Lekfull platsutveckling

Gamification är ett begrepp som vunnit terräng inom ett stort antal områden. Ofta som ett sätt att göra information eller beteenden som inte väcker så stor lust hos t ex barn och ungdomar mer attraktiva.

Tanken är att låna från spelvärlden som ju dessa målgrupper ofta uppskattar och är förtrogna med.

Givetvis kan gamification även användas i platsutveckling vilket många roliga exempel det finns att inspireras av. Tror att jag i tidigare inlägg tipsat om VW som genomförde kampanj på temat The Fun Theory, eller rolighetsteorin här i Sverige.

Kanske har du sett deras videos som finns att se på Youtube där kanske installationen av ett jättepiano i trappan upp från Odenplans tunnelbanestation fick mest spridning. Vi som sett Tom Hanks spela piano hoppandes på golvet i filmen ”Big” kände igen upplägget.

Nedan finns länk till kort video om hur man i Israel gjort fönster i ett kontorshus till pixlar och möjliggör spelet Tetris i megaformat. Skoj!

https://embed.theguardian.com/embed/video/cities/video/2016/sep/13/giant-tetris-tournament-played-tel-aviv-municipality-building-video” target=”_blank” rel=”noopener”>Tetris på husfasad

Annonser

Vårda eldsjälarna i stadsutvecklingen

 

Alternative Route

När fem myndigheter under Boverkets ledning skapar en plattform för hållbar stadsutveckling fastställer de behoven av förändring i Sveriges kommuner.

Kommunerna som ofta ”sitter i knät” på stora konsultbolag vars expertroll gör att de styr såväl behovsanalysen som val av lösning. Vare sig särskilt demokratiskt eller effektivt!

I nedan text saxad från en delrapport pekar man riktigt på att innovativa lösningar som är anpassade efter de lokala förutsättningarna ute i Sveriges 290 kommuner sällan skapas av konsultjättar.

Det är mindre, innovativa aktörer med god kännedom om platsen som är såväl mer innovativa som öppna och flexibla för samverkan över organisatoriska gränser.             En förutsättning för att lösa de komplexa utmaningar hållbar stadsutveckling innebär.

Nu gäller det bara att kommunerna överger prestigen det innebär att arbeta med de stora drakarna och stöttar lokala och regionala aktörer som är mest lämpade för uppgiften.

”Nya sälj- och inköpsprocesser

Marknaden för stadsutveckling präglas i dag av traditionella sälj- och köpprocesser där leverantörssidan har stort inflytande över de lösningar som erbjuds. Samtidigt fattar beställarsidan beslut utifrån relativt konservativa tolkningar av regelverken t.ex. vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds i dag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan.

För att kunna hantera den ökade graden av komplexitet behöver beställarsidans kravställnings- och inköpsprocess utvecklas, t.ex. innovationsupphandling. På leverantörssidan behöver marknaden också öppnas upp för fler och mindre aktörer.”

Ur Rapport 2015:1 Plattform för hållbar stadsutveckling- tillsammans för ett bättre liv i staden!

Samhälliga samtal i en tid av filterbubblor

Bildresultat för cast away trailer 2000

Mycket har sagts om fenomenet med s k filterbubblor där de egna värderingarna och åsikterna ekar i flöden på sociala medier som styrs av algoritmer som gynnar det jag tidigare tagit del av, delat och gillat.

När nu ljudgränssnittet mot IT verkar vara moget för bred användning förväntas vi utveckla fördjupade relationer till våra smartphones och de digitala assistenter som de erbjuder.

Med Artificiell Intelligens(AI) kan sådan relation mellan användare och tjänst kontinuerligt fördjupas då den digitala assistenten ”lär sig” vad användaren gillar och har för vanor.

Filmer som Tom Hanks Cast Away där han ensam på öde ö utvecklar relation till en volleyboll kan ge en hint om hur navelskådande vi allt mer blir med våra förhållanden till våra digitala favoriter.

Såg nyligen Harry Potter-skådisen Daniel Radcliffe i Swiss Army Man, en smått surrealistisk film på liknande tema.

Frågan som aktualiseras är då hur vi ska få till breda samtal om hur vi vill ha det i våra lokalsamhällen i en tid när vi är bästisar med våra digitala tvillingar och där uppmärksamhet är den nya hårdvalutan.

