Låt Centrumledare leda

Tomteboda brygga

Runt om i Sverige pågår i kommuner och dess städer och orter samverkan för att öka attraktiviteten av platsen för boende, besökare och näringsetableringar.

Ingen enskild part kan själv bedriva detta arbete utan det är per definition nödvändigt med samarbete över organisatoriska gränser.

Detta ställer stora krav på tydligt ledarskap och kommunikation av gemensamt framtagna visioner och mål samt förväntningar på alla de parter som gemensamt ska få idéer att bli verklighet.

Rollen som processledare, koordinator och ”ansiktet utåt” för samverkan är komplex, ensam och saknar beslutsmandat. Ofta rapporterar Centrum/Stadskärneledaren till en styrgrupp och är sammankallande i en rad arbetsgrupperingar med ideellt medverkande gruppmedlemmar som koordinatorn måste motivera att prioritera arbetet i gruppen genom visionärt och kommunikativt ledarskap.

Hur får man då lämpliga kandidater till denna utmanande och för platsens utveckling avgörande funktion?

Rollen har kommit att professionaliseras de senaste 10-15 åren med utbildningar, branschorganisationer och inhämtande av metodstöd från föregångsländer.

Fortfarande är villkoren rollen arbetar under tuffa där deltidsuppdrag inte är ovanliga och avtal med kort uppsägningstid. En känsla av otillräcklighet och beroende av att hålla sig väl med betydelsefulla sponsorer gör att ledaren inte alltid orkar eller vågar vara den eldsjälen och samverkan personifierad som är helt nödvändigt för framgång.

The town centre manager is a full time advocate and champion for the town centre and must be seen as neutral or independent of other interests.

Internationella ToCeMa(Town Centre Management) har en rad dokument som kan hjälpa samverkansorganisationer att hitta en bra arbetsstruktur och därmed på bästa sätt stötta sina koordinatorer. Se här

Medskapande dialog för social hållbarhet

SKL(Sveriges Kommuner och Landsting) har en viktig roll att stötta Sveriges 290 kommuner med teori och metod avseende den omställning mot en hållbar utveckling de ska åstadkomma.

delaktighetstrappan

Såg med stor behållning bifogad video där forskaren Hans Abrahamsson klart och tydligt på härlig göteborgska presenterar huvudstråken ur rapporten ”Om politiskt ledarskap, social hållbarhet, medborgardialog”.

Vi som förespråkar ökat användande av medborgarmedverkan finner gott om stöd och jag upplever att min omvärldsbevakning inom ämnet ger allt fler träffar om initiativ runt om i Sverige.

Kommuner och andra intressenter(fastighetsbolag, centrumföreningar, kollektivtrafikaktörer mfl) börjar förstå nödvändigheten av medskapande dialog.

Förutom de första stegen i SKL:s delaktighetstrappa; Information, Konsultation och Dialog vill föregångare nu gå vidare med Inflytande och Medbeslutande.

Som Hans säger i videon kan man inte klippa någon som inte är närvarande.

Problem- & behovsdefiniering såväl som lösningsidentifiering måste inkludera människorna som lever och verkar på platsen.

Med förhöjd ambition i sin medborgarmedverkan inser de flesta dock snabbt att extern hjälp krävs för planering, deltagarrekrytering, facilitering, dokumentation och uppföljning.

Länk till video(21 min)

Årsrapport från plattformen

highline park

I det tomrum som uppstod efter att Peter Örn med medarbetare efter förlängningsår slutrapporterade Delegationen för Hållbara Städer har Plattform för Hållbar Stadsutveckling uppstått.

Under Boverkets ledning samarbetar fem myndigheter kring att skapa bästa tänkbara möjligheter för Sveriges kommuner och regionen att lyckas med sitt arbete.

Här rapporterar de om vad 2015 givit.

 

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/plattform-for-hallbar-stadsutveckling-arsrapport-for-2015.pdf

Guide till bättre stadskärnor

Placemaking, eller platsutveckling som vi kallar det när vi undantagsvis vågar släppa våra anglosaxiska buzzwords, härstammar ju från USA.

