reduceras till show room och provhytt. Jag tror dock att det är fel väg att gå. Många undersökningar pekar på att multi-channel (marketing &) retail är långt mer framgångsrik strategi.

Kortfattat innebär det att man möter målgruppen i fler kanaler där butiken bara är en av flera. Webbshop/infosajt, sociala medier såsom Facebook, Youtube mfl blir då viktiga i en samlad och koordinerad kommunikation med verksamhetens intressenter. En sådan ansats ger förutom möjligheterna att lära mer om målgruppens preferenser också tillfälle att stärka de emotionella banden till det egna varumärket.

En sådan strategi skulle säkert göra att man tydligare såg butikens roll som kanal. Då kanske mer krut läggas på dessa värdefulla möten IRL med målgruppen och maximal upplevelse i form av miljö, kompetens, service eftersträvas.

Konst i köpcentrum

KF Fastigheter satsar på konst och upplevelser för att attrahera kunder till Bromma Center i västra Stockholm. Nyligen installerades en unik, 12 meter hög vattenskulptur av kände brittiske vattenskulptören William Pye i hangar 3, den största byggnaden på Bromma Center. Andra konstnärer som engagerats är Orrefors glasformgivare Ingegerd Råman och arkitekten och möbeldesignern Thomas Sandell.

– Det blir allt viktigare att kunna erbjuda mervärden för besökarna på en handelsplats, utöver det kommersiella utbudet. Vi gör därför en mycket ambitiös satsning på konst och upplevelser när vi utvecklar hangar 3 på Bromma Center, som ska attrahera den medvetna målgrupp som vi vänder oss till. Mig veterligen är det första gången som mycket kända konstnärer svarar för den konstnärliga gestaltningen i denna typ av anläggning, säger Bernt-Olof Gustavsson, VD på KF Fastigheter.

Vattenskulpturen Coldstream blir William Pyes första verk i Sverige. Sedan tidigare är han representerad i en rad europeiska länder, såväl som i USA, Japan och Hongkong.

– Ljudet av vatten från Coldstream är lugnande och ger möjlighet till eftertanke. Den 12 m höga pelaren av rostfritt stål sträcker sig hela tre våningar genom byggnaden. Längs med pelaren strömmar vatten ner, vilket gör att verket hela tiden lever och förändras. Skulpturen bidrar också till att känslan av rymd bibehålls i den gamla K-märkta hangarbyggnaden, säger Bernt-Olof Gustavsson, VD på KF Fastigheter.

Tanken bakom konsten på Bromma Center är att skapa en varierad och inspirerande miljö. Som kontrast till den rogivande skulpturen finns de böljande kullarna som har tagits fram av arkitekten och möbeldesignern Thomas Sandell. Här ligger fokus på interaktivitet.

– Kullarna fungerar som en mötesplats du kan sitta, klättra, krypa eller stå på. Här använder vi oss även av belysning på ett intressant sätt för att förhöja upplevelsen ytterligare när det är mörkt, säger Thomas Sandell.

De tre ljuskronorna som kommer finnas i hangaren är framtagna av glasformgivaren Ingegerd Råman och inte helt lätta att beskriva med ord. När hon ändå försöker säger hon att man kan se dem som ett asymmetriskt plockepinliknande kluster med stora glober längst ut på pinnarna. Det skapar en slags lekfullhet och stringens på en och samma gång.

– Globerna är både enkla och komplicerade. De kan ses som en kula eller en sfär. Utmaningen i en sådan här kommersiell miljö är att skapa något som känns nytt men samtidigt ger igenkännbarhet. Och så ska ljuskronorna kunna ses från olika håll och nivåer, säger Ingegerd Råman.

Invigningen av hangar 3, och därmed också konstverken, sker den 23 september 2010.

Prestigefullt internationellt pris till Malmö Citysamverkan

Jag hade planer på att besöka den stora konferensen i London tidigare i juni men fick välja bort detta. Malmö fanns dock representerat och kom hem med fint pris. Nedan text saxat från Fastighetsägarna.

Malmö Citysamverkan firar 15-årsjubileum och lagom till jubileet fick Pia Sandin, VD för Malmö Citysamverkan, ta emot den internationella utmärkelsen, ATCM Partnership of the year. Ett mycket prestigefullt pris som delades ut i London på en världskongress i stadskärneutveckling.

-Vi fick priset för att vi bland annat har ett utvecklat och gott samarbete mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv som gynnar alla parter, berättar Pia Sandin.

Något, som enligt juryn har resulterat i en stadskärna av världsklass.

-Priset betyder givetvis mycket som uppmuntran och bekräftelse på vårt arbete i Citysamverkan. Vårt samarbete med Malmö Stad, fastighetsägare och handlare fungerar verkligen bra och givetvis hoppas vi på att ett sådant här pris sätter Malmö på världskartan, lockar hit människor och att det i sin tur gynnar handeln och näringslivet. Att delta på en sådan här stor kongress ger också inspiration att fortsätta utvecklas, säger Pia.

Malmös stadsträdgårdsmästare, Gunnar Eriksson, var som ende svensk inbjuden att delta som föredragshållare på kongressen

Så här löd juryns uttalande:
Malmö Citysamverkan is a fantastic best practice example in city centre development. It has great strength of involvement from both the private and public sectors and boasts a wide remit of achievements. The effect of the work proves this is a truly worthwhile investment for all partners and has resulted in a city centre of world class standard.

Fakta
Kongressen hölls den 16-19 juni i London. Kongressen besöktes av ca 400 delegater från alla världsdelar. Dagarna hade fokus på People, Place, Partnership och Policy och innehöll ett digert program om allt från hållbart byggande till sociala medier.En världskongress hålls vart tredje år. Förra gången var 2007 i New York och nästa gång är i Montreal 2013. Det är första gånger på ca 10 år som kongressen har hållit i Europa.