Att lyssna aktivt även till tankar och ståndpunkter vi inte sedan tidigare känner till eller sympatiserar med kräver övning, tålamod och vilja.

Radikalisering är inte något som bara sker i religiösa och etniska grupperingar utan alla blir mer dogmatiska när vi inte övas i att ta del av andras berättelser utan att döma, läsa in dolda avsikter eller lyfta fram egna synpunkter och argument. Lyssna. Punkt.

Först när man reflekterat över vad berättelsen betyder för framtida lösningar som ska balanseras med en mångfald andra berättelser kan vägen framåt skönjas.

Cultural planning är en sådan metod som lägger stor vikt vid insamlandet av erfarenheter/berättelser. Finspång kommun använde metoden när förslag skulle tas fram på hur en centralt belägen park kunde utvecklas och bli än mer attraktiv.

Att då först förstå hur parken används idag av grupper och individer med olika behov är väsentligt. Att också veta vilka minnen den förknippas med ger respekt för den lokala historien för platsen.

Så låt oss mötas på tilltalande offentliga platser där vi vill vara kvar i inspirerande miljöer som skänker tålamodet och öppenheten som krävs för att delge och lyssna till våra berättelser så att allas individuella ”enda väg” blir till parallella stigar mot en gemensam framtid.

Amen

Skottland inspirerar med databas över platser

Organisationen Scotland’s Towns Partnership har låtit skapa en databas som möjliggör jämförelse av alla orter med över 1000 invånare(479 platser) på en rad variabler. Understanding Scottish Places, USP(https://www.usp.scot/), är ett kraftfull verktyg som visualiserar platserna och ger faktabaserad bakgrund. Boverket har i Sverige länge propagerat för att alla kommuner ska låta genomföra en ortsanalys med deras framtagna metod ”Lär känna din ort”. De pekar på att andra nordiska länder länge haft sådan standardiserad jämförelsematerial. Få svenska kommuner har hörsammat uppmaningen. Närmast den skotska tjänsten som jag kan påminna mig för svenska förhållanden är de verktyg Arena för Tillväxt tillhandahåller.

 

Låt Centrumledare leda

Tomteboda brygga

Runt om i Sverige pågår i kommuner och dess städer och orter samverkan för att öka attraktiviteten av platsen för boende, besökare och näringsetableringar.

Ingen enskild part kan själv bedriva detta arbete utan det är per definition nödvändigt med samarbete över organisatoriska gränser.

Detta ställer stora krav på tydligt ledarskap och kommunikation av gemensamt framtagna visioner och mål samt förväntningar på alla de parter som gemensamt ska få idéer att bli verklighet.

Rollen som processledare, koordinator och ”ansiktet utåt” för samverkan är komplex, ensam och saknar beslutsmandat. Ofta rapporterar Centrum/Stadskärneledaren till en styrgrupp och är sammankallande i en rad arbetsgrupperingar med ideellt medverkande gruppmedlemmar som koordinatorn måste motivera att prioritera arbetet i gruppen genom visionärt och kommunikativt ledarskap.

Hur får man då lämpliga kandidater till denna utmanande och för platsens utveckling avgörande funktion?

Rollen har kommit att professionaliseras de senaste 10-15 åren med utbildningar, branschorganisationer och inhämtande av metodstöd från föregångsländer.

Fortfarande är villkoren rollen arbetar under tuffa där deltidsuppdrag inte är ovanliga och avtal med kort uppsägningstid. En känsla av otillräcklighet och beroende av att hålla sig väl med betydelsefulla sponsorer gör att ledaren inte alltid orkar eller vågar vara den eldsjälen och samverkan personifierad som är helt nödvändigt för framgång.

The town centre manager is a full time advocate and champion for the town centre and must be seen as neutral or independent of other interests.

Internationella ToCeMa(Town Centre Management) har en rad dokument som kan hjälpa samverkansorganisationer att hitta en bra arbetsstruktur och därmed på bästa sätt stötta sina koordinatorer. Se här

Medskapande dialog för social hållbarhet

SKL(Sveriges Kommuner och Landsting) har en viktig roll att stötta Sveriges 290 kommuner med teori och metod avseende den omställning mot en hållbar utveckling de ska åstadkomma.

delaktighetstrappan

Såg med stor behållning bifogad video där forskaren Hans Abrahamsson klart och tydligt på härlig göteborgska presenterar huvudstråken ur rapporten ”Om politiskt ledarskap, social hållbarhet, medborgardialog”.