Projekt for Public Spaces(PPS) är en portalfigur inom området men Smart Growth America är en annan viktig organisation.

De har satt samman en guide att inspireras av vid vitaliseringsprojekt i stadskärnor.

I Sverige har Föreningen Svenska Stadskärnor en liknande roll men saknar i min mening rätt resurser att verkligen kunna driva utvecklingen i våra 290 kommuner framåt.

Ett antal myndigheter har delansvar och förfogar över medel för insatser men den det kan vara förvirrande att försöka få ett helhetsgrepp om hur en mindre kommun kan få stöd i sina strävanden.

Regionala mindre aktörer kan agera koordinator i arbetet med såväl lokalkännedom som bevakning av nationella och internationella rön och utlysningar av potentiellt intresse.

Stora NGO och konsultbolag får mycket utrymme i konferensvärlden och framstår därför ofta som idé- och kunskapsmässiga auktoriteter inom området. Att så inte alltid är fallet blev för mig tydligt i förra veckan när jag lyssnade till intressante Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare. Om man som företag donerar 50 000 kr ingår en timmes presentation så hans talararvode är nog högt även vid annat upplägg.

Stolt förkunnade han att organisationen har 221 000 medlemmar i Sverige; fler än riksdagspartierna tillsamman, typ. Kul!

Organisationen har därmed stort inflytande som remissinstans och som påverkare av den offentliga debatten.  Amnesty och Greenpeace är internationella organisationer som i Sverige har liknande tyngd.

Jag medverkar i nätverket Omställning Nyköping som lånar lokaler av Studiefrämjandet. Där har vi kommit att möta Naturskyddsföreningens krets Södra Sörmland. I ”tvillingkommunerna” Nyköping och Oxelösund har de imponerande 1300 medlemmar som del av de totalt 221 000.

Ska man döma av denna delmängds aktiva engagemang förskräcker exemplet då de maximalt lockar ett 20-tal, förutsatt att det gäller de populära blomexkursionerna.

Vårt lösa nätverk(ej formaliserad) vi kallar Omställning Nyköping med en kärna om 5-6 personer har genomfört betydligt fler och mer uppmärksammade aktiviteter.

Det är alltså inte antalet ”passiva” stödmedlemmar organisationer har som avgör vad som lokalt rent konkret händer.

Glöm inte eldsjälarna!

 

(Re)building downtowns

En sak i ord, annan sak i handling

Bad-Service

Som jag vid flera tillfällen tidigare lyft fram har Delegationen för Hållbara Städer efterföljts av ”Plattform för hållbar stadsutveckling”. Fem myndigheter delar på ansvaret med Boverket som koordinator. Övriga i kvartetten är Energimyndigheten, Tillväxtverket, Naturvårdsverket och Trafikverket.

Mycket hoppfullt fann jag de inledande dokumenten såsom nedan saxad text(min fetning) ur presentationen ”Plattform för hållbar stadsutveckling” av samordnare Hans Gustafsson, Boverket

”Marknaden för stadsutveckling präglas idag av traditionella sälj- och köpprocesser där leverantörssidan har stort inflytande över de lösningar som erbjuds. Samtidigt fattar beställarsidan beslut utifrån relativt konservativa tolkningar av regelverken t ex vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds idag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan. För att kunna hantera den ökade graden av komplexitet behöver beställarsidans kravställnings- och inköpsprocess utvecklas. På leverantörssidan behöver marknaden också öppnas upp för fler och mindre aktörer. ”

Låter bra på pappret för alla de som vurmar för mindre och nischade aktörer som lätt kommer bort mellan myndigheter och konsultdrakar.

Hur har det blivit i verkligheten?

Jag kan bara konstatera att mindre aktörer inte var välkomna när VINNOVA den 18 december i Stockholm höll information om Smart Urban Futures(ENSUF) och JPI Urban Europe. Medarrangör var bland andra kvartettmedlemmen Energimyndigheten. Småskuttar hänvisasades till streamad webbsändning.

