Jag anser att medborgar/intressentmedverkan alltid är eftersträvansvärt ur hållbarhetsaspekt då man tidigt och allsidigt kan få behov och önskemål genomlysta från de tilltänkta brukarna av framtida offentliga miljöer och dess utbud.
Dessutom finns egenvärdet av ett ökat förtroende för demokratiska processer vilket kan vara viktigt i bostadsområden där grupper kan känna sig marginaliserade och en känsla av utanförskap riskerar att uppstå.
Metoden Future City Game från British Council har använts vid över 200 tillfällen runt om i Europa och ett 10-tal svenska kommuner har goda erfarenheter av genomförda spel. Ovan spel skulle kunna ligga till grund för det arbetet arkitekter, stadsarkitekt, stadsträdgårdsmästare, planerare mfl tar fram.
I optimala fall kan sådana tidiga förslag därefter bearbetas i charretter eller andra intensiva workshops(2-3 dagar) med bred expertmedverkan och möjlighet för allmänhet att ställa frågor och lämna synpunkter(t ex öppen kvällsgenomgång av dagligt arbete).
Göran Cars, professor vid KTH är nog den i Sverige som gjort mest inom detta område som fortfarande är relativt outnyttjad möjlighet till bred förankring.
Jag använder begreppet platsutveckling som jag anser motsvarar engelskans placemaking.
Detta område inom stadsutveckling arbetar med att skapa en unik och distinkt platskänsla(sense of place).
Kultur i en vid definition är ofta en väsentlig del i strävan efter ”vibe”, eller puls som vi kanske skulle kalla det. Att inkludera sådana kulturinslag tidigt i planeringen möjliggör ytor som kan användas flexibelt vid framtida marknader, festivaler, uppträdanden, turneringar liksom förekomsten av permanent publikt placerad konst, gärna som stimulerar och tål barns(och vuxnas) lek.
Kommunikation är centralt i alla samverkansprojekt med många intressenter såväl inför, under och efter avgränsade projekt.
Forum Hållbar Platsutveckling 