Vi som förespråkar ökat användande av medborgarmedverkan finner gott om stöd och jag upplever att min omvärldsbevakning inom ämnet ger allt fler träffar om initiativ runt om i Sverige.

Kommuner och andra intressenter(fastighetsbolag, centrumföreningar, kollektivtrafikaktörer mfl) börjar förstå nödvändigheten av medskapande dialog.

Förutom de första stegen i SKL:s delaktighetstrappa; Information, Konsultation och Dialog vill föregångare nu gå vidare med Inflytande och Medbeslutande.

Som Hans säger i videon kan man inte klippa någon som inte är närvarande.

Problem- & behovsdefiniering såväl som lösningsidentifiering måste inkludera människorna som lever och verkar på platsen.

Med förhöjd ambition i sin medborgarmedverkan inser de flesta dock snabbt att extern hjälp krävs för planering, deltagarrekrytering, facilitering, dokumentation och uppföljning.

Länk till video(21 min)

Årsrapport från plattformen

highline park

I det tomrum som uppstod efter att Peter Örn med medarbetare efter förlängningsår slutrapporterade Delegationen för Hållbara Städer har Plattform för Hållbar Stadsutveckling uppstått.

Under Boverkets ledning samarbetar fem myndigheter kring att skapa bästa tänkbara möjligheter för Sveriges kommuner och regionen att lyckas med sitt arbete.

Här rapporterar de om vad 2015 givit.

 

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/plattform-for-hallbar-stadsutveckling-arsrapport-for-2015.pdf

Guide till bättre stadskärnor

Placemaking, eller platsutveckling som vi kallar det när vi undantagsvis vågar släppa våra anglosaxiska buzzwords, härstammar ju från USA.

Projekt for Public Spaces(PPS) är en portalfigur inom området men Smart Growth America är en annan viktig organisation.

De har satt samman en guide att inspireras av vid vitaliseringsprojekt i stadskärnor.

I Sverige har Föreningen Svenska Stadskärnor en liknande roll men saknar i min mening rätt resurser att verkligen kunna driva utvecklingen i våra 290 kommuner framåt.

Ett antal myndigheter har delansvar och förfogar över medel för insatser men den det kan vara förvirrande att försöka få ett helhetsgrepp om hur en mindre kommun kan få stöd i sina strävanden.

Regionala mindre aktörer kan agera koordinator i arbetet med såväl lokalkännedom som bevakning av nationella och internationella rön och utlysningar av potentiellt intresse.

Stora NGO och konsultbolag får mycket utrymme i konferensvärlden och framstår därför ofta som idé- och kunskapsmässiga auktoriteter inom området. Att så inte alltid är fallet blev för mig tydligt i förra veckan när jag lyssnade till intressante Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare. Om man som företag donerar 50 000 kr ingår en timmes presentation så hans talararvode är nog högt även vid annat upplägg.

Stolt förkunnade han att organisationen har 221 000 medlemmar i Sverige; fler än riksdagspartierna tillsamman, typ. Kul!

Organisationen har därmed stort inflytande som remissinstans och som påverkare av den offentliga debatten.  Amnesty och Greenpeace är internationella organisationer som i Sverige har liknande tyngd.

Jag medverkar i nätverket Omställning Nyköping som lånar lokaler av Studiefrämjandet. Där har vi kommit att möta Naturskyddsföreningens krets Södra Sörmland. I ”tvillingkommunerna” Nyköping och Oxelösund har de imponerande 1300 medlemmar som del av de totalt 221 000.

Ska man döma av denna delmängds aktiva engagemang förskräcker exemplet då de maximalt lockar ett 20-tal, förutsatt att det gäller de populära blomexkursionerna.

Vårt lösa nätverk(ej formaliserad) vi kallar Omställning Nyköping med en kärna om 5-6 personer har genomfört betydligt fler och mer uppmärksammade aktiviteter.

Det är alltså inte antalet ”passiva” stödmedlemmar organisationer har som avgör vad som lokalt rent konkret händer.

Glöm inte eldsjälarna!

 

(Re)building downtowns

En sak i ord, annan sak i handling

Bad-Service

Som jag vid flera tillfällen tidigare lyft fram har Delegationen för Hållbara Städer efterföljts av ”Plattform för hållbar stadsutveckling”. Fem myndigheter delar på ansvaret med Boverket som koordinator. Övriga i kvartetten är Energimyndigheten, Tillväxtverket, Naturvårdsverket och Trafikverket.