Företagssamverkan genom organisation

gatukultur

Mindre aktörer inom olika delar av hållbarhetsområdet kan vara djupt specialiserade och ha en unik kompetens. Flera stora ”främjarorganisationer” såsom Plattform för Hållbar Stadsutveckling* har på senare år tillerkänt dessa vassa företagare en viktig roll i omställningsarbetet. Insikt har nåtts om att eldsjälar med djup förståelse för lokala och regionala förutsättningar många gånger är långt mer lämpade än stora konsultjättar när det gäller att inspirera och processleda utvecklingsinsatser för hållbar platsutveckling.

Trots detta möts många mindre företagare av ett moment 22 då de både ifrågasätts som mindre företag och samtidigt målas upp som profithungrig konsulter med oskälig timdebitering. Speciellt vanligt i mindre och medelstora kommuner där få ifrågasätter anlitandet av privata byggfirmor eller efter LOV(Lagen om Valfrihetssystem) även traditionella kommunala uppdrag som vård och omsorg. När det gäller kunskapsföretags erbjudanden av nytta för kommuners utveckling blir dock ofta betydligt mer ifrågasatt.

Nedan följer ett förslag på struktur för företagssamverkan genom organisation för mindre konsultföretag med spetskompetens inom något område med relevans för kommuner och regioners hållbarhetsarbete. Nyfiken?

Sammanfattning

Små och medelstora företag(SME) uppger ofta vissa hinder i sin bearbetning av marknaden generellt och offentliga verksamheter specifikt.

Då många företagare med stor andel konsultativ tjänsteportfölj inom hållbarhetsområdet har kommuner, kommun- & regionförbund samt landsting som målgrupp är det av väsentlig betydelse att undanröja dessa hinder.

En framgångsrik strategi har organisering i företagssamverkan visat sig kunna erbjuda om väl utförd.

Bakgrund

Kommuner och andra offentligt finansierade och politiskt styrda organisationer delar vissa egenskaper som innebär vissa hinder för en effektiv bearbetning för företag med begränsade resurser. Nedan listan några men långt ifrån samtliga sådana hinder:

  • Svårt som oetablerat varumärke upplevas som trovärdig leverantör
  • Svårt att med begränsade resurser att driva de utdragna upphandlingsprocesser offentlig verksamhet oftast är förknippade med
  • Svårt att sätta sig in i LOU(Lagen om Offentlig Upphandling) samt de omfattande upphandlingsdokumentation offertmedverkan innebär
  • Svårt att orientera sig i kommuners beslutsprocess med sin politiska ”beställarroll” och tjänstemannaorganisation som ”utförarroll”

Rent praktiskt kan dessa hinder göra det svårt att som mindre företagare hitta rätt i den komplexa matrisorganisation en kommunledning vanligtvis utgör. Det finns också ofta bland personer i beslutsfattande/påverkande position ett visst motstånd mot uppvaktning från säljande företag.

För privata verksamheter med lösningar som helt eller delvis har kommuner som huvudsaklig målgrupp finns starka behov av hävstångseffekt i sin marknadsbearbetning!

Lösning

Skapa en organisation vars syfte är att samla kompetens och inspiration kring lösningar för kommuners lagstadgade arbete med att vara drivande i omställningen mot en hållbar utveckling.

En organisation upplevs mer objektiv utan de särintressen privata aktörer(rätt eller felaktigt) tillskrivs.

Det upplevs som en mindre risk för politiker och tjänstemän att samarbeta med en organisation än privata aktörer i många ärenden med stark koppling till medborgarfrågor. Rent generellt finns det viss misstro mot just konsultverksamheter inom kunskapsområdet som lokalmedia gärna spinner vidare på.

En organisation(om så även med konsultativa tjänster) blir mindre riskabel för kommuner att samarbeta med(även om organisationen måste klara en genomlysning av nitisk lokalpress).

