Tankar kring KF & Systembolaget i externa handelslägen

I Facebookflödet nyligen såg jag hur funderingar kring ”kärleksaffären” mellan KF och Systembolaget verkar finnas där samlokalisering syns på många ställen såsom i Ingelsta, Norrköping och Gustavslund här i Nyköping.

Det senare exemplet kan spä på tankar kring någon osund koppling mellan kooperativa KF och statliga Systembolaget då många här lokalt trodde att de vid etablering av extern butik skulle landa i det nyare köpcentret Pålljungshage eller brevid utbyggda ICA Maxi.

Nedan inklipp är mina tankar om kopplingen utifrån studier inom centrumutveckling:

Gör ett seriöst försök till förklaring från en handelsutvecklares perspektiv: Systembolagets butiker i (halv)externa lägen vill gärna ligga bredvid s k dragare, dvs butiker som är huvudsakliga skäl till val av handelsplats vid köpresa.

Nu har ju i o f s inte Systembolaget något marknadstänkande med sitt uppdrag kring folkhälsa men man vill ändå bevara stödet för sitt monopol(undantag i EU) genom att upplevas lättåtkomligt med stort utbud.

I t ex Nyköping där valet av Gustavslund(Coop Forum) framför alternativ såsom Pålljungshage eller ICA Maxi kan det faktum att återvinningscentral finns i anslutning till den stora parkeringsplatsen men troligast är helt enkelt hyresvillkoren.

När det finns flera att välja mellan vid etablering avgör troligtvis erfarenheterna och relationen till fastighetsägaren man kommer hyra av. Antagligen har Systembolaget positiva erfarenheter från KF Fastigheter.

KF är ett kooperativ och även om det historiskt finns kopplingar till arbetarrörelsen och därmed Socialdemokraterna har jag svårt att se varför Systembolaget(även under Anitra Steen ledning) skulle ta beslut för att gynna KF.

Att KF Fastigheter(och i förlängningen Coop) ser Systembolaget som attraktiv hyresgäst är ju inte förvånande då de med sitt detaljhandelsmonopol för alkohol är en ”superdragare”.

Annonser

UK ligger före i CSR-arbetet!

Media i UK har tagit en betydligt större roll i hållbarhetsarbetet än något exempel jag sett i Sverige. The Guardian och Observer(som lär ingå i samma koncern) är tydliga exempel på att hållbarhet och dess många delkomponenter ständigt är på agendan.

Speciellt deras närvaro i sociala medier präglas av detta fokus med välmodererade communities kring en lång rad områden med relevans för hållbar utveckling.

Utöver informations- & kunskapsöverföring på nätet skapar de också mötesformer såsom frukostseminarier och längre arrangemang av hel eller flerdagsomfattning.

För att ytterligare lyfta fram eldsjälar och föregångare bland organisationer och företag delar man också ut priser.

När får vi i Sverige se en lika helhjärtat satsning på hållbarhetsområdet från ett mediahus?

 

Observer ethical awards 2014 | Observer Ethical Awards | The Guardian.

Reinvent the High Street – Telegraph

Att England(UK) ligger långt före Sverige i att adressera de utmaningar som stadskärnehandel genomgår är uppenbart.

Regeringen har lyft frågan i en utredning som leddes av handelsprofilen Mary Portas. När den avrapporterades följde insatser för att stötta den brittiska stadskärnehandeln.

Ytterligare exempel på hur högt upp på agendan denna fråga är manifesteras av att den nationella dagstidningen The Telegraph i sin digitala edition har en hel sektion dedikerad åt deras kampanj: Reinvent the High Street!

Det är en värdefull källa till artiklar i ämnet och även om fokus givetvis ligger på just Storbritannien så är de underliggande strukturella orsakerna desamma som svenska stadskärnor omfattas av.

Följ nedan länk till deras bevakning av området

 

Reinvent the High Street – Telegraph.

Ökad konkurrens ritar om handelskartan

Regionala handelsplatser kan bli lokala

Med exemplet Erikslund i Västerås vars enorma expansion i samband med IKEA och Ikano Retails etablering pekar artikeln från Market på hur angränsande regionala handelsplatser får drastiskt förändrade upptagningsområden.

Då externhandelsplatserna fortsätter att tillkomma i våra svenska kommuner kommer givetvis ”förlorare” att utkristalliseras. Anläggningar som haft ambition att vara regionhandelsplats blir lokal angelägenhet och dras då in i tuff konkurrens med övrig lokal handel om inte betydande nyinvesteringar återtar konkurrenskraften.