Mycket hoppfullt fann jag de inledande dokumenten såsom nedan saxad text(min fetning) ur presentationen ”Plattform för hållbar stadsutveckling” av samordnare Hans Gustafsson, Boverket

”Marknaden för stadsutveckling präglas idag av traditionella sälj- och köpprocesser där leverantörssidan har stort inflytande över de lösningar som erbjuds. Samtidigt fattar beställarsidan beslut utifrån relativt konservativa tolkningar av regelverken t ex vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds idag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan. För att kunna hantera den ökade graden av komplexitet behöver beställarsidans kravställnings- och inköpsprocess utvecklas. På leverantörssidan behöver marknaden också öppnas upp för fler och mindre aktörer. ”

Låter bra på pappret för alla de som vurmar för mindre och nischade aktörer som lätt kommer bort mellan myndigheter och konsultdrakar.

Hur har det blivit i verkligheten?

Jag kan bara konstatera att mindre aktörer inte var välkomna när VINNOVA den 18 december i Stockholm höll information om Smart Urban Futures(ENSUF) och JPI Urban Europe. Medarrangör var bland andra kvartettmedlemmen Energimyndigheten. Småskuttar hänvisasades till streamad webbsändning.

Företagssamverkan genom organisation

gatukultur

Mindre aktörer inom olika delar av hållbarhetsområdet kan vara djupt specialiserade och ha en unik kompetens. Flera stora ”främjarorganisationer” såsom Plattform för Hållbar Stadsutveckling* har på senare år tillerkänt dessa vassa företagare en viktig roll i omställningsarbetet. Insikt har nåtts om att eldsjälar med djup förståelse för lokala och regionala förutsättningar många gånger är långt mer lämpade än stora konsultjättar när det gäller att inspirera och processleda utvecklingsinsatser för hållbar platsutveckling.

Trots detta möts många mindre företagare av ett moment 22 då de både ifrågasätts som mindre företag och samtidigt målas upp som profithungrig konsulter med oskälig timdebitering. Speciellt vanligt i mindre och medelstora kommuner där få ifrågasätter anlitandet av privata byggfirmor eller efter LOV(Lagen om Valfrihetssystem) även traditionella kommunala uppdrag som vård och omsorg. När det gäller kunskapsföretags erbjudanden av nytta för kommuners utveckling blir dock ofta betydligt mer ifrågasatt.

Nedan följer ett förslag på struktur för företagssamverkan genom organisation för mindre konsultföretag med spetskompetens inom något område med relevans för kommuner och regioners hållbarhetsarbete. Nyfiken?

Sammanfattning

Små och medelstora företag(SME) uppger ofta vissa hinder i sin bearbetning av marknaden generellt och offentliga verksamheter specifikt.

Då många företagare med stor andel konsultativ tjänsteportfölj inom hållbarhetsområdet har kommuner, kommun- & regionförbund samt landsting som målgrupp är det av väsentlig betydelse att undanröja dessa hinder.

En framgångsrik strategi har organisering i företagssamverkan visat sig kunna erbjuda om väl utförd.

Bakgrund

Kommuner och andra offentligt finansierade och politiskt styrda organisationer delar vissa egenskaper som innebär vissa hinder för en effektiv bearbetning för företag med begränsade resurser. Nedan listan några men långt ifrån samtliga sådana hinder:

  • Svårt som oetablerat varumärke upplevas som trovärdig leverantör
  • Svårt att med begränsade resurser att driva de utdragna upphandlingsprocesser offentlig verksamhet oftast är förknippade med
  • Svårt att sätta sig in i LOU(Lagen om Offentlig Upphandling) samt de omfattande upphandlingsdokumentation offertmedverkan innebär
  • Svårt att orientera sig i kommuners beslutsprocess med sin politiska ”beställarroll” och tjänstemannaorganisation som ”utförarroll”

Rent praktiskt kan dessa hinder göra det svårt att som mindre företagare hitta rätt i den komplexa matrisorganisation en kommunledning vanligtvis utgör. Det finns också ofta bland personer i beslutsfattande/påverkande position ett visst motstånd mot uppvaktning från säljande företag.