Tillvägagångssätt

  1. Fastställa väl valt namn för organisationen som tydligt signalerar kompetensområde och målgrupp. Grundläggande värdering, varför organisationen finns till, ska också fastställas
  2. Kontrollera att namn är ledigt i såväl bolagsregistret och att önskad URL är ledig
  3. Registrera ekonomisk förening genom Coompanion med namnet och gärna bra engelsk dito
  4. Skapa organisationens digitala närvaro genom hemsida och profiler i relevanta sociala medier
  5. Genom väl utförd content marketing strategy bygga organisationens varumärke och varumärkeslöfte om djup expertkunskap och kreativ förmåga
  6. Genom strategiska samarbeten med redan etablerade aktörer(såväl organisationer, offentlig verksamhet som privata företag) får organisationens varumärke snabbare en inarbetning och ett renommé som seriös aktör
  7. Organisationen ska ha personlig närvaro vid väl valda arrangemang och därmed succesivt bygga upp ett nätverk. Dock har alla i ingående verksamheter redan upparbetat kontaktnät och en viktig uppgift blir att maximera nyttan av organisationens totala inflytande
  8. I marknadsföringssyfte är rankings och utmärkelser ett effektivt sätt att få spridning för organisationens grundläggande strävan. Mediepartner kan gärna sökas och i förlängningen kan sådana årliga utmärkelser utgöra grunden för event såsom seminariedag som kan backas upp av bilaga.

Målsättning

Målet med organisationens verksamhet hämtar kraft från dess grundläggande värderingar och existensberättigande. Detta är att ingående verksamheter känner en genuin drivkraft att medverka till att stora samhälliga utmaningar uppmärksammas, adresseras och att lösningar söks i en bred samverkan mellan offentlig verksamhet, akademi, tredje sektorn, privat näringsliv samt allmänheten.

Organisationens medlemmar är förvissade om att de positivt kan bidra till avgränsade lösningar i det stora system av nödvändiga förändringar som krävs för att ställa om till ett hållbart samhälle.

Uppdrag

Genom att profilera organisationens kompetens och kreativitet kommer den att genom såväl egna initiativ som efter extern förfrågan medverka i sammanhang där den får chans att inspirera till handling.

Organisationen kan medverka i samtliga tre faser och ofta startar också samarbeten i första fasen, Inspirera, för att emellanåt ge uppdrag där vi Idégenererar och ibland även ombeds att Implementera.

Egna initiativ för att öka organisationens medlemmars exponering mot gemensam målgrupp kan bestå av roadshows(färdiga presentationer som erbjuds kommuner på plats), mäss- & konferensdeltagande samt seminariearrangemang i egen regi eller med strategiska samarbetspartners.

Medlemsnytta

Företag som ansluter sig till organisationen får tillgång till en hävstång i sina egna marknadsföringsinsatser genom möjlighet att ställas inför målgruppen i fördelaktiga sammanhang.

* ”Nya sälj- och inköpsprocesser

Marknaden för stadsutveckling präglas i dag av traditionella sälj- och köpprocesser där leverantörssidan har stort inflytande över de lösningar som erbjuds. Samtidigt fattar beställarsidan beslut utifrån relativt konservativa tolkningar av regelverken t.ex. vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds i dag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan.” Från Boverkets skrift Plattform för hållbar stadsutveckling- tillsammans för ett bättre liv i staden! Delrapport 2015

Länk till dokument

Vem gör vad i Sveriges omställningsarbete?

Många s k ”främjarorganisationer” har uppdrag att medverka aktivt till lösningar för att motverka klimathotet. Nedan klipp från Naturvårdsverket ger en bild:

”Nästan 30 olika svenska myndigheter ska arbeta inom sina respektive verksamhetsområden för att miljömålen ska nås, enligt sina instruktioner eller regleringsbrev. De flesta ska rapportera om sitt arbete till regeringen i sina årsredovisningar.”

Kan man då som medborgare få en bra bild av hur arbetet sker och vilka resultat som erhållits?

Nja, inte har jag lyckats hitta någon bra källa för sådant klarläggande. Tipsa gärna om du har dokument, webb, skrifter där kunskap kan nås.lightbulb

SKL, kommunerna och hållbar stadsutveckling?