Hittills har storlek varit det helt dominerande konkurrensmedlet. Tyvärr är strategin mycket sårbar då en handelsplats som inte förmår konkurrera i jakten på allt större externa handelplatser kan finna sig vara kraftigt överdimensionerade för sin nya roll som lokal aktör.

Kanske kan storleksjakten ersättas av upplevelser, tema och annan specialisering men nedmontering eller alternativ användning av vissa externhandelsanläggningar är inte orealistiskt att se i en inte alltför fjärran framtid.

E-handel, hot eller möjlighet för butiksförsäljning?

e-handel hotar butiksförsäljning

I denna notis från Tidningen Market lyfter man fram hur det upplevda hotet från e-handel ökar hos ansvariga för butiksförsäljning.

Efter att många år ha avfärdat e-handel som marginell företeelse eller enbart tillämpbar för vissa produkter har allt fler upplevt att nätbaserad handel tar andelar från det egna verksamhetsområdet.

I en butik i min hemstad har butik infört fotoförbud som ett (fåfängt?) försök att hindra butiken att reduceras till show room och provhytt. Jag tror dock att det är fel väg att gå. Många undersökningar pekar på att multi-channel (marketing &) retail är långt mer framgångsrik strategi.

Kortfattat innebär det att man möter målgruppen i fler kanaler där butiken bara är en av flera. Webbshop/infosajt, sociala medier såsom Facebook, Youtube mfl blir då viktiga i en samlad och koordinerad kommunikation med verksamhetens intressenter. En sådan ansats ger förutom möjligheterna att lära mer om målgruppens preferenser också tillfälle att stärka de emotionella banden till det egna varumärket.

En sådan strategi skulle säkert göra att man tydligare såg butikens roll som kanal. Då kanske mer krut läggas på dessa värdefulla möten IRL med målgruppen och maximal upplevelse i form av miljö, kompetens, service eftersträvas.

Tveksamma slutsatser från handelsforskning

Forskning vid Lunds Universitet ska enligt denna artikel från Market ha kommit till slutsatsen att pris och varusortiment är det som gör konsumenter benägna att prata om butiken. Därmed skulle servicenivå, inredning, upplevelser och liknande konkurrensmedel inte ha samma betydelse för chansen att via mun-till-mun reklam generera rekommendationer och fler besökare.

Man hävdar att kundnöjdheten inte skulle ha någon koppling till sannolikheten för konsument att rekommendera butiken något som spontant väcker frågor. Relationsmarknadsföring som starkt påverkat de flesta verksamheter de senaste 10-15 åren bygger ju just på sambandet mellan kundnöjdhet och tanken att kultivera fram ”ambassadörer” för varumärket(inkl detaljhandelskoncept).

Jag får en känsla av att man hanterar begreppet kundnöjdhet alltför trubbigt i denna studie. När jag sedan läste artikel på nedan länk upplevde jag att det klarnade. Den gör skillnad på logisk och emotionell kundnöjdhet och det verkar som om den senare är mer trolig att generera referenser. Troligtvis har studiens fokus avseende kundnöjdhet dragit åt det logiska hållet som inte engagerar konsumenten tillräckligt för att motivera att man för vidare sina erfarenheter, Seth Godin skulle kanske säga att det inte var ”remarkable”.

Det är just därför slutsatserna i rapporten blir så olyckliga då det är just upplevelser, kundservice, design etc i butiksledet som kan ge sådan wow-känsla som tilltalar den emotionella kundnöjdheten som sedan styr viljan att sprida erfarenheten vidare.

Logical or emotional customer satisfaction

 

Så blir din butik en snackis

Butiker som stimulerar alla sinnen

Att e-handeln växer meddelas med jämna mellanrum och trenden är tydlig. Då dess andel av totala handeln fortfarande är begränsad har den länge avfärdats som marginell företeelse eller hot enbart för specifika produktslag såsom musik och böcker.

Dess indirekta betydelse för information och prisjämförelse tenderas att glömmas bort. Det gäller även konsumenters önskemål om enkla kontaktvägar med handelsföretag såväl inför som efter köp.

Rapport som nyligen publicerades visar att konsumenter som informationsökt på nätet och sedan köpt i fysisk butik är mest nöjd med sitt köp.

En högst naturlig strukturförändring inom handeln som dess aktörer kan välja att anpassa sin verksamhet till eller ignorera med potentiellt förödande effekt för de fysiska butikerna, dess personal och i förlängningen stadskärnornas miljöer.