För privata verksamheter med lösningar som helt eller delvis har kommuner som huvudsaklig målgrupp finns starka behov av hävstångseffekt i sin marknadsbearbetning!

Lösning

Skapa en organisation vars syfte är att samla kompetens och inspiration kring lösningar för kommuners lagstadgade arbete med att vara drivande i omställningen mot en hållbar utveckling.

En organisation upplevs mer objektiv utan de särintressen privata aktörer(rätt eller felaktigt) tillskrivs.

Det upplevs som en mindre risk för politiker och tjänstemän att samarbeta med en organisation än privata aktörer i många ärenden med stark koppling till medborgarfrågor. Rent generellt finns det viss misstro mot just konsultverksamheter inom kunskapsområdet som lokalmedia gärna spinner vidare på.

En organisation(om så även med konsultativa tjänster) blir mindre riskabel för kommuner att samarbeta med(även om organisationen måste klara en genomlysning av nitisk lokalpress).

Tillvägagångssätt

  1. Fastställa väl valt namn för organisationen som tydligt signalerar kompetensområde och målgrupp. Grundläggande värdering, varför organisationen finns till, ska också fastställas
  2. Kontrollera att namn är ledigt i såväl bolagsregistret och att önskad URL är ledig
  3. Registrera ekonomisk förening genom Coompanion med namnet och gärna bra engelsk dito
  4. Skapa organisationens digitala närvaro genom hemsida och profiler i relevanta sociala medier
  5. Genom väl utförd content marketing strategy bygga organisationens varumärke och varumärkeslöfte om djup expertkunskap och kreativ förmåga
  6. Genom strategiska samarbeten med redan etablerade aktörer(såväl organisationer, offentlig verksamhet som privata företag) får organisationens varumärke snabbare en inarbetning och ett renommé som seriös aktör
  7. Organisationen ska ha personlig närvaro vid väl valda arrangemang och därmed succesivt bygga upp ett nätverk. Dock har alla i ingående verksamheter redan upparbetat kontaktnät och en viktig uppgift blir att maximera nyttan av organisationens totala inflytande
  8. I marknadsföringssyfte är rankings och utmärkelser ett effektivt sätt att få spridning för organisationens grundläggande strävan. Mediepartner kan gärna sökas och i förlängningen kan sådana årliga utmärkelser utgöra grunden för event såsom seminariedag som kan backas upp av bilaga.

Målsättning

Målet med organisationens verksamhet hämtar kraft från dess grundläggande värderingar och existensberättigande. Detta är att ingående verksamheter känner en genuin drivkraft att medverka till att stora samhälliga utmaningar uppmärksammas, adresseras och att lösningar söks i en bred samverkan mellan offentlig verksamhet, akademi, tredje sektorn, privat näringsliv samt allmänheten.

Organisationens medlemmar är förvissade om att de positivt kan bidra till avgränsade lösningar i det stora system av nödvändiga förändringar som krävs för att ställa om till ett hållbart samhälle.

Uppdrag

Genom att profilera organisationens kompetens och kreativitet kommer den att genom såväl egna initiativ som efter extern förfrågan medverka i sammanhang där den får chans att inspirera till handling.

Organisationen kan medverka i samtliga tre faser och ofta startar också samarbeten i första fasen, Inspirera, för att emellanåt ge uppdrag där vi Idégenererar och ibland även ombeds att Implementera.

Egna initiativ för att öka organisationens medlemmars exponering mot gemensam målgrupp kan bestå av roadshows(färdiga presentationer som erbjuds kommuner på plats), mäss- & konferensdeltagande samt seminariearrangemang i egen regi eller med strategiska samarbetspartners.

Medlemsnytta

Företag som ansluter sig till organisationen får tillgång till en hävstång i sina egna marknadsföringsinsatser genom möjlighet att ställas inför målgruppen i fördelaktiga sammanhang.

* ”Nya sälj- och inköpsprocesser

Marknaden för stadsutveckling präglas i dag av traditionella sälj- och köpprocesser där leverantörssidan har stort inflytande över de lösningar som erbjuds. Samtidigt fattar beställarsidan beslut utifrån relativt konservativa tolkningar av regelverken t.ex. vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds i dag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan.” Från Boverkets skrift Plattform för hållbar stadsutveckling- tillsammans för ett bättre liv i staden! Delrapport 2015

Länk till dokument