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är som namnet anger en intresseorganisation till stöd för Sveriges 290 kommuner och 20 landsting/regioner. De tio regionbildningarna har ett utökat ansvar vilket inkluderar stadsutveckling. Några kvarvarande regionförbund har också organisationen som kunskapskälla.
Vad råder då SKL sina medlemmar att göra kring stadsutveckling och vilken hjälp erbjuder de?
Om vi börjar med deras erbjudande inom området handlar det som så ofta för främjarorganisationer om kunskapsspridning genom publikationer, utbildningar och seminarier. Möjligheten att ge konkret stöd med processer uti i kommunerna är begränsad till medverkan i seminarier som talarpunkter och publikationernas vägledning och metodförslag.
Vad förespråkar då SKL sina medlemsmyndigheter att göra uti i sina respektive verksamheter för att främja en hållbar stadsutveckling?
Det kan man läsa om i ett positionspapper de författat i ämnet och kan nås här

Kortfattat summeras det dock på nedan vis:

Det kräver god förmåga att lösa intressekonflikter nära invånarna, tillsammans med många olika parter och verksamheter. Först då kan den hållbara staden utvecklas.

Hållbar stadsutveckling är en viktig framtidsfråga för Sveriges kommuner och en förutsättning för tillväxt. I ett politiskt beslut av SKL:s styrelse anges hur vi ska arbeta med frågan.

SKL tycker

  • att Sverige behöver en nationell stadspolitik i syfte att främja och ge förutsättningar för en utveckling av hållbara städer, den ska utgå ifrån och stödja den kommunala och regionala nivån i deras arbete,
  • att perspektiven jämställdhet och mångfald ska genomsyra resultat och processer,
  • att staten måste ge kommuner och regioner rådighet och samordnade att verktyg för att bygga hållbara städer,
  • att staten ska fokusera och öka satsningen på forskning för stadsutveckling.

Hållbar destinationsutveckling-12 problemområden, 4 processer

Josefina Syssner med kollegor har på Tillväxtverkets uppdrag undersökt vilka processer som använts vid utvecklingen av de fem destinationerna Åre, Kiruna, Bohuslän, Vimmerby och Stockholms skärgård. De har också undersökt offentliga aktörers roll i utvecklingen av hållbara turistdestinationer.

-De fem destinationerna verkar vid en första anblick vara väldigt olika, men när vi satte oss in i deras verksamhet så var deras problem ganska likartade, berättade Josefina vid seminariet.  Vi kunde dela in dem i tolv olika problemområden som kräver fyra olika processer för att hanteras.

-Det första och viktigaste är att etablera destinationen, sade Josefina. Att slå fast vilka aktörer som ingår, vilket geografiskt område och vilka målen för destinationen är. Den andra processen handlar om att främja klusterbildning, den tredje om att förse destinationen med kompetens och den fjärde om att koppla destinationsarbetet till övrig samhällsplanering.

Hållbar destinationsutveckling på besöksnäringskongressen – Tillväxtverket.

Hållbart resande och social hållbarhet i Vallastaden

Linköping ligger i startgroparna för en helt ny stadsdel, Vallastaden. Dess tillkomst kommer också att utgöra en boutställning, LinköpingBo2017. Bomässor i anslutning till stora nyproduktionsprojekt hålls runt om i Sverige och i Linköping vill man få ut mesta möjliga kring sin kraftsamling.

Smarta resan

vallastadenFör ett hållbart samhälle krävs en förändring. Planerare och byggherrar  i Vallastaden är helt med på detta! I den här stadsdelen ligger  fokus på människa och natur- nära till kollektivtrafik och bra cykelparkering. År 2017 beräknas det vara klart för boende att flytta in. Vallastaden (som den nya stadsdelen kallas) och LinköpingsBo2017 (som hela projektet heter) är inte bara byggandet av en helt ny stadsdel utan ett innovativt expo, som invigs sommaren 2017. Linköpings kommun utvecklar det klassiska begreppet ”bomässa” till ett Bo och Samhällsexpo.  Den visionen som Expot ska föra fram är att ”Människan bygger staden”.

Kollektivtrafiken kommer att gå ofta och förbi centrum och tanken är att det ska vara lika långt att gå till bilparkeringen som till den närmaste busshållsplats. Det ska vara smidigare att välja bussen istället för bilen.

Istället för det traditionella parkeringssättet att äga en parkeringsplats eller ställa bilen i garaget kommer det utformas så att alla har tillgång till ett…

View original post 246 fler ord