Annan undersökning visar att detaljister som erbjuder såväl fysiskt butiksnät som god närvaro på nätet i form av e-butik eller hemsida, Facebook, Twitter och andra sociala nätverkstjänster når högintressanta målgrupper som köper för 30-50% mer än normalkunden.

Att man dessutom kan effektivisera sin kundtjänsthantering, bygga förtroendefulla relationer och befästa expertroll inom sitt produkt- & tjänsteområdet är fördelar som bidrar till långsiktig framgång.

Man ska följaktligen vare sig skrämmas, eller förminska betydelsen, av denna strukturförändring.

Bäst lyckas de som nyfiket strävar efter att förstå sina målgruppers användning, behov och önskemål med avseende på information och kontakt via nätet.

Troligtvis kommer e-tjänster att framöver primärt nyttjas med mobila gränssnitt såsom allt mer avancerade mobilenheter, läsplattor, små bärbara datorer, fordonsknutna informationssystem, spelkonsoler, armbandsur etc. Som exempel på hur trådlös access byggs in i allt billigare apparater kan tas den batteridrivna väckarklocka för under hundralappen hos Lidl som inom 150 mils radie från Düsseldorf via radiovågor hämtar rätt tid, datum, månfas etc.

Vad ska vi då ha den fysiska butiken till?

I en framtid som inte är alltför avlägsen kommer besök i fysisk butik huvudsakligen att motiveras av strävan efter upplevelse och mänskliga kontakter. Vi vill känna på material, prova, lära mer av kunniga och engagerade experter och inspiratörer.  Dessa behöver inte nödvändigtvis vara butikens anställda utan kan även inkludera entusiastiska användare med fördjupad kunskap och produkterna och dess möjligheter.

I en amerikansk artikel beskrevs hur en pensionerad HP-medarbetare varje helg frivilligt och oavlönat demonstrerade HP datorer på den lokala datorbutiken. Det finns massor av duktiga människor som gillar att dela med sig och att träffa likasinnade och butikens uppgift blir att skapa ett forum för sådant utbyte.

En arena där lojalitet och ambassadörskap uppmärksammas. En relevant  jämförelse kan vara  nattklubbar som vårdat sina stam- och nyckelkunder med VIP-inbjudningar, kösystem med företräde, bordsreservationer för att visualisera betydelsen av deras viktigaste kunder och skapa en ”scen” och en klubbkänsla som målgruppen ska finna attraktiv att höra till.

Detta finns naturligt i många detaljhandelsbutiker som riktar sig mot hobbies och intressen där det sociala utbytet med såväl personal som andra kunder alltid attraherat. Harley-Davidson har sina HOG´s(Harley Owners Group) och på det lokala planet är musikbutiker(såväl skivor som instrument) ofta informella noder med anslagstavla där band söker medlemmar, begagnad utrustning säljs, konserter annonseras etc.

Man kan vidare tänka sig att butiker i bra lägen går över till en affärsmodell där försäljning är sekundärt. Man blir ett showroom, ett upplevelsecenter för inspiration och förstärkning av varumärkets kärnvärden och dess ”tribe”, dess mest lojala och entusiastiska kunder, ambassadörerna.

Producent får sedan betala för exponering och support jämförbart med monterhyra och inhyrd personal på en mässa. Beställningar som genereras i showroom via personal eller självserviceskärmar samt från mobila terminaler i dess absoluta närhet kan ge ytterligare rörlig intäkt för att motivera säljdrivande insatser.

Allt mer avancerade varuautomater kommer också att ersätta personlig försäljning i butik för delar av sortimentet som en förlängning av shop-in-shop trenden. De kan även användas utom ordinarie öppettid vid resecenter och andra lokaler med generösa öppethållande och relevant bevakning.

(Tidigare publicerad på Storstad Linköping)

 

Förändrade köpmönster i finanskrisens kölvatten?

The New Consumer Behavior Paradigm: Permanent or Fleeting?

Hittade detta sammandrag från rapport som PWC lät publicera i våras. Utgår givetvis från amerikanska marknaden men en del av värde finns att hämta.

Krisen har gjort att stora delar av konsumentkollektivet har anammat ett mer rationellt sätt att konsumera. Förutom att hämta digitala rabattkuponger, söka bästa pris och givetvis handla på nätet finns fler beteendeförändringar.

Man söker mer tidlösa modeller med upplevd lång livslängd. Vidare går man ner i kostnadsläge vid kapitalvaror och avstår de dyraste modellerna.

När krisen sakta avmattas kan dessa nya köpmönster kvarstå då samtidigt trenden kring ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor gjort ökad sparsamhet till en personlig värdering. Speciellt hos de antalsmässigt viktiga ”babyboomers”, jmf efterkrigsgenerationen, då dessa ser pensioneringen hägra och hushållandet med pengar därmed kommer bli viktigt.

För handelns del får man förlita sig på Generation X och Y där särskilt den senare är van att tillfredsställa sina önskemål och där senaste årens sparsamhet dämt upp ett stort intresse för att åter konsumera och unna sig sånt man måst försaka.

Konst i köpcentrum

KF Fastigheter satsar på konst och upplevelser för att attrahera kunder till Bromma Center i västra Stockholm. Nyligen installerades en unik, 12 meter hög vattenskulptur av kände brittiske vattenskulptören William Pye i hangar 3, den största byggnaden på Bromma Center. Andra konstnärer som engagerats är Orrefors glasformgivare Ingegerd Råman och arkitekten och möbeldesignern Thomas Sandell.

– Det blir allt viktigare att kunna erbjuda mervärden för besökarna på en handelsplats, utöver det kommersiella utbudet. Vi gör därför en mycket ambitiös satsning på konst och upplevelser när vi utvecklar hangar 3 på Bromma Center, som ska attrahera den medvetna målgrupp som vi vänder oss till. Mig veterligen är det första gången som mycket kända konstnärer svarar för den konstnärliga gestaltningen i denna typ av anläggning, säger Bernt-Olof Gustavsson, VD på KF Fastigheter.

Vattenskulpturen Coldstream blir William Pyes första verk i Sverige. Sedan tidigare är han representerad i en rad europeiska länder, såväl som i USA, Japan och Hongkong.

– Ljudet av vatten från Coldstream är lugnande och ger möjlighet till eftertanke. Den 12 m höga pelaren av rostfritt stål sträcker sig hela tre våningar genom byggnaden. Längs med pelaren strömmar vatten ner, vilket gör att verket hela tiden lever och förändras. Skulpturen bidrar också till att känslan av rymd bibehålls i den gamla K-märkta hangarbyggnaden, säger Bernt-Olof Gustavsson, VD på KF Fastigheter.

Tanken bakom konsten på Bromma Center är att skapa en varierad och inspirerande miljö. Som kontrast till den rogivande skulpturen finns de böljande kullarna som har tagits fram av arkitekten och möbeldesignern Thomas Sandell. Här ligger fokus på interaktivitet.

– Kullarna fungerar som en mötesplats du kan sitta, klättra, krypa eller stå på. Här använder vi oss även av belysning på ett intressant sätt för att förhöja upplevelsen ytterligare när det är mörkt, säger Thomas Sandell.

De tre ljuskronorna som kommer finnas i hangaren är framtagna av glasformgivaren Ingegerd Råman och inte helt lätta att beskriva med ord. När hon ändå försöker säger hon att man kan se dem som ett asymmetriskt plockepinliknande kluster med stora glober längst ut på pinnarna. Det skapar en slags lekfullhet och stringens på en och samma gång.

– Globerna är både enkla och komplicerade. De kan ses som en kula eller en sfär. Utmaningen i en sådan här kommersiell miljö är att skapa något som känns nytt men samtidigt ger igenkännbarhet. Och så ska ljuskronorna kunna ses från olika håll och nivåer, säger Ingegerd Råman.

Invigningen av hangar 3, och därmed också konstverken, sker den 23 september 2010.

Stadskärnor, lär av shoppingcenter!

I tidigare text beskrev jag svårigheten för små, enskilda butiker att ta språnget mot större etableringar i bättre lägen. Glädjande läser jag idag i Dagens Handel att Kista Galleria aktivt söker sådan mix i sitt utbud och möjliggör för mindre etablerade butikskoncept att hyra till subventionerade hyror. Förbehållet är att de avsäger sig besittningsrätten. Detta ger nya butikskoncept möjligheten att exponeras mot fler konsumenter samtidigt som gallerian får uppskattat komplement till de stora kedjedetaljisterna.

Denna framsynta strategi underlättas i ett köpcentrum av att det finns en ägare. I stadskärnan är bilden dock mer fragmenterad. Genom samverkan bör fastighetsägare dock kunna ta fram ytor som kan upplåtas till butikskoncept som vill pröva vingarna i A-läge.

Detta kan ge stadskärnan en intressant funktionsuppdelning där uppstartsbutiker finns i kluster med naturligt låga hyror och därmed känns mer personlig och erbjuda annan upplevelse än kedjeetableringarna i naturliga A-lägen.